Vardag igen

Jag har precis lämnat av Gillis och Sally till skolan respektive förskolan. Det var två väldigt exhalterade barn som hade saknat sina vänner. Det kändes märkligt att ena barnet äldst och andra är yngst. Gillis frågade när han kunde börja gå hem själv från skolan men jag sa att han är för ung. Ni som har äldre barn, vad tycker ni? Åtta?

Alla säger alltid att tiden svischar förbi när man har barn och det stämmer verkligen. Alldeles nyss låg han nyfödd i min famn. När jag ser andra mammor med sina vagnar känns det som om jag har glömt min vagn någonstans. Märkligt! Jag och Paul har ju pratat om barn och han är öppen för det vilket gör mig himla glad.

Men inte nu såklart…

Copyright 2020. All rights reserved.

Påväg till skolan imorse. Jag körde träningsplagg för jag kilade iväg på en promenad. Jag har inte rört på mig på en månad. Bara ätit pasta. Så det är dags att komma in i mina rutiner igen.

Copyright 2020. All rights reserved.

Jag är verkligen lycklig över att ha min egna familj igen. Självklart är jag, Gillis och Sally en familj men det känns mer komplett med en kärlek också. Det kanske är en larvig tanke men det känns så. Nu håller vi på att bli sambos. Paul har flyttat in till mig och han ska sälja/hyra ut sitt hus. Jag berättar mer om det i min och Sheilas podcast Isabella Söker Sheila. Den hittar på Spotify.

Jag trodde att det skulle kännas som en stort ”steg” att bo med någon igen men det känns naturligt. Det var länge som jag sa att jag inte skulle bo med en man men ändras förutsättningarna är det ett bra tillfälle att utvecklas. Vi vill ju inte vara ifrån varandra. Paul jobbar med sina foton utomlands (måste vara klart vatten) och jag har mina sociala medier så antingen är vi hemma tillsammans med barnen eller kommer vi att resa. Det är en väldigt lyxig vardag. Det känns också kul med ett utomlandsboende. Jag har ju alltid drömt om det. Lugna barnveckor och sedan Schweiz och resande.

Allt blev som jag ville ha det. Nyp mig i armen.

Det här är så typiskt Paul. Ser ni vad han har gjort? Jag älskar den barnsliga sidan han har. Den var nämligen djupt begravd i mig. Jag har levt ett så extremt inrutat liv med en kvarts-planering och högt tempo. Nu är alltid lite mer spontant och lugnare vilket blir bättre båda för mig och barnen. Nu ska jag få mig lunch och ta tag i saker jag skjutit upp på under sommaren. Som trädgården tillexempel. Jag landade i att jag behöver en trädgårdsmästare…

Stor kram på er.