Då och nu

När jag vaknade imorse så glömde jag för en sekund bort att jag är mamma till två barn. Jag fick en liten chock när jag såg Sally ligga bredvid mig i sängen. I och med att allting har gått så fort i antal år så tror jag min hjärna har lite svårt ibland att greppa dom stora hoppen i livet. Jag gifte mig när jag var 22 år gammal. Fick Gillis när jag var 23 år gammal och Sally när jag är 24 år gammal. Och åren innan Odd bestod av väldigt mycket jobb men också en hel del uteliv tre dagar i veckan.

Livet idag är verkligen annorlunda. Visst har jag haft en rädsla tidigare för att känna ”hjälp varför hoppade jag in i allt så fort” men än så länge har den inte kommit. Det viktigaste i mitt liv är att jag känner mig harmonisk, trygg och lycklig. Och den känslan är som starkast efter att jag bildat mig min egen familj. Vissa människor kommer nog dit med sig själva innan man bildar familj (om man nu gör det), och det är väl egentligen klokast. Att vara så hel som det går. Jag känner att jag blev mer hel i rollen som mamma. Det har påverkat alla delar i mitt liv till det bättre. Märkligt att det kan vara så.

Har blickat tillbaka lite i arkivet idag och skrattat åt många roliga minnen, idag är allt fortfarande lite för färskt för att dela med sig av men när allt är preskriberat … Då … ;- )

… Nu ska jag beställa Filur-namnlappar till Gillis alla kläder, så att inget kommer bort! Tänk vad man kan gå igång på namnlappar som man bara klistrar på 🙂