Story of mina boenden

Imorse så sa jag hejdå till den gröna villan på Klotmurklevägen, så himla konstigt namn på en gata egentligen. Barnen och jag tog ett varv och vinkade hejdå till varje rum. Jag är tacksam över att få hjälp med flytten. När jag flyttar in i nya huset på söndag är allt på plats. Längtar så mycket efter att få komma hem dit, ta ett varv, duscha och krypa ner i sängen. Det känns så overkligt att få vakna där på måndag morgon och gå ner och sätta på Nespresson!

Foto: Copyright 2018. All rights reserved.

Jag har haft många hem i mitt liv, hoppat runt. Orkar ni med alla adresser?

Första boendet var på Kammakargatan i Vasastan (14 år), sedan bodde jag hemma hos första pojkvännen Marcel på Engelbrektsgatan  på Östermalm (15 år) med hans mamma tills vi gjorde slut. Efter det delade jag en etta på Gjutargatan på Kungsholmen med en kompis (16 år), efter det flyttade jag in till Nils som bodde i en studentlägenhet vid Lappkärsberget vid Universitetet (han läste juridik då). Där hade vi så mycket silverfiskar att vi hade som regel att tappade man något på golvet så hamnade det i tvätten. En gång såg jag en silverfisk vid besticken. Uh.

Vi hittade sedan en andrahandstvåa på De Geersgatan vid Gärdet. Den älskade vi. Vi spenderade många sommarkvällar på vår balkong högst upp och njöt av att se solen gå ner. Men efter sex månader tog vårt avtal slut. Då flyttade vi till en tvåa på Oskarsvägen på Lidingö.  Där bodde vi ovanför en pizzeria och jag inbillade mig att varenda plagg jag ägde osade pizza jämt.

När vi gjorde slut (dagen innan jag fyllde 20 år) så ville jag in till stan igen, då köpte jag min första bostadsrätt, en etta på Roslagsgatan i Vasastan. Den lyckan! I väntan på att få flytta in bodde jag i andra hand vid Mosebacke på Södermalm i två månader. Den 6 december 2010 satte jag nycklarna i min egna etta och det är fortfarande en av de bästa dagarna i mitt liv. Att få äga sin egen lägenhet var enormt stort och tryggt för mig som flyttade hemifrån tidigt. Första veckorna hade jag bara en stor matta från Missoni på plats. Och mitt sovloft.

Processed with VSCO with a4 preset

Foto: Copyright 2018. All rights reserved.

Kappa 2NDDAY, blus Zara, jeans Andiata, klackar By Malene Birger och väska ATP

Ett år senare flyttade jag dock därifrån. Jag hade två stalkers som gjorde att jag kände mig otrygg och jag började gå i KBT för att hantera händelserna (ena stod och tittade in i brevinkastet regelbundet, en fruktansvärd terror och den andra skickade hemska brev). Då köpte jag en tvåa på Riddargatan på Östermalm (21 år). Den bostadsföreningen har mer grindar och kameror överallt. När jag bodde där så träffade jag Odd och vi köpte en gemensam trea på St Eriksgatan på Kungsholmen. Där fick vi Gillis men när jag väntade Sally köpte vi en etage-lägenhet på Alströmergatan.

Men med två småbarn lockade villalivet. Vi ville bo i en förort som var nära stan (en mil) och där man slappa hamna i köer. Då blev Lidingö perfekt. På den vägen är det.

Processed with VSCO with dog1 preset

Foto: Copyright 2018. All rights reserved.

Jag har gjort en klassisk bostadskarriär. Köpte min första etta för 1,9 miljoner. Tog min utdelning från mitt bolag och belånade resten. Sedan hade jag sålt och köpt efter 12-24 månader och gjort vinster. En halv miljon i vinst på 12 månader på Alströmergatan och 1,6 miljoner i vinst på Alströmergatan. Trävillan på Lidingö köptes för 8,7 renoverades och såldes för 11 miljoner. Det gällde att komma in i karusellen och orka med flyttandet.

Nya huset kommer inte att stiga i värde på samma sätt under några få år. Men det var inte tanken med köpet, där vill jag bo länge. Dessutom har vi en annan ekonomi som väntar, sämre konjunktur och högre räntor. Det gäller att följa med i konjunkturen. Jag ser det lite som att man är en båt som liksom flyter på ett hav. Det är så jag också investerar, följer med samhällscyklerna. Vi har haft en uppåtgående cykel, köpt upp mig i boendet och investerat massor i Start ups. Nu har vi saktat ner, fokuserar på intäkter och bygger värde istället. Under en lågkonjunktur är det viktigt att ha pengar på banken när andra inte har det. Det är då man kan investera klokt och göra uppköp.

Sorry sidospår..

Nästa drömköp är ett hus på franska rivieran men det kommer att dröja några år. Jag älskar mål! 

  1. Ella skriver:

    Du köpte alltså en bostadsrätt i innerstan när du var 20? I vasastan. Sen snart en tvåa på Östermalm. Förstår inte alls den klassresa du pratar om? Steget från Östermalm till Lidingö liksom.. Långt? Nä. Att dina föräldrar hoppade upp i socioekonomisk standard ja. Men det är ju nåt annat.

  2. Lisa skriver:

    Ni släpper bara igenom kommentarer som ser Isabella som världens bästa människa? Aha okej. då får man inte ha en åsikt om något. Skriver man snällt så kommer kommentarer inte endå fram.

  3. Jenny skriver:

    Har bott 7 år nu på mitt 19de boende. Flyttar aldrig igen haha.

  4. Lisa skriver:

    Ja, det är ju så det måste gå till. Om rikare ska få bli rikare och fattiga få bli fattigare.
    Fruktansvärt hur rika människor nyttjar fattiga människor under en pågående lågkonjunktur.

    Nej, jag är inte avundsjuk. Hade absolut haft lite bättre ekonomi, men jag lever väl jämförtvis med många andra. Däremot hade jag aldrig med gått samvete kunnat hela tiden ströva efter att bara tjäna mer, så som Isabella gör. När jag vet att pengarna jag isf tjänar måste tas från någon. Finns ju bara si och så många kronor.

  5. Josefin skriver:

    Sidospåret! Snälla gör detta till ett helt inlägg. Jag står och väger på hur ja ska göra. Jag äger inget boende just nu men funderar på att köpa. Men undrar om jag ska vänta på ”sämre tider”. Skulle älska att höra mer om sidospåret!
    Kram <3

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..