Tryffelsalami på tonfisk…

Vi kom hem sent igår, planet var försenat så vi landade inte förrän ett på natten. När vi kom hem var vi så hungriga att vi behövde äta varsin skål med fil innan vi somnade. När vi vaknade idag väntade städning. Vår städerska är på semester i några veckor och jag vill inte ha en vikarie, jag behöver känna personen som är i vårt hem. Jag har kört tvättmaskiner och moppat golv. Barnen skulle komma till oss på eftermiddagen så jag ville att allt skulle vara klart tills dess.

Jag hade tänkt att storhandla innan men jag hann inte. När barnen väl var här så ville Sally följa med mig och Gillis ville stanna hemma med Paul. I början av vår relation så ville jag alltid storhandla tillsammans men jag har märkt att det blir katastrof och tar dubbelt så lång tid. Paul kan på riktigt fastna vid juicehyllorna i fem minuter och vela. Han står och jämför tillexempel Brämhults och Råsaft, vilken som är mest ”färsk”. Sedan fastnar han vid flinghyllorna och får beslutsångest för vilken granola han ska köpa.

Sådär håller det på hela tiden. Jag är snabb. För jag köper bara exakt samma sak hela tiden, jag fyller på med levain-rostbröd, chark (kalkonpastrami och tryffelsalami), Bregott havssalt, Västerbottensost, kefir-fil, vaniljyoughurt till barnen, mjölk, Brämhults, havrefras, frysta blåbär, ägg, banan och snittblommor. Självklart en massa annat men det där är standard. Enkelt!

Dock gjorde jag något som jag gör alldeles för ofta… Jag lägger ner mat i någon annans kundvagn och börjar gå tills någon ropar. Eller idag var det Sally som sa till ”Men mamma, vi har ju ingen katt”.

Trots en vecka i Italien så var det ändå egen pizza som vi var sugna på. Paul ordnade med pizzorna, Sally dukade fint med servetter och allt och jag rensade kyl och frys. Vi har bara en halv kyl och en halv frys i köket så det är katastrof-trångt. Men jag har köpt en extra frys som står i källaren.

Våra pizzor ser alltid helt olika ut. Jag äter tonfiskpizza med tonfisk, mozzarella, rödlök och oliver. Sedan lägger jag på tomat och ruccola efteråt. Paul äter samma fast med tryffelsalami OVANPÅ tonfisken. Herregud. Gillis vill ha vanlig pizzaost bara och Sally äter vanlig pizzaost men med kalkon och tryffelsalami på. Puh. Detta gjorde vi fast gånger två, Paul och jag äter två var och barnen får en varsin till lunch imorgon också, smidigt. Vi ska se snart se på film tillsammans men jag ska vara med i Expressen tv imorgon så jag har lite att förbereda.

Förresten, en sak som jag har tänkt på. Jag är en sån som alltid har färska blommor hemma, som tänder ljus och gör mysigt på hela nedervåningen på kvällarna (det är där vi rör oss mest).

Paul säger alltid att han inte ”ser sådant” och att det ”är onödigt”. Men jag tror faktiskt att han uppskattar det utan att han tänker på det. Tror ni inte det? Hur är era sambos?

Kram.