22.15!

Puuh! Kvällen blev inte direkt så som jag hade tänkt mig. Gillis somnar vanligtvis vid sju (går upp 06 och en timma nap vid lunch) men ikväll var han superpigg och glad. Vid åtta kände vi att det var dags för honom att sova trots noll tecken,  i vanliga fall säger han själv till att han är trött (han säger älling, tar upp Stampe och pekar mot sovrummet,  så gulligt). Odd försökte i 40 min men gav upp. Då fick han komma upp (superpigg) men både tv:n och leksakerna ”sov” så att de skulle bli tråkig för honom att hänga med oss. Det gjorde tydligen inte honom något för han ville bara sitta med oss i soffan och ”snacka” och pilla lillasyrran på fötterna medan hon ammade. Min fina plutt. Halv tio var han fortfarande glad och pigg men då kände jag att det var nog, jag själv vill ju sova snart. Så vi gjorde ny välling och sedan har jag läst igenom varenda bok känns det som tills jag släckte strax innan tio. 22.15 slocknade han sittandes (!) i sängen. Stoppade om honom och smög ut till Odd och Sally.

Förstår ingenting. Nu är jag dödstrött i alla fall. Jag går ju och lägger mig halv tio i vanliga fall, alltid varit kvällstrött. Tur att Odd gillar tv-spel 🙂