Idag har de mesta gått fel och olika nivåer av utmaningar har lagt sig som på hög. Jag misslyckades totalt med Gillis första dag i skolan. Jag såg fel på tiden och vi missade uppropet i klassrummet och samlingen. När vi kom stod alla barnen ute och vinkade hejdå till föräldrarna. Jag har nog aldrig i hela mitt liv känt mig som en så dålig mamma. Jag var helt uppgiven under större delen av dagen, grät i bilen och räknade ner tills hans skoldag var slut. Allt var frid och fröjd när jag hämtade honom och det var inget han hade funderat på så mycket under dagen men detta kommer att sitta kvar som ett litet spjut i mitt hjärta lång tid framöver.
Att det kunde bli så fel. Vi som hade pratat så mycket om dagen, fantiserat och drömt.
Väl hemma möttes jag av ett byggnadsprojekt med ansvariga som har gått under jorden. Allt löser sig men det tajmingen blev lite fel.