Mitt modigaste inlägg någonsin

När jag skilde mig för 2,5 år sedan lovade jag mig själv att ge mig själv möjligheterna att testa allt som kom min väg och inte låta mig begränsas utav någon eller något. Jag har haft möjlighet att bre ut mina vingar och jag har tillåtit mig att få lägga all den tid jag vill på vad jag vill. Det har landat i en hel del projekt och drömmar under dessa månader. Listan kan göras oerhört lång.

På 2,5 år har jag:

Försökt starta ett personalbolag, det var en jättedålig idé. Vi bytte från LCC till Löwengrip vilket har varit tuffare än jag någonsin trodde. Vi är inte i hamn än men vi är på god väg. Jag ville starta Löwe för att lansera i dagligvaruhandeln – Men insåg att min energi ska läggas på Löwengrip och göra det ordentligt. Jag bestämde mig för att lägga alla mina investeringar i Nordic Tech House med förhoppning om att göra alla investeringar där såsom Cellaviva och Fitness collection, men det visade sig att alla innehav kom för långt ifrån mig. Det var en jättedålig idé. Vi startade Hermine Hold med stora ambitioner men det jag har lärt mig är att det tar tid att växa, bygga varumärke och att jag alltid ska vara majoritetsägare allt jag gör.I en svag period ville jag hoppa på kryptovalutor för att jag på allvar trodde att riksbanken skulle försvinna inom 20 år. Nordic Tech House investerade i en kryptoplattform – Också jättedålig idé. I våras blev det ett mediedrev efter att jag pratade om min nya agency i NYC som jag planerade skulle satsa på välgörenhet, privatflyg och filmindustrin. Vad gäller Hollywood så har det än så länge resulterat i några möten, en rundtur på Paramount och att jag fick sitta på Forrest Gumps bänk (…). Det hindrade mig dock inte från att skaffa både kontor och flott lägenhet på Upper East Side. I Stockholm flyttade vi till vårt efterlängtade kontor på Urban Escape där alla bolagen skulle samlas under ett tak. Tyvärr levde det inte upp till förväntningarna och vi lämnade snabbt.

Listan fortsätter. Gabrielle Löwengrip och hennes klonkompisar skulle ta över sociala medie-världen. Men hon ser fortfarande ut som Shrek så får hon vara vilande. Ett tag tänkte jag starta en reseguide ”Travel with Isabella” men vi kom bara till Hongkong. Sedan blev det inga mer guider. Även jag lockades av realityvågen och började filma ”Being Bella” men insåg efter piloten att det inte var rätt. Det hindrade mig inte från att testa Youtube med A Quest for Success. I dagsläget har kanalen lyckats skrapa ihop på ca 3500 prenumeranter. Ingen succé direkt. Under presskonferensen för Sommar i P1 gjorde jag en stor affär av att säga hej då till Sverige. Jag bjöd till och med in SvD för en Hej då- intervju i NYC. Jag har nog inte varit i Stockholm så mycket någonsin som denna höst. Visumet väntar men jag vet inte längre om det är rätt sak att göra.

Slutligen har vi haft aggressiva expansionsplaner med Löwengrip Beauty. Australien, Saudiarabien, Kina och Ryssland. Jag har varit överallt de senaste två åren. Det har kostat oss enorma summor men jag har alltid trott att det funnits en chans. Jag har förhandlat iklädd i en Abaya i Rihad med män som knappt vill se mig i ögonen, fått serverat ett huvud med hår på sig under en businesslunch i Shanghai. Så mycket udda situationer. Men jag har insett att vi måste fortsätta att gräva där vi står i Skandinavien och Tyskland och lägga världsplanerna på is.Det är inte lätt för mig att skriva det är inlägget. Jag har länge tänkt mig att jag måste visa upp min framgång för att vara en förebild men jag har nu insett att jag även måste visa baksidan. Det är så man blir en förebild på riktigt. Det är inte enkelt att driva bolag när man har så många som följer en och en stor skara som bara väntar på att jag ska misslyckas. Vilket jag gör hela tiden (och såklart vissa saker som går bra). Jag läser allt som skrivs om mig och jag är inte oberörd även om det kan verka så.

Just nu är jag i skede där saker och ting inte gått som förväntat. Inte alls. Jag ska ärligt talat säga att jag inte är där jag trodde att jag skulle vara nu. Nu är det oktober, jag ska snart fylla 29 år och befinner mig i den tuffaste fasen jag hittills upplevt i min karriär. Det är en dag i taget som gäller. Jag behöver hitta min väg framåt efter alla projekt. Jag vill dessutom våra sänka garden och våga vara den Isabella som ni ofta skriver är ”gamla Isabella”. Den som berättar om livets alla sidor. Det är fruktansvärt läskigt och jag vet inte om jag gör rätt just nu som sänker garden och erkänner för er att jag har en svacka. Men förhoppningsvis kan andra entreprenörer som följer mig känna igen sig och vi kan lära oss av misstagen ihop.Att vara en entreprenör är mitt stora kall i livet. Just nu känns världens mäktigaste kvinna ofantligt långt bort.

En liten del av mig vill dra täcke över huvudet för alltid men en större del vill aldrig ge upp. Jag hoppas att ni vill följa med mig i min resa framåt.

Tack <3