Kommentarer..

Jag har bloggat i snart åtta år, det är helt galet länge och självklart fantastiskt roligt. Något som jag har vant mig vid för väldigt länge sedan är just kommentarsfältet. Jag läser allt ni skriver, för det mesta är det positiva inlägg från er men ibland ser jag dessa syrliga kommenterar från riktigt bittra människor. Ibland är det kommentarer från riktigt galna människor från ”3 barnmamman ovanför”. Då blir jag mest mörkrädd att tre barn har henne till mamma. Obehagligt.

Det här är min blogg. Ni har valt att gå in här varje dag och följa min resa. Sedan om ni blir inspirerade eller blir provocerade är er sak. Men jag kan säga såhär, jag är en framgångsrik tjej för att jag dels aldrig har lagt energi på att störa mig på andra människor, speciellt över nätet. Jag har inte tid eller energi på att slösa på sådant. Skulle jag varit en person som kommenterat elakt på andra människors bloggar hade jag aldrig hunnit med mitt jobb idag och vara där jag är.

Och såhär är det.

Jag är tacksam för den administrativa hjälp jag har fått från min pappa, det är inte lätt att få ihop det själv med så många projekt i luften. Och mina medarbetare vet att vi driver företaget tillsammans, utan dom hade det inte gått. Men, jag har slitit riktigt hårt för att befinna mig här idag. Och visst har det funnits många baksidor med att jobba så hårt när man är ung. Idag befinner jag mig på en position i livet där jag kan sova till tolv om jag skulle vilja det, jag kan sitta och fika med mina vänner i tre timmar också. Jag jobbar inte alls lika hårt idag som jag gjorde för två år sedan. Och det är det som är målet. Men sedan vet ni som driver företag att vissa dagar är tvärtom, dygnet runt med jobb och då får det vara så, det är charmen med entreprenörskap.

Och nej, jag har inte en fullständig gymnasiekompetens, jag var inte i skolan sista året för att jag satsade på företagen. Stavningen är inte min starkaste sida. Men det spelar liksom ingen roll 2012, jag skriver böcker ändå. Startar en tidning ändå. Allt går om man verkligen vill. Men det som förstör längs vägen för de flesta av oss är just syrliga kommentarer och folk i ens närhet som ständigt säger att man inte kommer att klara det. Sådant sabbar för dig och lägger krokben. Det är ALDRIG okej.

Tillåt inte människor vara i vägen för dig. Acceptera inte när andra försöker trycka ner dig eller säga att du inte kan. Du kan om du vill kunna. Jag har kommit långt idag för att snart fylla 22 år, jag har nog lyckats med mer än de flesta människor har under en livsstil och det är för att jag är en positiv doer.

Jag jobbar tills det går. Och mer saker blir det, för att jag tycker att det är så himla roligt. Jag blir glad om ni väljer att följa min resa men mår ni dåligt av det så byt gärna blogg!