Please don’t say you’re sorry

Jag vill bara tacka er alla som har skrivit så fina kommentarer och snälla och vettiga ord. Ni säger att jag är stark men ibland tror jag faktiskt att det är just de här; alla fina ord ni skriver som får mig att klara saker och ting. Oavsett om jag behöver hjälp med något bra att dricka för halsen om jag sjuk, inte kan äta pga av tandställning, undrar vart man kan köpa ett par skor eller nu sorg i livet. Så finns vissa av er där och lägger er tid på att försöka hjälpa mig, tack! Det är svårt att visa för er hur mycket det betyder, men det gör det verkligen. Och jag kommer aldrig att kunna tacka er tillräckligt. Men ni behövs!

 Dagen har gått bra. Jag ser mitt hjärta som flera tusen bitar och för varje dag som går kommer jag att hitta en till bit som faller på plats där den ska. Mitt hjärta kommer att bli helt igen, så småningom. Idag föll biten chock på plats. Nu har jag förstått vad som har hänt.

I don’t wanna hear, I don’t wanna know
Please don’t say you’re sorry
I’ve heard it all before
And I can take care of myself
I don’t wanna hear, I don’t wanna know
Please don’t say ‘forgive me’
I’ve seen it all before
And I can’t take it anymore

You’re not half the man you think you are
Save your words because you’ve gone too far
I’ve listened to your lies and all your stories
You’re not half the man you’d like to be