Två trötta

Ja, ni ser statusen här hemma:

IMG_9551

Inte bara en mamma med feber utan en son också. Vi har legat och sovit ihop i soffan hela förmiddagen, Odd väckte oss nyss. Sally och Odd är i alla fall pigga så det är ju bra. Förresten, såg tre avsnitt av Skam igår. Åh vilka flashbacks jag får, det var roligt att se serien med Odd för vi delade ju dom åren ihop till och från. Men det gör lite ont i hjärtat också över att den tiden är förbi, blandat med känslan över att det är skönt att slippa oron att platsa in. Samtidigt värmer det i hjärtat att Gillis och Sally har tonåren framför sig. Det ska bli roligt när den dagen kommer, moppar brummar utanför, deras pojk/flickvänner bjuds över på middag första gången osv. Tänk att Odd och jag får se allt från första parkett!

Jag hoppas att jag blir en cool men trygg tonårsmamma. En person som de vågar berätta precis allt för. Det finns en risk att jag blir för öppen och de kommer att tycka att jag blir pinsam, berättar mina storys och pussas med Odd alldeles för mycket framför dom ”för att det är naturligt”. Men äh de får dom tåla 😉

  1. Sofia skriver:

    Isabella, kan du inte berätta om dig och Odd i ett eget inlägg, hur ni träffades, när ni skiljdes åt och blev tsm igen till vart ni är idag, är så nyfiken 😀

  2. Anne skriver:

    Jag har inte vågat börja kolla på Skam just därför – har hört att det är mycket fester, romantik, hångel, drama etc. Och det hade jag aldrig under mina tonår. Är rädd att jag bara ska få ångest och känna mig bitter av serien.. Jag hade inga vänner, inga pojkvänner (gick direkt från okysst skitunge till förlovad sambo så jag hoppade liksom över ”tonårslivet”). Har aldrig varit på en fest i hela mitt liv. Inget jag saknar, men är rädd att känna ånger om jag kollar på serien. Har hört att den ger starka intryck, att man liksom dras med i den.

  3. Sofia skriver:

    Önskar dina barn en trygg och rolig tonårstid! Hör allt för många som pratar om den tiden som så otroligt jobbig, att de mådde så dåligt i sig själva osv. Kan inte alls relatera eftersom jag hade skitkul i högstadiet och gymnasiet.. Kände inte alls av någon identitetskris, grupperingar i skolan, mobbning eller hormonkaos. 🙂

    Hoppas att dina barn, och många andra också, i framtiden kan se tillbaka på en härlig tonårstid med massor av glädje. Det kan jag och jag är så glad och tacksam för det! Det beror så klart mycket på hur man är som person, hur pass hårt man drabbas av galna hormoner osv, men även på vad man fått för trygghet och självkänsla i sin uppväxt. Och det senare går ju att påverka. 🙂

  4. Siri skriver:

    Bella du är så lik Noora !! Det är den största komplimangen jag har gett på väldigt länge.

    kram

  5. Malin skriver:

    Älskar Skam just därför. Man blir verkligen nostalgisk!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..