På en annan plats

Jag blev totalt grundlurad av en person som jag älskade. Under 1,5 år har H fått oss alla att tro att han är någon annan. Alla dessa lögner. Jag förstår inte hur han har lyckats somna om natten. Det är ett så stort svek. Jag är fortfarande i chock. Hur kunde han tro att han skulle lyckas? Låna miljontals kronor av olika ljusskygga människor för att handla dom till ett högre värde. Ett alldeles för högt spel med fel personer. Något som idag spiller över på mig och mina barn.

Förra veckan, samma dag som jag fick ett besök jag tyvärr kommer att minnas för livet, hade jag frågat honom om han kunde hjälpa mig att hämta barnen på förskolan nästa vecka, för att jag skulle bli sen från min London-flight. ”Självklart” blev svaret. Det svaret ekar i mitt huvud. Hur kan man ställa upp på att hämta sin flickväns barn när man vet att man är jagad?

Jag har enorma skuldkänslor.

Jag känner mig korkad och att jag är en dålig förälder som utsatte mina barn för fara. Att jag inte såg något. Förstod något. Ibland sa min intuition åt mig att lämna honom, vilket jag gjorde tre gånger under vår relation på 18 månader. Något stämde inte men jag kunde inte sätta fingret på vad det var. Var det mitt intensiva liv som vanligt ställde till det i relationer? På något sätt tryckte han sig in i mitt liv igen, en väldigt intensiv kärlek från hans håll som jag idag inser inte var på riktigt. Jag var en perfekt pusselbit i hans påhittade liv. Jag antar att mitt namn gjorde det legitimt för honom att låna så höga belopp från människor.

Copyright 2018. All rights reserved.

Det har varit mörka dagar sedan i onsdags. Vi har bevakning dygnet runt, det är omöjligt att sova och äta. Jag mår fruktansvärt illa och varenda del i min kropp värker av ångest. Jag har kämpat i mig mat, klivit upp ur sängen och tagit mig igenom ett jobbschema. Intervjuer, möten, galor och middagar. Träffat barnen (odd blev också förflyttad) och försökt vara stark med dom. Men nu är vi på en ny plats för att få lite lugn och ro.

Jag har ingen kontakt med H och skulle aldrig hjälpa honom i denna situation. Det är viktigt att poängtera. Jag vet inte var han befinner runt om i världen och får heller inte veta. Jag såg honom antagligen för sista gången i mitt liv i onsdag och de ögonblicket gör så fruktansvärt ont.

Jag försöker att hitta en styrka för att orka allt det här, men nu är det tungt.

Tack för ert stöd.