Dagarna blandas ihop

Nu är jag så inne i min julledighet. Jag håller knappt koll på dagarna och jag har inte klätt på mig ordentligt en enda gång. Vänner och familj kommer och går, väldigt mysigt. Igår var pappa och syskonen över här. Pappa och jag skulle dock behöva umgås ensamma för vi har så mycket att prata om bara vi. Sju år att ta i kapp. Men ändå känns det som vanligt.

Foto: Copyright 2018. All rights reserved.

Det känns ovant men fint att säga morfar. Det var en liten utmaning att säga ordet högt framför barnen första gången men nu går det bra!

Foto: Copyright 2018. All rights reserved.

Idag har vi varit ute Sally och jag. Gillis ville bygga lego med Lovisa, så skönt att vi kan dela upp oss när barnen har olika viljor. Sally och jag tog en långpromenad tillsammans, hon varvade att åka vagn och promenera med mig. Det är en härlig känsla när man inser att man har så mycket att prata med sina barn om. Vi pratade mycket om kärlek och vänskap idag. Jag är öppen med barnen om mycket, dom förstår ändå så mycket. Gällande H har jag sagt att vi slutade vara kära i varandra och det är därför jag varit ledsen hemma. Sally sa under promenaden ”Mamma, förut var du ledsen men nu är du glad som vanligt igen. Men du får vara ledsen igen om du vill”.

Fina unge.

När vi kom hem kom Michaela och barn över på playdate och fika i tre timmar. Jag var ju lite nojig för att Michaela och jag inte skulle ses lika ofta längre som när vi var grannar men än så länge ses vi som vanligt. Det är jag tacksam över! Hon är en av mina närmsta vänner. Dessutom leker barnen så fint ihop. Gustav är Gillis bästa vän och Andrea är Sallys. Gulligt.

Nu ska vi snart äta middag och sedan väntar filmmys i soffan med popcorn och pepparkakor igen. Igår somnade vi alla tre till Kalle i Chokladfabriken, som sagt jullov.

Har ni det bra?

  1. Selma skriver:

    Jobbar inte haylie kvar?

  2. Ninna skriver:

    Känner du till Svenska Institutet för sorgbearbetning? http://www.sorg.se Jag ”fastnade” i en oerhört komplicerad och smärtsam situation, jag var verkligt knäckt och trodde inte jag skulle resa mig igen. Handlade inte om separation från någon man, utan om att lämna en sekt. Men oavsett orsak är sorg en genomgripande problematik, och de ”goda” råden om att rycka upp sig och sluta älta faller platt till marken. Jag blev hjälpt av sorg.se och lever ett gott lov idag. Ett tips i all uppriktighet!

  3. m skriver:

    Någon ny engelsktalande nanny på g?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..