I massajbyn

Ett av våra besök var hos en Massaj-familj. Ena kvinnan i byn var medlem i en självhjälpsgrupp. Att besöka byn var som att komma till en annan värld, slumområdena kändes plötsliga helt okej att bo i. I dessa familjer lever man polygamt, alltså varje man har ett eget hus och han har flera fruar med barn som bor i andra hus. Sedan turas de om att besöka mannen. Det tar emot att lyssna på men jag var deras gäst, det är bara att vara tacksam över att vi fick komma in dit.

Det var lite märkligt när vi kom för vi hittade ingen vuxen. Bara 20 barn helt ensamma i åldrarna 1-10. Ena barnet förklarade att alla vuxna var ute och letade efter en hyena som hade dödat deras åsna. Vad svarar man på det?

Copyright 2019. All rights reserved.

Fina barn som tog emot oss. Enligt seden ska vi vuxna klappa alla barn på huvudet.

Copyright 2019. All rights reserved.

Såhär såg hemmen ut. De görs av kobajs och aska. Vi fick tillåtelse att gå in i ett av husen och det var kolsvart och svårt att andas där inne på grund av en eld och all rök. Inne i hyddan var det två större sängplatser och bänk och bord.

Copyright 2019. All rights reserved.

Solceller på taket

Copyright 2019. All rights reserved.

Efter en stund kom kvinnan som var medlem, hon sålde smycken som jobb.

Copyright 2019. All rights reserved.

Den här mannen var äldst i byn. Alla är massajer men återigen, det är inte männen som är krigare utan kvinnorna gör även här allting. Jagar, jobbar, sköter hem och barn. Barnen var helt fantastiska och vi stannade en stund och busade och lekte. Så roligt. Jag visade även klipp på Sally och Gillis, de var poppis och spännande.

Det är faktiskt inte jobbigt att se små barn. Jag trodde att det skulle vara betydligt tuffare. Men inget barn under resan har varit mager eller ledsen. Det är full fart och pigga blickar. Syskonen hjälps åt och barnen har det okej.

Copyright 2019. All rights reserved.

Därefter blev det free massage tillbaka på den guppiga vägen. Såhär såg det ut när vi kom tillbaka. Landsbygden är betydligt vackrare.

Copyright 2019. All rights reserved.

Kaos, högljutt och mycket avgaser. Det är ansträngande att andas in allt. Staden är väldigt blandad men ser ut som en vanlig storstad inne i city med skyskrapor och amazon som levererar allt man vill ha. Medelklassen där lever ett ”vanligt liv” (mer som våra).

Copyright 2019. All rights reserved.

Vi samlades på en resturang för att gå igenom dagens intryck och säga hejdå. Gänget i Hand in Hand Eastern Africa är fantastiska. De kommer med en enorm energi och tålamod och jobbar med varje by och kvinnorna som bor där i tre år. Sedan ska byn stå på egna ben. ILF kommer att stötta en egen by i Kenya så det kommer att bli många resor tillbaka. Om cirka 2-3 år kommer jag att ta med mina barn på resan. De lever så privilegierat att det känns viktigt att de får ett annat perspektiv tidigt. De hade gått att ha med barnen nu, inget är farligt eller jobbigt (mer än att man får göra sina behov i hål i marken under dagarna men man vänjer sig snabbt). Men de hade nog inte kommit ihåg resan så bra så jag väntar lite tills Sally är sex och Gillis åtta.

Vi åkte hem idag, jag har träffat runt 150 kvinnor dessa dagar och har hunnit prata med de flesta. Jag är så tacksam för mina möten. Och ser fram emot att få komma tillbaka.