ANNONS

Sovmorgon

/

Jag firade semestern med att sova ut imorse, eller det var inte planerat men Odd gav mig det. Sådant är kärlek i ett småbarnsliv. Lagom till semestern så har faktiskt Gillis bytt sovmönster helt. När vi precis höll på att gå under, då han varit vaken 02-05 i två veckor så byttes det drastiskt mot 19-07 och så har han sovit i en vecka nu. Snacka om himmelrike. Knepet var att låta honom lära sig att somna om själv. Det betyder att vi lät att honom vara i max tio minuter när han vaknade innan vi gick in och strök honom på magen. Och som vanligt, tre nätter med lite gråt och nu sover han utan att vakna och om han gör det så somnar han om inom tre minuter av sig själv. Odd och jag känner oss typ nyförälskade nu med full sömn, nu orkar vi se serier, läsa och prata länge på kvällarna för ingen känner stressen över att behöva vakna halv två och gå upp då. Hur som helst, idag är det lördag och jag ska skriva på boken en stund på eftermiddagen (ja jag är ju inte helt ledig med blogg och bok men för mig är det bara roligt) och sedan ska jag shoppa lite åt Gillis inför semestern, han behöver nya strumpor, tights och en kofta.

[showhide type=”post” more_text=”Show english translation…” less_text=”Show less…”]

I celebrated the start of my holidays by having a lie in this morning, it was planned but Odd let me have one. That’s love when you have a baby. Gillis sleep pattern has actually changed, right as our holidays are about to start. Just when were about to give up, after he’d been awake 2-5 am every night for two weeks he changed and started sleeping from 7 pm to 7 am. We started waiting max ten minutes when he woke up before we’d go in and stroke his tummy. And as always, after three nights with a bit of crying he sleeps without waking up and if he does he’ll fall back asleep within three minutes on his own. Odd and I basically feel like we’re back in the honeymoon phase now that we get to sleep throughout the night and have the energy to watch series, read and stay up talking at night because there is no pressure to wake up at half one in the morning and get up. Anyways, today’s Saturday and I’m going to write for a bit during the afternoon (yeah I’m not completely off work since I’m blogging and writing but that just feels like fun) and then I’m going to buy some new things for Gillis. He needs new socks, tights and a cardigan for our upcoming holiday.

Update: I didn’t read through my post properly as I published it in a hurry and I see now that it sounds really harsh. We would never let Gillis panic cry for 10 minutes. Our problem has been that Gillis wakes up and feels ”awake”, when he really isn’t. So we let him lie and relax for a bit before we go in to get him to fall back asleep (if he sees me he feels even more awake). The first step if he whines is to say ”shhh sweet dreams Gillis) through the baby monitor (advice from the OB/GYN). If he’s actually sad we go in straight away and put  a hand on his tummy. So it would never be 10 minutes of crying, rather it’s a mixture of cooing, rolling around and ”babbling” and if he sounds sad we go down. The only difference from before is that we used to go down as soon as he made a sound which would ”disturb” him or feed him when he wasn’t hungry. Now that he has a few minutes to settle down and it’s meant that he falls back asleep on his own and sleeps throughout the night.

[/showhide]

20140628-105417-39257822.jpg

Jag var på Fingers & Toes igår för pedikyr, valde mitt egna lack Achieve

Update: Läste inte riktigt igenom mitt inlägg när jag publicerade det i farten och förstod att det låter riktigt hårt. Vi skulle aldrig låta Gillis gråta av panik i 10 minuter. Vårt problem på natten är att Gillis vaknar och är ”pigg”, tror han men han är inte det i egentligen. Så han får ligga och jollra i en stund utan att vi kommer dit och försöker få honom att somna om (ser han mig så blir han ännu piggare). Steg ett när han gnyr är att säga ”shyy god natt Gillis” via baby talken (råd från bvc) det brukar räcka för att han ska tröttna efter en stund och somna om. Men blir han ledsen på riktigt så kommer vi på en gång, lägger en hand på magen. Så 10 minuter är absolut inte skrik, utan en period av joller, att han rullar runt och ”babblar”, sedan ibland gnyr lite och blir ledsen men då kommer vi dit. Skillnaden mot tidigare var att vi var hos honom vid minsta lilla och ”störde” eller gav mat helt i onödan. Nu får han några minuter på sig att komma till ro själv och det har gjort han han nu somnar om och sover hela natten.

85
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00