Ungdomsarbetslösheten!

Under middagen igår pratades det om ungdomsarbetslöshet vilket länge har varit en fråga jag brunnit för. Igår så var det personer med olika politisk bakgrund som pratade om hur vi ska jobba för att ge fler unga jobb. Mycket tänker partierna lika, såsom vikten av skolans inflytande men så skiljer det sig en del också.

Såhär tänker jag:

En bättre skola knuten till verkligheten: Det problematiska med skolan idag är att det tyvärr är för isolerat från arbetslivet. Oavsett om du läser på gymnasiet eller plugga på universitetet så är kontakten med företagen för dåliga. Skolan måste vara en brygga till ditt framtida jobb. Det gör vi genom att ge högskolestudenter tydligare verklighetsförankring med vilka jobba som faktiskt finns behov av. Självklart så ska man få läsa till vad man vill men man måste också sätta sig in i vad behovet av yrken ligger. Därav tycker jag att just KY-utbildningar är så bra som ett komplement till universiteten. När det gäller gymnasium så måste man jobba på tre sätt. Förbättra själva undervisningen genom att uppdatera den och anställa lärare som har mer yrkeserfarenhet, jag tycker att man borde ha ett ämne med mer retorik, mer kunskap om arbetsmarknaden och att starta företag. Nummer två är att sänka tröskeln till när man ska vidare oavsett om man ska studera eller jobba, mer praktik! Nummer tre är att hitta flera vägar om man inte vill fortsätta gymnasiet. Mer yrkesrelaterade linjer, och mer lärlingsfokus. Självklart ska vi ha som mål att så många som möjligt vill läsa klart gymnasiet men vi måste också inse att alla yrken inte behöver vara högskoleförbereda, alla vill inte det heller. Vi måste ändra på attityden att det är lika bra att jobba på en yrkeslinje än en akademisk. Alla jobb behövs!

Minimera risken för företagen: Det är företagen som bär Sverige och Sverige måste hjälpa företagen att minimera risken för arbetsgivare när man anställer. Sänkningen av arbetsgivaravgiften när man är ung är ett bra steg men jag skulle gärna ta bort den helt. Jag tror att de unga långstidsarbetslösa som lättare får jobb då kommer ge Sverige mer pengar än vad det kostar att ha en person arbetslös. Det är den privata sektorn som ger nya jobb till människor inte den offentliga. Därför måste vi satsa ännu mer på att underlätta att starta företag, att växa som företag och därav anställa. Alla människor behöver inte bli entreprenörer men det behövs fler entreprenörer och deras företag som anställer alla akademiker. Dessutom tycker jag att arbetsförmedlingen är en katastrof och vi behöver ta hjälp av alla bemanningsföretag som har bättre relation med företagen och folk som är i behov av arbete.

Hur som helst så är tröskeln mellan skola och arbete för hög. Insikten om vilka jobb som behövs finns inte hos studenter, bra alternativ till folk som inte vill läsa vidare är inte tillräcklig. Företagen har fortfarande för stor risk när man anställer. Ungdomsarbetslösheten kommer att minska om vi jobbar med dem punkterna. Vi måste också förstå att man inte kan plugga sig till erfarenhet (som företagen idag kräver), vi behöver få studenter i kontakt med företagen tidigare, lära sig hur man tar sig ut på marknaden och behöver också ha ett samhälle där fler företag startas, både som ett självklart alternativ till att bli anställd men också för att det är hos företagen det finns jobb.

  1. Hej! Intressanta och kloka tankar Bella, blev sugen på att höra vad dina vänner hade för åsikter och tankar hur de ser på ungdomsarbetslösheten och hur vi skulle kunna minska den. Skriv ett inlägg om det vettja 🙂 Ha en härlig dag!

  2. J skriver:

    Jag håller INTE med om att bemanningsföretag är bra. Du har sämre lön och du är aldrig säker. Du säger detta för att din kille jobbar på ett bemanningsföretag. Ser hur folk blir kickad på en gång utan anledningar. Hur bemanningsföretagen lurar med att säga att dom bryr sig om sina konsulter men sanningen är att de bara bryr sig om att de själva får lön och att företagen är nöjda. Ser flera som jobbar åt bemanningsföretag som blir kickade för att de är arbetsbrist när det inte är det, som får fel information av företagen och blir kickade för att de inte får rätt info och inte heller kan få förklara sig innan de blir kickade. Konsultcheferna bryr sig inte om hur dom mår, om de blir behandlade på ett dåligt sätt utan tycker man ska kämpa ändå om man blir utfryst och mobbad på företag tills man inte orkar mer och går in i väggen. Ni som säger att bemanningsföretag är bra ÄR ett skämt för då upplever ni inte verkliga livet på bemanning. Lönerna ska man inte ens tala om och du kan aldrig ta ett lån på banken för du bara är konsult.

    Till alla som tänker att bemanning är enda sättet: TÄNK OM! Vill du ha en lön på 13000 efter skatt och kan bli kickad när som helst och inte ha någon som bryr sig om dig på riktigt utan bara bryr sig om att pengar från företaget som man är konsult på kommer in till chefernas lönekonto så ska ni INTE SÖKA!

    1. Jo skriver:

      Får inget banklån säger du? Konstigt, jag fick ta lån hos Nordea för att köpa bostadsrätt när jag var tillsvidareanställd som konsult hos Manpower. Jag står ensam på både kontrakt och lånepapper och har ingen borgenär. Du bör kolla dina fakta innan du skriver om saker du inte kan något om.

  3. Filippa skriver:

    Varför Isabella är du så otroligt rädd för den offentliga sektorn? Ett samhälle med privatism och uppbyggt på stora företag är inget samhälle jag vill leva i. Du försöker än en gång dra oss åt att bli ett miniUSA.

  4. !!!! skriver:

    ”Jag tycker att någon-annan-fixar-allting-åt-mig-attityden i Sverige är tråkig och pinsam. Hur kan man egentligen sucka över att betala skolböcker när man får en hel utbildning som egentligen är svindyr, helt gratis? Vilken värld lever ni i egentligen? I de flesta länder få ni ta ett lån på minst flera hundra tusen kronor för utbildningen och att kunna leva eller hoppas på att ni har föräldrar som sparat sedan du föddes. Svenskar är så duktiga på att tycka synda om sig själva och se problem i allt. Se möjligheterna i livet istället och var med och bidra med något istället att sitta där i soffan och sura. Det är ditt liv!”

    /Bella 2009 (…?)

  5. Linda skriver:

    Jag håller verkligen med.Jag tycker det är synd att de flesta utbildningar i Sverige är teoretiska. Jag har studerat till revisor och har inte haft en enda vecka praktik i min utbildning. När jag sedan kom ut i arbetslivet hade jag ingen erfarenhet och man måste börja från ”scratch”. Samtidigt kan man med en praktik få reda på om man verkligen vill jobba inom det området i framtiden. Det kanske är annat än vad man tänkt från början. Jag bor i Holland sedan några år tillbaka och här har nästan alla utbildningar praktik. De har även olika möjligheter där man kan jobba och gå i skolan samtidigt. Så att det man lär sig i skolan har man nytta av på sin arbetsplats.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..