Ett helt team behövs

Det var mysigt att hämta hem två barn idag. Det första vi gjorde var att titta till pool-området där det hade sprängts idag. Jag tänkte på det när vi stod där, hur tydligt det blir att jag aldrig hade fått ihop livet utan att ha ett hemma-team. Jag menar: Hinna ordna med en byggnadsentreprenad, söka alla tillstånd, svara på alla frågor vilket innebär att man behöver vara på plats. Jag hade omöjligt fått ihop ett pool/gym-projekt i trädgården utan deras hjälp. Utöver det så ska det enorma huset påskpyntas, påskägg ska inhandlas, skattjakt-kartor ska ritas, påskpyssel till barnen att greja med i helgen ska köpas in. Dessutom fyller Sally fyra år på långfredagen så det behövs presenter, frukostfix med ljus och förbereda för släktkalas vid 14.00. Till det behöver ordnas med tårta och dukning för Sallys mormor, moster, morbror, styv-morfar och pappa Odd. Det behövs bokas in ett Elsa-rum på ett lekland (barnkalaset blir om två veckor på grund av påsken), bjuda in ”Elsa” och skicka ut inbjudningar till Sallys kompisar.

Till helgen behöver kylen vara fylld med allt vi behöver och gillar (vi äter minst 3-4 paket färska bär om dagen – alla älskar bär), näringsrik mat förberedd som är lagad från grunden till tre olika personer med olika preferenser, kläder tvättade och redo, sängkläder bytta, barnens påskpynt redo att grejas med, hjälmar och cyklar redo. Sedan behöver min väska (förlåt; väskor) packas inför NYC, pass ska letas fram, huset ska städas varje dag, bilar ska tankas och tvättas. Listan är hur lång som helst. Det är knappt möjligt för två personer på heltid att hinna med.

Plus kock på timmar.

Jag hade ALDRIG kunnat göra ovan och samtidigt bygga mina bolag med en 50 % tillväxt för varje år med 70 anställda fördelat på fyra bolag när jag har två barn som jag värdesätter kvalitetstid med. Jag hade inte fått ihop livet, jag hade inte orkat. Jag är så tacksam över Ida och Lovisa som jobbar i huset, över Anna som hjälper oss med mat och trygghetsteamet som hjälper till med alla transporter och att vi är trygga hemma och kan leva ett så normalt liv som det går trots obehagliga personer som kommer och går (det är en vardag för oss, olika ”ärenden” varje vecka. Senast idag). Tänk att jag vågade satsa på hjälpen fullt ut. Det har varit en investering. Varenda krona det har kostat (kostar) har gett tillbaka betydligt mer. Konceptet håller.

Foto: Copyright 2019. All rights reserved.

Två nyfikna barn…

Puh.

Kvällsinlägget kom sent ikväll, hade ett långt telemöte innan. Jag fick lägga barn i två omgångar ikväll så mitt jobb kom inte igång förens vid 21.30 (jag vill sköta nattningarna själv för att det är mysigt och viktigt för mig), jag har en bit kvar av jobbet ikväll men det är okej. Snart väntar påskledigheten så jag gasar på kvällarna ut tills dess. Det är exakt det här som gör att hemma-teamet blir så viktigt: om ALLT i hemmet roddas kan jag lägga tiden på att vara mamma (hämta, lämna och ha kvalitetstid 16-19.30) och ha energin kvar att jobba resterande timmar! Skulle jag vara trött och inte kunna jobba från 20.00-23.00 hade jag inte kunnat hålla mitt tempo. Jag har jobbat majoriteten av mina kvällar sedan jag var 16 år och det är de extra antal timmarna som har lett till att jag har gasat på och tagit mig fram snabbt för att vara 28 år. Men jag är ju som ni vet långt i från klar så därför lägger jag in en extra växel – Outsourcar det som går och springer på i högre tempo, så kul … :- )

Att lyckas globalt kräver en enorm kraftansträngning inte bara för mig utan för ALLA kollegor och team hemma, vi har jobbat länge för en Tipping Point och vi börjar närma oss. Otroligt spännande fas just nu. Aahhh!

  1. Helen skriver:

    200 inlägg och alla pratar om att få mer tid med barnen, stressa hem från heltidsjobbet för att hinna ”allt” och ”hinna” vara med barnen. Alt outsourca för att få mer tid med barnen. Men för att finansiera detta behövs ju finare jobb, mera jobb eller liknande… Ingen som funderat på att gå ner i tid? Jobba väldigt lite? 50 %? Eller vara hemma några år extra? (Och då menar jag förälder av valfritt kön, inte nödvändigtvis morsan😊) Såklart kommer karriären på efterkälken (återigen, en prioritering) men vi med barn under 8 år har lagstadgad rätt till 25% tjänstledighet.

    Vi har en stor medelklass i Sverige som ekonomiskt har det rätt stabilt, om man då önskar mer tid med barnen varför inte skippa Thailandsresan, köksrenoveringen av köket som redan funkar, skaffa ett billigare boende eller whatever, blir så ledsen när människor inte tror sig ha ”råd att gå ner i tid” när de i själva verket bara dragit på sig en livsstil som jag ibland undrar om de är medvetna om bara är just en…prioritering… Jag har möjlighet till så mkt pengar och så mkt tid varje dag, hur måste jag (faktiskt och på riktigt) och hur VILL jag fördela detta?😊

    1. Inkomst och pension. För att överleva som äldre så behöver man pension.

  2. Jag är så glad att det inte fanns socala medier etc när när jag var småbarnsförälder. Jag lade nog med press på mig själv när det gällde vad som definierade mig som en ”bra mamma”. I det ingick att vara en glad och närvarande förälder, bra jobb, välstädat hus, fin trädgård, maxat pyssel inför påsk, jul, födelsedagar mm, mm…

    När jag ser tillbaka nu på den stressade och pressade person jag var så blir jag inte glad. Tänk om jag haft samma insikt som nu att det är inte ett skinande kök, snyggaste påskriset mm som gör mig till en bra mamma utan det är JAG. Jag har mina styrkor och svagheter och det är ok. Jag gillar inte att laga mat och baka, jag gillar inte att pyssla osv. Däremot älskar jag att vara engarerad i mina barns aktiviteter och var med på alla träningar, matcher etc. Men det är JAG. Alla är olika. Låt varje person komma underfund med vad som gör just dem till en bra mamma och sluta ge varandra dåligt samvete!

    1. Fj skriver:

      Alla mammor är inte bra mammor.

  3. Fanny skriver:

    Fast vänta nu! Många gånger väljer du att åka o träna eller fixa naglarna eller vad det nu kan vara när du har barnen. Jag kan inte tycka att du lägger 100% fokus på dina barn när du har dom som du skriver o vill framhålla.

  4. Det skojiga med det här inlägget är att 10% innehåller gnäll över inlägget och 90% innehåller gnäll över att ”alla” gnäller på inlägget. Haha!

    Egentligen är det inte så många som blir speciellt provocerade, men ändå måste hela armén av försvarare komma dragandes med de där klassiska avundsjuka-teorierna och slå på halmgubbar.

  5. Sofia skriver:

    Jag är 29 år, småbarnsmamma, jobbar som regionchef med fullt budget och personalansvar. Jobbar 10 timmar om dagen, hämtar barn, jobbar kvällar framför datorn och tänka sig: jag hinner ändå köpa påskägg och påskpyssel, bädda sängar, laga mat !
    Jag hinner dock inte med att olja in benen eller spraytanna mig men hör och häpna: jag klarar mig bra ändå !

    1. Jennie skriver:

      Va kul för dig, jag tycker det krävs mkt tid en klara vara själv. Jag vill gärna ha en nanny boende hos mig när jag skaffar barn för det verkar vara för jobbigt annars! När jag hör dom som knappt får sova eller duscha….

    1. m skriver:

      😀 You go girl

    1. Skit bra att du fixar det så 💪👌 Men nu är vi inte likadana allihopa.
      Så varför hacka på en mamma som faktiskt erkänner att hon inte hade klarat av allt det där själv. Kan ha med hennes ADHD att göra men det kan lika gärna vara något annat, vissa är bara inte skapade för att orka med allt sånt där.

      Ja vi kanske är super starka mammor som jobbar, hämtar, lämnar, handlar, pysslar, tvättat och allt annat, men att jämföra någon med sig själv är fel!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..