I annonssamarbete med OSLO SKIN LAB

En viktig del av min dagliga rutin

Jag har ju berättat tidigare om att jag använder The Solution från Oslo Skin Lab. Det är ett collagenpulver som man blandar i till exempel en smoothie, eller yoghurten på morgonen. Det ger ingen smak och för att komma ihåg att ta det så brukar jag alltid ta pulvret på morgonen. Om jag måste iväg på något så tar jag pulvret i ett glas vatten. Det funkar lika bra. Jag var ganska skeptisk när jag började testa det för några månader sen men nu kan jag tydligt se resultat. Jag märker att det har försvunnit en hel del celluliter och det känns som rynkorna i pannan har slätats ut. Det finns flera studier om collagen och hur det påverkar vårt yttre, så det är inte bara min känsla utan det finns faktiskt bakomliggande fakta kring mina resultat.

Collagen finns naturligt i kroppen men desto äldre vi blir desto mindre producerar kroppen själv. Därför tillför man mer collagen i kroppen med The Solution som går ut i huden och stärker upp. Det är en naturlig boost inifrån vilket känns otroligt effektivt.

Oslo Skin Labs bild 1

Jag ser The Solution som ett komplement i min rutin att ta hand om mig själv. Där allt ingår som hudvård, dricka mycket vatten, träna och sova ordentligt. När jag har basbehoven på plats så är det kul och spännande att testa nya saker. The Solution kan jag verkligen rekommendera för er som är sugna på att testa. Snart kommer jag visa er före och efterbilder. Det är faktiskt fantastiskt!

Oslo Skin Labs 2

Processed with VSCO with a4 preset

Foto: Copyright 2019. All rights reserved.

Jag tycker verkligen att ni borde testa Oslo Skin Labs collagen-pulver och mina läsare får just nu ett grymt erbjudande med 65% rabatt på första paketet! När du tecknar medlemskap hos dem får du löpande påfyllning hemskickat och 30% rabatt på varje försändelse. Så smart och smidigt! Klicka här för Sverige, Norge, Danmark eller Finland

I samarbete med Oslo Skin Lab 

  1. Tack tjejer för vänliga kommentar, uppskattas! Ha en fin dag =D

  2. Jenny skriver:

    Wow tjejer, vilka kunskaper ni har och vilken saklig och informativ diskussion! Tack för intressant läsning!

  3. Själv föredrar jag allt i sin naturligaste form, då har kroppen som lättast att ta upp det. Det kallas att det har hög biotillgänglighet. Därför gör jag benmärgsbuljong, som är oerhört rikt på kollagen.

    Man vill gärna äta allt i sin naturliga form och skippa allt som processats och pulveriserats, alla tillskott mm. Växter är långt ifrån så näringstäta och energirika som animalier. Jag åt en näst intill vegansk kost – utan spannmål och mejeriprodukter – i nästan tre år men har nu gjort en kovändning. Aldrig har aldrig haft en så stor sockerkonsumtion som då jag åt veganskt, men det gick inte att få i sig tillräckligt med näring och energi. Grönsaker är fulla av cellulosa, vilket bara passerar kroppen eftersom tarmarna inte har förmåga att ta upp näring från den. Jag kunde helt enkelt inte hålla mig från sockret, vilket aldrig varit ett problem tidigare då jag ätit en ”vanlig”, tallriksmodellskost.

    Efter att ha läst i flera år om näring ut ett plantbaserat perspektiv har jag, liksom andra f.d. veganer, övergått till vår artegna föda; karnivor, dvs. att äta animalier. Att rött kött är farligt beror på att man i studierna inte exkluderat charkuterier som är processat och innehåller tillsatser mm. Kött är nämligen det näringsrikaste man kan äta. Sedan gäller samma där som med allt annat att tillaga det så varsamt som möjligt för att inte döda vitaminer mm.

    Jag tror inte heller att vi behöver kolhydrater. Förr behövde man kolhydrater på hösten inför vintern för att bygga upp en fettreserv, men idag har vi ju aldrig det behovet. Anledningen till att människokroppen anpassat sig för kolhydrater är att vi började äta kohydrater i form av spannmål och senare grönsaker. Bäst anpassade tror jag vi är för att äta så oprocessat som möjligt, vilket innebär att vi tidigare åt rått kött – ska vi äta det idag är litet tillagat bättre än hårt tillagat eftersom vitaminer förstörs och gifter bildas vid upphettning redan runt under hundra grader, koning bättre än stekning naturligtvis – och att vi ska ge tusan i allt vi behöver processa för att kunna äta, bl.a. bönor. Bönor hjälper förvisso blodsockret, men om vi skippar kolisar och mejerier får vi inte problem med blodsockret.

    Endast bakterierna i tarmfloran kan ta tillvara på fibrer, resten av tarmarna kan inte tillgodogöra sig dem. Därför blir många kassa i magen av just fibrer. Läs om FodMAP-dieten där de tar bort fibrer helt, tillämpas ofta av de med IBS.

    Märkligt ändå med grönsaker. Näringsinnehållet är inte i närheten av lika tätt som i animalier, cellulosan kan vi inte tillgodogöra oss alls, därför bajsar vi mer på grönsaker än kött, och fibrerna är det endast bakterierna som kan tillgodogöra sig. Anledningen till att grönsaker fått sån status tror jag är att vi inte blir lika dåliga av dem som mejerier och spannmål. Att äta strikt grönt eller strikt karnivore tror jag funkar för folk inte pga. vad de stoppar i sig utan pga. vad de utesluter – kolisar, mejerier, konserveringsmedel, tillsatser, smakförstärkare och bekämpningsmedel. Tror även de som äter strikt är sparsamma med alkohol och inte äter mejerier. Där har vi bovarna.

    Mer om fibrer:
    ”So there are 2 types of fiber and conventional wisdom tells us that soluble fiber is good for us because it slows digestion down and insoluble fiber is good because it speeds things up. With insoluble fiber, think bark. It doesn’t dissolve in water. It’s abrasive to our intestines. And it’s basically totally incompatible with our GI tract. Even bacteria who love feasting on fiber don’t handle insoluble fiber easily. With soluble fiber, think gel. It absorbs water like a sponge and moves slowly through the intestines.“ https://www.kevinstock.io/health/do-you-need-fiber/

    Nu får ni något att bita i 😉 och alla som hävdar att kött är dåligt för miljön: naturen är ett kretslopp och all odling kräver näring, som kommer från djurs avföring. Det bästa vore att naturen fick vara som den är, låta gräset växa och djuren beta av gräset och gödslar naturligt sin egen föda. Sedan blir djuren vår föda, så som det var förr när vi var jägare. Hur det sedan ska gå till om alla skulle äta kött, ja det är ju ett annat problem eftersom vi är så fruktansvärt många, men så såg det ju inte ut från början heller.

    Någon annan som fokuserar på en lågkolhydratkost på animalier?

    1. J skriver:

      Jag har några frågor till dig gällande din text och lite mer input. Här får du något att bita i Josefin 😊

      Du skriver att du uteslöt spannmål när du åt veganskt, hur tror du att det hängde ihop med ditt sockersug? Du skrev också att det aldrig var ett problem när du åt enligt tallriksmodellen, skulle det kunna kopplas till att du åt veganskt eller att du valde att utesluta spannmål? I dagsläget äter du inte enligt tallriksmodellen utan en lågkolhydratkost med mycket animalier varpå du troligt får i dig en högre andel fetter som finns bundet i animaliska produkter, något som en vegan aktivt måste tänka på att få i sig från exempelvis vegetabiliska oljor, nötter och avokado.
      Redan där har du själv slagit hål på myten om att vi inte behöver kolhydrater eftersom ditt sockersug inte kommer från bristen på näring utan för att du äter lite kolhydrater, dvs någon form av socker. Om du då inte åt fullgott med protein och fett hade din kropp sannolikt en för liten energitillgänglighet varpå det bildas ett sug efter mat som det energi fort. Kolhydraterna som går att bryta ner i tarmen är stärkelse, laktos, sackaros, fruktos och glukos.

      All vegansk mat innehåller inte 100% cellulosa som men precis som du säger går det inte att bryta ner i stora delar av tarmen utan istället fermenteras dessa i tjocktarmen där fibrerna blir mat till de bakterier som finns där. De kolhydrater som endast kan brytas ner i tjocktarmen är cellulosa, hemicellulosa, pektin och vissa oligosackarider. I vardagligt tal är detta vad vi kallar för kostfibrer. Självklart kan ett för högt fiberintag orsaka magbesvär men det är inte helt givet vad som orsakar IBS som du tar upp i din text. FodMAP är ett sätt att, på sikt kunna kartlägga vad som irriterar tarmen och inte. Ett för lågt fiberintag ökar istället risken för att utveckla tjocktarmscancer så en balans här, precis som i så mycket annat är eftersträvansvärt.

      Jag tänker inte argumentera för att en inte kan leva gott på en lågkolhydratkost och animalisk föda för det går då kroppen kan bilda ketonkroppar som kan nyttjas av muskelvävnad, hjärna och hjärta vid för litet intag av kolhydrater (glukos). För att återgå till varför kroppen behöver kolhydrater och varför dom inte endast är ett sätt för att bygga upp fettreserven. Fett är för övrigt bästa sättet att bygga upp sin fettreserv inför vintern. Kolhydraterna måste omvandlas i fler steg för att lagras in som fett.

      1. Hjärnan använder normalt 120-130g glukos per dag och vid brist på kolhydrater omvandlas en stor mängd protein till glukos i både levern och njurarna för att förse hjärnan med glukos. Efter en tids anpassning kan hjärnan börja använda ketonkroppar som energi för att minska nedbrytningen av kroppsegna proteiner. Ketonkroppar är alltså kroppens energilösning om det inte finns något annat alternativ för att vi ska överleva.

      2. Kolhydrater som vi äter påverkar blodsockret och därmed insulinnivåerna. För att vi ska kunna bygga nya proteiner utifrån DNA:t krävs en tillräcklig mängd insulin för att kicka igång genuttryck (dvs att Informationen i cellkärnans DNA överförs till cellens övriga strukturer för att bilda proteiner) och den essentiella aminosyran leucin för att slå på Ribosomerna som enkelt kan liknas med cellens proteinfabrik.

      3. Blodsockret kan användas för att bygga upp musklernas lager av glykogen, ombildas till icke essentiella aminosyror, ingå i DNA och RNA som behöver socker samt förse kroppens celler med energi via olika glukostransportörer m.m. Det är när blodsockret blir kroniskt förhöjt och när kroppen inte svarar på insulinet som belastningen är för hög. Annars fyller kolhydrater viktiga funktioner i kroppen.

      4. För att våra celler ska kunna utföra olika processer krävs energi, den energin bildas från glukos och kallas ATP vilket är som ett energimynt som cellerna använder för att transportera partiklar in och ut ur cellen. Kroppen har flera system för att kunna bryta ner och bygga upp glukos av lagrat glykogen utifall att det är en brist och således kunna bilda ATP. Annars hade kroppens funktioner upphört.

      5. För att fettförbränningen (beta-oxidation om du vill läsa mer) ska fungera optimalt krävs det en viss mängd kolhydrater i processen.

      Sammanfattningsvis fyller kolhydrater flertalet viktiga funktioner i kroppen. Däremot är det superkul att du mår bra av din kosthållning men det jag vill belysa är att det finns många aspekter att ta hänsyn till när en väljer att exkludera vissa nutrienter. Vi är designade för att äta en varierad kost som innehåller fett, kolhydrater och protein sen om den kommer från växter eller animalier är mindre viktigt förutsatt att vi får i oss alla delar och därmed de vitaminer som är bundet i olika nutrienter. Däremot håller jag med dig om att intaget av processad mat bör minska.

      Tack för mig!:)

      1. Hej J!

        Kul med utförliga svar som verkar välgrundade i stor ämneskunskap! Jag är rätt ny på carnivore och är inte övertygad om att det är bäst att leva strikt, vilket jag absolut inte gör än eftersom det är så svårt, men funderar på att köra strid en månad och sedan utvärdera.

        Det var nytt för mig om ATP, får läsa in mig mer där.

        Eftersom du verkar så kunnig passar jag på att ställa lite följdfrågor!

        1. Eftersom hjärnan klarar sig på ketoner och kan tillverka glukos av protein, behövs då glukosen för hjärnan?

        2-5. Dessa fråga är ligger ovanför mina kunskaper. Spontant undrar jag här om inte glukosen som bildas av (överflödigt?) protein är tillräckligt för att slå på Ribosomerna samt förse kroppen med tillräckligt med glukos för att förse DNA och RNA med tillräckligt med aminosyror? Hur mycket glukos behövs? I blodet har vi naturligt ca 5 gram har jag för mig, vilket levern kan producera själv, men det är kanske endast om det finns en glykogenlager att ta från?

        Något jag är tveksam till är animaliskt fett, som jag förstått är en jättebra energikälla. Däremot samlas gifter och skit i fettet, är fett från vilt tillräckligt ”rent” och hur illa är det att äta industriellt animaliskt fett? Om kroppen är i ketos och därmed bra på att förbränna fett blir det en högre omsättning på fettet och kanske går det då att bli av med gifterna i fettet lättare, jämfört med en kropp som inte är i ketos/mer eller mindre ständig fettförbränning?

        Dessutom påstås att långkedjiga fettsyror måste ta en omväg i kroppen och det känns ju inte optimalt. Samtidigt kan man tänka sig att en kropp som är bra på att förbränna fett löser det där. Läste detta, men blev inte helt på det klara med vad som menades:

        ””Karnitinet ”förbereder” fettsyran för nedbrytning. Karnitin reagerar främst med långa fettsyror. De korta och medellånga mer vattenlösliga fettsyrorna diffunderar in i mitokondrien till en större del utan inblandning av karnitin. Just karnitin och de enzymer som är inblandade i fettsyrornas reaktion med karnitin anses vara det mest hastighetsbegränsande steget i fettförbränningen. Det gäller utan tvekan vid sockerdrift, det vill säga när enzymerna för glukosförbränning är uppreglerade. Men när samtliga steg för fettförbränningen är uppreglerade (fettdrift på lågkolhydratkost) utgör inte karnitin-reaktionerna samma hastighetsbegränsning. Ändå finns det viss relevans i att långkedjade mättade fettsyror som behöver kanitin för transport in i mitokondroen förbränns svårare än korta och medellånga fettsyror. ” Källa: http://www.jonasbergqvist.se/energiskola-2-fettsyror

        Slutligen är jag så klart jättenyfiken på vilken kosthållning du skulle rekommendera. Mest huvudbry orsakas av fibrernas nytta eller onytta. Att de gynnar en rik tarmflora är givet, men är det möjligt att få en rik tarmflora, som bara har en annan sammansättning, på animalier?

        TACK för en saklig diskussion och för att du hjälper mig att ifrågasätta. Är man för säker på sin sak slutar man snart att ta till sig nya perspektiv, å då blir det ju tokigt om man skulle ha fel!

        1. J skriver:

          Vad kul att du svarade! Detta kommer bli ett så himla långt svar så jag hoppas att du orkar läsa och att det är relativt begripligt. Vissa saker känner du säkert till redan. Däremot vill jag direkt säga att jag inte är dietist utan idrottsfysiolog så just nutrition tillhör inte mitt spetsområde även om jag har läst idrottsnutrition. Jag har försökt svara på delar av det du frågade om och spretar nog iväg här och där. Vissa saker vet jag inte svaret på och det försöker jag vara hyfsat tydlig med 😊 Jag valde också att punkta upp ungefär vad jag besvarar men det är kanske inte helt i kronologisk ordning.

          1.Behövs glukos för hjärnan om den klarar sig på ketoner?

          2. Var bildas ketoner och varför?

          3. Räcker det med proteiner för att få igång ribosomerna?

          4. Lever och nysockerbildning

          5. Mina åsikter om ketogen kost

          6. Rena animalier och karnitin plus en släng av biokemi 😊

          Det är inte det att glukos bildas från proteinet för att slå på ribosomerna utan intaget av proteinet har en viss glykemisk belastning även om den inte är lika hög som rent intag av exempelvis pasta. Det gör att mängden insulin som utsöndras är olika hög beroende på vad du äter och det är just insulinet som krävs för att få ett så kallat genuttryck och minska proteinnedbrytningen. Där finns det olika rön där vissa menar på att det går att få en tillräcklig ökning av insulin via intag av exempelvis grenade aminosyror (essentiella) och att dessa innehåller aminosyran leucin som slår på ribosomerna. Det krävs alltså både en ökning av insulin och tillgång på essentiella aminosyror för att proteinsyntesen ska optimeras.

          Jag vet att det har gjorts olika studier där dom har laborerat med hur mycket protein och kolhydrater som bör tas samtidigt för att främja en så hög proteinsyntes som möjligt men jag vågar inte säga vad kvoten mellan dom båda var i just den studien.
          Viktigt att nämna är att detta potentiellt kan det där skilja sig eftersom jag baserar detta på en studie som har undersökt effekten av kolhydrat och proteinintag relaterat till träning. Där vågar jag inte uttala mig eftersom det ligger utanför mitt kunskapsområde men jag tror att en har nytta av att vara kritisk och läsa studier från flera olika vinklar för att själv få en bild som är mångfasetterad. Speciellt med tanke på att det är många företag som säljer kosttillskott som har en begränsad evidens.

          Glukoshalten I blodet ligger normalt mellan 3,5 och 5,5 mmol per liter och stiger 2-5 mmol per liter efter en måltid. Om blodglukoset skulle sjunka under 2 mmol per liter skulle vi bli medvetslösa och därför kan levern förhindra detta vid svält och fasta via nysockerbildning (glukoneogenesen) då hjärnan behöver kontinuerlig tillförsel av glukos. Precis som du säger kan levern delvis förse vitala hjärnan med energi i olika form men det kräver att det finns glukos lagrat i form av glykogen. Det är viktigt att notera att hjärnan och röda blodkroppar endast kan använda glukos som energi med undantag för hjärnan som kan nyttja ketonkroppar som kan bildas av levern om leverglykogenet har tagit slut. Om vi inte haft möjlighet att bilda ketonkroppar hade vi blivit medvetslösa eftersom hjärnan helt enkelt inte hade fått någon energi. Det finns som dom menar att det är fullt möjligt att leva på en ketodiet och att det kan ha fördelar, vilket rimligtvis inte behöver vara felaktigt eftersom långtidseffekterna av ketos är okända. Däremot är min personliga åsikt att det är riskabelt att bli för svart eller vit i en sådan fråga då vår kropp är designad för att utstå en viss variation och den har flera fantastiskt komplexa system för att vi ska överleva förändringar men det kan vara värt att fråga sig vad som sker med våra inre system om det blir konstant.
          Vi klarar av en tids fasta eller svält men det påverkar också av andra delar av kroppen. Ett exempel på det att långvarig svält ger ett påslag i sympatiska nervsystemet som frisätter stresshormoner vars syfte är att förbereda oss för att fly och fäkta. Det innebär att kroppen bryter ner proteiner och muskelglykogen för att vi ska kunna vara alerta och snabba både fysiskt och psykiskt. Om en individ långvarigt svälter och ökar levern bildandet av ketonkroppar och då stället jag mig frågan om hen också att ha långvarigt förhöjda nivåer av stresshormoner?

          Nu innebär en ketogen kost förstås inte att en svälter sig fullständigt utan endast på kolhydraterna och jag tror att det kan vara väl fungerande under en begränsad period men i längden är jag skeptiskt till att en väljer att laborera med för stora extremer i kosten när det inte finns vetenskapligt stöd över en lång tidsperiod på en tillräckligt stor population.

          Jag tror absolut att animalier kan vara en god energikälla men jag kan inte ge ett bra svar på din fråga om vad som är rent nog. Av vad jag har läst under min utbildning är det ett säkrare kort att satsa på vilt eftersom djuret har varit aktivt och uppvuxet i sitt naturliga habitat vilket påverkar muskelfibrernas sammansättning jämfört med industriellt framställt kött och animaliska fetter. Jag vill minnas att det där hängde ihop med hur fettfördelningen och näringstätheten i köttet såg ut men framförallt undviker du risken för att få i dig ansamlingar av sådana ämnen som potentiellt kan vara giftiga till följd av framdrivningen av nötkreatur.

          Gällande karnitin och absorption av långkedjiga fettsyror är jag inte allt för insatt men om jag ska försöka förklara någorlunda vad jag tror menas så innebär det att korta och medellånga fettkedjor kan tas upp i en passiv transport i kroppen. Dvs dom diffunderar genom cellernas membran utan att det ”kostar något” i form av ATP. Längre kedjor kräver enzymer och transportörer vars funktioner kostar ATP.

          Diffusion innebär en spridning av partiklar som sker spontant av vattenlösliga ämnen eller gaser genom cellmembran. Exempelvis är kroppens saltbalans och gasutbytet i lungorna två exempel på diffusion. Det är precis som du säger möjligt för en kropp att bli bra på att förbränna fett om den tvingas anpassas till det. Björn Ferry är ett bra exempel på det. Han kunde optimera sitt utnyttjande av fett som energikälla och behövde sällan nyttja sitt muskelglykogen (som han sannolikt hade ätit på sig inför tävling) förrän han behövde sprinta och då blir energikravet från muskelcellerna så pass högt att det krävs kolhydrater. Exempelvis skulle Usain Bolt inte för sitt liv kunna slå världsrekord på en ketogen diet då det skulle innebära för lite tillgång på glykogen i förhållande till arbetsbörda. Men om en inte ska slå världsrekord i sprint utan kanske sysslar med långdistans går det att ”träna” kroppens förmåga att omsätta fett snabbare och använda det som bränsle. Då skulle sannolikt karnitinreaktionen inte vara ett lika stort hinder.

          Jag kan nog inte riktigt rekommendera sig en kosthållning så på rak arm, det beror lite på hur ditt liv ser ut i övrigt och den som är bäst är den du kan hålla och mår bra av. Sen är det ju när det gäller kostfibrer inte så att det rekommederas överrdrivna mängder oavsett om du äter veganskt eller animaliskt. Just nu är det många typer av tarmfloradieter och antiinflammatoriskt tjafs som är i rönet men som saknar evidens och många gånger räcker det att jämföra vad dieterna förbjuder respektive tillåter för att se att dom många gånger är rätt lika. Fundamentet är enkelt: ät mindre skit och välj näringstätare livsmedel som inte kommer förpackad. Jag tror otrendigt nog rätt hårt på matpyramiden med viss individuell modifikation. Jag är inget fan av att gå till extremer med någonting vilket är precis vad alla nya kosthållningsrön ofta innebär.
          Jag äter i stort sett enligt den gamla goda tallriksmodellen och matpyramiden vilket jag har gjort under dom senaste 5 åren. Jag är noga med att få i mig mycket vegetabiliska oljor, nötter och frön, en hel del havregryn och ris av olika sort, fisk, baljväxter, bär och mycket grönsaker. Det jag äter lite mindre av är just processad mat, socker i form av läsk, godis och kakor, feta mejeriprodukter med undantag för kefir då och då för mjölksyrabakteriernas skull.

          Hoppas att du fick ut något av mitt svar och det är alltid kul att få diskutera dessa frågor. Fick sitta och kolla relevant litteratur ett bra tag här, haha. Tyvärr sitter inte allt limmat i huvudet bara för att jag läste det en gång i tiden.

          /Jessica

          1. Sanna skriver:

            👏👏👏👏

          1. Maja skriver:

            Jessica, jag måste bara säga att du är otroligt gullig som ger ett så utförligt svar till J! 💗

            (Själv har jag precis smällt i mig både chips och godis så jag är långt utanför er diskussion 😄)

          1. Hej Jessica!

            Så himla kul att läsa dina svar, tack att du tog dig tiden att svara så utförligt igen =) Själv är jag amatör på nutritionsfronten, men det är så jäkla intressant! Önskar så att jag hade mer kunskaper och mer tid till att läsa på. För att fullt ut förstå dina svar behöver jag läsa på mer, så får ta o spara dem tills att jag är mer insatt!

            Vore jätteintressant att höra om du har tips på bra källor att följa? Själv är mina största förebilder Anna Sparre (podden 4Health) och Martina Johansson – tips: läs Hormonbibeln 2.0, jag låg och läste på morgonen före jobbet för att det var så intressant..

            Att ketogen kost inte är något för Usama kan jag tänka mig, däremot tänker jag mig att det är gynnsamt för uthållighetssporter. Martina Johansson berättar i boken Hormonbibeln att glykogenlagret är på ca 2000 kalorier och får man tillgång till fettlagret är det 50 000 kalorier, cool jämförelse!

            Annan fakta som hon delat är att ”hjärnan består av 60% DHA i torrvikt”, det måste vara otroligt vanligt med brist då jag kan tänka mig att vi är många som inte får i oss tillräckliga mängder omega 3 idag. Svårt med bra intag. Mitt bästa fisktips är fryst makrill, rekommenderas starkt! 80 grader till 55 graders innertemperatur, mumma!

            Lite rörigt svar, men kul att öppna nya trådar. Man vet aldrig vad man får för napp – kanske ingen, kanske en makrill: å den vill jag ju inte missa =)

  4. Linn skriver:

    Är denna vegitarisk eller gjord på ko? Alla andra alternativ som jag läser om på nätet är gjorda på djur.

    Skulle vara bra med lite bättre info om detta -deras webbsida är inte så rik på den informationen

    1. ebba skriver:

      Hade folk vetat vad det är hade ingen ätit det.
      Finns inget vegetariskt kollagen.

      Det finns flera olika typer av kollagen, numrerade med romerska siffror. I till IV är de mest kända.

      Kollagen I förekommer huvudsakligen i ben

      Kollagen II förekommer huvudsakligen i hyalint och elastiskt brosk

      Kollagen III förekommer huvudsakligen i retikulär vävnad såsom lymfnoder och mjälte.

      Kollagen IV återfinns i basalmembran

      1. Maja skriver:

        Jag tror nog att folk vet vad det är. Alla vet väl vad gelatin är gjort av? Och bone broth som blivit superhypat senaste åren. Äter man kött är det inga konstigheter. Är man vegeterian låter man bli (även om förvånandsvärt många vegeterianer äter gelatin).

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..