Bästisar och roomservice

En natt i Sverige. Lämna barn och träffa mina bästa vänner. Sheila och Linus kom över igår och vi beställde upp en massa mat. Jag har haft noll hunger de senaste dagarna men igår var första gången jag åt med aptit. Två stora tallrikar. Jag trodde att jag skulle fortsätta att gråta hela kvällen ihop med dom men på något sätt skapade vi en bubbla mitt i allt kaos och vi alla skrattade så vi grät. Älskade vänner.

Copyright 2018. All rights reserved.

Jag berättade för dom att jag hade sagt till min psykolog att jag har så lätt i att gå upp i mina pojkvänners viljor och tankar och att det krockar med min bild av mig själv som stark kvinna. Rent praktiskt är det så viktigt för mig att stå på egna ben, ha min egen ekonomi och inte vara beroende. Men rent känslomässigt märker jag hur jag ändrar mig och tycker annorlunda beroende på vem jag lever med. Jag känner att jag har tappat bort mig själv lite i det. Det gör ont och det känns som jag svikit mig själv totalt.

Nu väntar NYC. Kram på er.