Att våga

Jag trodde att simningen innan skulle bidra till att jag blev lugn inför tandläkarbesöket, men riktigt så blev det inte. När bedövningssprutan närmade sig mig så började jag stortjuta och bestämde mig för att skita i det, jag satte mig upp och var på väg därifrån. Då sa tandläkaren ”när man lyckas ta sig över sina svåra trösklar blir de också mindre”, med dom orden la jag mig igen och påbörjade rotfyllningen. Två sprutor senare går jag nu runt och dreglar, träffade nyss min jurist för att skriva på avtal och jag kunde inte prata.

Ska stanna i soffan en stund och läsa klart Elle för att belöna mig själv för att jag tog mig över en stor tröskel i mitt liv. Fick även höra att man ska dricka varmt för att bedövningen snabbare ska försvinna!