Förväntningar

Jag har en konstig känsla i kroppen. Nästan irritation. Jag brukar känna irritation när jag vet att jag har många projekt som jag väntar på ska gå igenom men att jag inte kan få ett svar nu. Att vänta på något efterlängtat är hemskt. Samtidigt borde man njuta av väntan för när man väl har lyckas genomföra något som man vill genomföra, går det inte många dagar innan glädjeruset har lagt sig. Vi människor lever i ett förväntnings-samhälle där vi måste hitta nya saker att bita tag i för att få ett nytt glädjerus. �ndå lär jag mig aldrig att njuta hela tiden. Nu har jag inbillat mig själv att jag inte kommer bli riktigt glad om inte ett av dessa projekt som jag hoppas mest på går igenom, ändå vet jag att jag överlever ett nej och ett nej som oftast leder till en ännu mer driven Bella. Jag är envis som en åsna. Ibland blir jag rädd för mig själv för att jag aldrig ger mig.

Läste ett kul citat från en okänd:

”Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, sÃ¥ är man fortfarande bara en ekorre”