På rätt väg

Ibland kommer vissa scener till mig i huvudet som väcker enormt starka känslor. När man känner att magen vill vända på sig ut och in. Som ikväll när jag hörde en låt från min playlist under tiden som jag jobbade. Plötsligt var jag tillbaka i skilsmässans mest turbulenta del. Jag satt på den lilla pallen i barnens sovrum, vi spelade Alfons efter att barnen och jag hade läst. Jag tittade på klockan och önskade att nattningen inte skulle gå så fort. Vid 20.00 skulle nämligen O byta av mig i huset och jag åka till min lilla etta i stan på 30 kvm. Där fanns inga varma små kroppar att sova med.

Ibland måste man göra svåra val. Som att bo där tills vi hade rett ut ägandet av huset. Jag ville inte att barnen skulle få uppleva en tryckt stämning hemma. Trots att jag var liten när mina föräldrar skildes minns jag den fortfarande. Jag inbillade mig att den till och med skulle osa upp till barnens sovrum om vi var på nedervåningen. Tänkte på om Gillis skulle smyga ner till trappan och höra. Därför fick jag stå ut min saknad och sova borta. Om han inte ville kompromissa fick jag offra mig för deras lugn hemma.

Idag är huset mitt. Det betyder enormt mycket för mig. Jag älskar att höra barnen springa upp och ner för trappen. Idag när jag stretchade efter mitt löppass efter läggning låg jag länge och andades ut. Tacksam över hur livet blev. Stolt över att bryta ett relationsarv tidigt trots att det innebar en skilsmässa. Jag hade tynat bort annars och deras starka mamma försvunnit. Nu blir det tvärtom.

Tack livet.

  1. Emelie skriver:

    Tack för det här inlägget, det betydde oerhört mycket att läsa ❤️

  2. B skriver:

    Isabella har varit en väldigt stöttande fru åt sitt ex. Stöttat honom när han velat säga upp sina anställningar, erbjöd honom även en anställning på sitt företag. Stöttat och uppmuntrat honom till att satsa på sin passion till musiken och hjälpte även till med det på olika sätt villet verkligen var snällt och generöst. Tror att Isabella verkligen försökte göra sitt bästa för att äktenskapet skulle fungera och att de skulle vara lyckliga. Tyvärr verkar det som att Isabella behövt kompromissa för mycket i sin tidigare relation med bl.a. att äta olika typer av psykopharma. Har förståelse över att det inte var en hållbar lösning. Tråkigt att Isabella behövt gå igenom sådant. Svårt att tänka mig att en man skulle gått med på något sådnt. Önskar Isabella all lycka! ❤️

  3. Sanna skriver:

    Ush detta får mig att rysa… min största madröm är att behöva dela vårdnaden av våran lilla son, du är så stark som har offrat mycket för att dom ska få det så bra som dom har det just nu! Stor förebild på hur du hanterar din karriär mixat med mammalivet!
    Kram på dig!

  4. Cissi skriver:

    Tycker det är fruktansvärt att läsa små inbäddade krökas kommentarer om Odd. Du kan inte hänga ut dina barns pappa på det sättet när han inte har samma plattform att hänga ut dig på…

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..