Ingen dö-tid

Det var inte direkt en utmaning att vinka hejdå till barnen. Dom tyckte att det var succé att få hänga med mormor. Så fint att se. Nu har Odd och jag hunnit med en sen lunch och nu är det dags att boarda planet. Jag har med mig mitt EY-manus, perfekt med jobbtid. Tror även att resan från flygplatsen till Åre är på en timma så då hinner jag gå igenom mailen inför måndag morgon. Underbart när schemat klaffar. 


Jag får ofta frågan kring hur jag hinner med allt jobb och jag tror helt klart att ovan gör skillnad. Jag har ingen dö-tid i min vardag. All tid har alltid ett syfte. Oavsett om det är egentid och ladda batterierna, hänga med familjen eller jobb. Inte ens fem minuter får gå till spillo till inget alls. Jag förstår att det låter extremt och kanske inte ens hälsosamt men jag har landat i att det är såhär jag mår bäst och att få tillåta sig vara så som man är, är väldigt härligt. Ett tag skämdes jag för mina Carrie-vibbar (Odd kallar det för det men jag ogillar att allt generellt som sticker ut hos oss kvinnor ska direkt vara kopplat till en sjukdom. Förvisso har jag min diagnos men alla med samma diagnos är verkligen inte som jag. Det handlar oerhört mycket om personlighet också). Men idag skäms jag inte alls utan berättar gärna hur jag effektiviserar tiden. Jag är bara tacksam över min jobb-passion i livet! Jag har sagt det förr men jag har lagt mig och min energi i en egen vänsterfil och där finns det inga andra som saktar ner mig. Det är bara att köra på!

  1. Sofia skriver:

    Narsissister liker oppmerksomhet, negativ eller positiv. Isabella bruker helt enkelt ALT som gir henne rampelyset. Men tror også hun ikke har adhd, men bipolar med mest hypomani. Man orker med som ung men blir ofte syk og sliten i fortid, da ikke kroppen kan henge med dette syke tempo. Tror hennes psykiater trenger å tenke om!

  2. Nina skriver:

    När barnen har gått och lagt sig, när tystnaden infinner sig. Det är så jädrans skönt. Då kan jag reflektera över dagen.
    Likaså kan min kreativitet bli bättre när jag inte mitt uppe i allt.

  3. Anna skriver:

    Jag är den typen av person som kan hinna med hur mkt som helst om jag har mkt att göra. Jag gick upp i ottan och jobbade 3h innan kidsen vaknade, packade sen upp en våning när vi precis flyttat, stängslad en hästhage på 120m själv och detta paralellt med att ha en 1-åring o 2-åring hemma. Effektivitet är mitt förnamn. När jag vill. För är det lugnt så får jag inte gjort nåt alls. Undrar om det finns någon diagnos på den typen av beteende 😂😂

  4. Moa skriver:

    Hej Isabella!, jag började läsa din blogg för ungefär 2 år sedan i samma veva som jag fick min adhd diagnos. Jag har alltid sett dig som en sån fin förebild och tror att det är pågrund av dig som jag så enkelt tog min diagnos till mig, utan att spendera någon tid alls över att må dåligt över att inte vara som alla andra. Dock så har jag otroligt svårt att få vardagen att gå ihop. Blev rejält nyfiken hur du gör för att effektivisera allt. Skulle jättegärna vilja se någon typ av schema hur du får ihop allt och vart du hittar din energi då jag har problem med att komma ner i varv och inte göra av med all energi direkt. Många kramar till dig och hoppas du får en bra dag!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..