Middag vid stranden

Jag skulle ibland vilja sätta en kamera och livesända allt som händer i vår bolagsgrupp. Nordic Tech House har ett telemöte med en president angående blockchain, det rullas in plagg från Styleins senaste kollektion, riskkapitalbolag träffar ett av våra innehav för att köpa en del, det ringer i säljklockan för Löwengrip och nya ordrar kommer in. Vi har omsatt 60% av årets totala omsättning redan i maj och då är hösten vår starkaste tid. I Löwengrip Invest sitter vi i min kalender och bokar in uppdrag för hösten 2019. Nästa vecka går vi live med ett nytt bolag som vi startar tillsammans med grundarna av Ideal of Sweden. Allt händer jämt samtidigt.

Det är en härlig känsla att möta mina medgrundare och delägare i korridorerna varje dag. Vi tittar på varandra med en blick som säger ”Ingen av oss hinner prata just nu men det finns en tillit i att alla springer sitt snabbaste och jobbar stenhårt”. Resultat av spurten ser vi hela tiden. Vi har en bolagsfamilj som nyttjar varandras kraft  – Det är så häftigt.

Elin och jag gick igenom Styleins senaste kollektion. Det är så mycket fint! Dessa kritstrecksrandiga shorts får följa med på resan imorgon.

Jag var på förskolan vid fyra, vi lämnade bilen hemma och cyklade ner till sjön och åt middag med stranden och kvällsbadade. Vi åt pannkakor med nyttig Nutella och jordgubbar i, sallad och en massa frukt och bär. Smidigt när picknick-korgen var packad.

Sally i ny baddräkt från Hummel

Vi var hemma vid halv sju och då stod resväskan redo vid dörren. Sascha brukar packa alla outfits och buda hem till mig innan jag ska resa iväg, sedan kompletterar jag med necessär. Skönt att slippa packa på kvällen, då får jag mer tid med barnen och jobb. När vi innanför dörren blev det välling i soffan (efter besöket och tandläkaren ville Gillis byta rutin så att vi kunde borsta tänderna sist), bokläsning och sedan nattning. Imorgon går jag upp med barnen som vanligt men flyger iväg på förmiddagen. Tre dygn gick alldeles för fort. Egentligen finns det en stor sorg som vill komma ut, sörja att vi skiljs åt. Men jag biter ihop och accepterar.När jag skilde mig frågade jag andra som varit med om samma process om man någonsin vänjer sig med barnen på halvtid. Vanemässigt så blir svaret ja men emotionellt absolut inte. Under tredje nattningen kommer en hemsk ångest som griper tag i mig. Jag får kämpa med varje gång. Min stora fördel är mitt jobb.

Hade jag kommit hem till ett tomt hus imorgon vid sex-tiden hade jag mått dåligt. Men jag har lyckats fylla mina tre dagar utan barnen med jobb eller resa nästan varje gång. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Men det hjälper mot smärtan i alla fall.