Ett öppnare liv

Håll i er nu. Men jag har börjat landa i att jag tror på en annan typ av förhållande än den klassiska tvåsamheten. Det kanske är en fas i mitt liv som jag kanske skrattar åt om några år men idag skulle jag säga att jag lever mer traditionellt som män har gjort i alla år. Fast i en väldigt feminin version. Jag tror på att man kan träffa någon som man hittar en spirituell kärna med men att det kanske stannar där. Man ses ibland för att få utbyta ideér och en intellektuell närhet. Men man behöver inte dela allt i livet, man behöver inte ha samma ekonomi, bo under samma tak, dela samma vänskapskrets, gilla samma mat och umgås varje helg.

Jag vill ha min egna ekonomi, mitt egna tak och träffa flera (män)niskor där man hittar olika relationer i varenda en. Ett öppet liv. Jag har mina barn. Jag har tryggheten i mig själv. Det jag uppskattar utöver det är variationen. Olika energier. Jag vill vara mittpunkten i mitt liv och jag har verkligen ingen lust att kompromissa. Därför passar ett litet öppet liv mig bättre. Inga regler, inget ägande. Noll ego. Allt bygger på lust och att man väljer varandra när man vill. Väljer man någon annan ibland är det inte hela världen. Jag förstår att det kan svida till hos många som läser, många har ju tvåsamheten som grunden till allt i livet men jag tror att fler och fler relationer kommer att bli öppnare i framtiden.

Mina i alla fall. Jag behöver få vara helt fri.

03d3eca4 d02c 460b 8108 b2a2d048feb9.jpg

… Men jag älskar att gå ut och äta. Kvällens essentials. Klackar, armband från Hermes, White suede från Tom Ford och kinda sexy från MAC. Nu är jag hemma från middagen (lämnade Sally till Odd vid fyra idag) och nu väntar kvällsjobb. Ser fram emot måndag!

    1. Mer att jag tror att riktig kärlek uppstår när det inte finns ett ägande över en person, svårt att förklara. Behöver sätta ord på tankarna själv först

      1. intressant tanke. Men jag tror inte du träffat äkta kärlek än i livet. Det handlar inte om ägande när nån bryr sig. Om nån undrar hur du mår. Det är kärlek när man delar vardag, när man pratar med varandra om dagliga ting . När den man älskar ger dig en puss på pannan när man mår lite dåligt….osv osv…visst man behöver också intelektuellt utbyte i kärleken. Delad ekonomi är inte fel. Vad har du fått ifrån det du talar om, ägande?

        1. Ursäkta men du sitter tyvärr så fast i normtänkande att du inte förstår vad Isabella säger. Läs inlägget igen, fundera lite på det. Open your mind.

        2. Kärlek är inte samma för alla om du tror det. För en del är det frihet, andra omtänksamhet eller annat. Varför försöka definiera vad det är för någon annan? Som att exempelvis en straight försöker övertala en homosexuell person om vad kärlek är, helt irrelevant och onödigt. Låt Isabella göra hur hon vill.

      2. Tror inte något av det är fel, tvåsamhet eller öppnare förhållande. Alla är vi olika. Dock tror jag det är extremt viktigt att inte tappa bort sig SJÄLV i tvåsamhet och tänka precis som dig fast tvärtom.. alltså idag väljer jag INTE honom och då lyssna på sig själv och träffa någon annan den dagen, skillnaden är att det då inte sker fysiskt utan intellektuellt tex.

      1. Det gör hon varje dag med sina barn, kollegor etc. Att hon valt bort en traditionell tvåsamhet är inget problem utan ett aktivt val. Ditt problem är däremot trångsynthet.

  1. Men oj…..vad lever du i för värld?
    Du ska ha ett gäng älskare, åka på lyxresor och äta på lyxrestauranger…men sen då?
    När du står ensam kvar? När älskarna har tröttnat? När vännerna är borta?
    Vad gör du då?
    Jag är uppriktigt ledsen för hur du väljer att leva ditt liv.
    Snälla välj äkta kärlek, sanna vänner och umgås med dina barn utan krav på lyx.

    1. Men vem är det som har sagt att hon inte har någon alls bara för att hon just nu inte har en man som sin trygga punkt i livet? Hon har vänner, hon har sina familjer (föräldrar + syskon samt sin egen).

    2. Men jisses, låt kvinnan få leva som hon vill. Hon har ju nyligen kommit ut från ett äktenskap och vill nu leva lite och vara fri. Det väl inget konstigt alls.

      1. Håller med dig Mia. Förstår inte att folk orkar vara dömande kring andra människors val när de inte påverkar andra.

        1. Dels för att det provocerar när de själva tvivlar på om de valt rätt liv. Dels för att samhällets normer sitter så djupt att de inte kan se bortom ngt annat.

    3. Varför blir du ledsen? För att du inte känner dig bekväm med det livet hon lever? Jag tror man måste låta folk gå igenom olika faser i livet för att bli mer upplysta. Idag är Bella i en sån här fas i livet.
      Men vi måste kunna acceptera att alla inte lever på samma sätt som man själv tycker man bör leva och om de gör oss obekväma kan man fundera på vad det är hos en som gör att man får de känslorna.

    4. Fast Julia. Om du på fulllaste allvar blir så
      Påverkad av hur en främmande människa lever sitt liv så behöver du faktiskt söka professionell hjälp tror jag? Det finns gott om folk som lever i öppna förhållanden. Nu tror kag dock att Isabella talar om vanligt hederligt dejtande. Är man bara ärlig med att man träffar andra och inte blandar in barnen i varje ny dejt så skadar hon ingen. Välkommen till modern tid.

    5. Åka på lyxresor, äta på lyxrestauranger, slippa hushållsarbete, umgås med sina barn, familj och vänner, jobba och göra karriär och bara vara helt FRI. Låter ju som ett underbart, ett alldeles underbart liv. 🙂 🙂 Grattis Isabella – det är du värd som du har kämpat! Jag har samma frihet som du. Inte samma goda ekonomi men å andra sidan utan barn.

  2. Svider inte alls. Tycker bara att det är bra att du har kommit fram till hur du vill leva vid den här tidpunkten, även om det inte är som de flesta andra lever. Jag tror inte att man kan säga med bestämdhet vad som är det bästa sättet, tvåsamhet, ensam eller öppna förhållanden, det är individuellt.

    1. Natural Cycles är ju ett skämt om man inte lever i en fast relation – helst ska man ju förstås va ok med att man kanske blir med barn också, men på allvar när man kanske ses då o då, åker iväg en week-end , då ska man stå där o inse att nehepp – röd dag, det var ju synd…inte så troligt att Isabella verkligen bara förlitar sig på NC,

      1. Fast appen är ju öppen med att när man har röda dagar får man använda ett annat preventivmedel, exempelvis kondom. Hur är det appens fel att du har ägglossning på din lilla week-end? Om du prompt vill ha ett skydd som skyddar 24/7 får du välja ett preventivmedel som innehåller hormoner, alternativt kopparspiral.

    2. Hon skriver ingenstans att hon planerar att ”ligga runt” herregud. Fö lär hon veta vad kondomer är!! Hon skriver bara att hon inte söker den traditionella tvåsamheten just nu. Kanske vara särbo om hon hittar någon. Eller inte ens ”vara någons särbo”. Tror absolut hon kan vara något bra på spåren. Å det säger jag fast jag lever i en traditionell relation eller vad man ska kalla det. Finns olika sätt att leva livet.

  3. Jag är här bara för att läsa kommentarena 😅

    Bella Du är så jäkla grym, det menar jag inte för att du har lyckats så bra i karriären( även fast det också är jävligt bra) men för att du vågar gå din väg och det är inte många som vågar göra kvinnor som män.

    1. Tänkte precis kommentera det.

      Snacka om att trafiken måste varit kass några dagar när ett sånt här inlägg kommer hehe. Uppenbart utformat för att vara lite lagom provokativt.

  4. Kul för dig, vi har nog fattat att traditionell tvåsamhet inte är din grej. Men hur får du in det i din kalender? Och var hittar du de män som ställer upp på den dealen? För du vill inte kompromissa. Det håller nog ett tag, men blir nog svårt i längden.

    1. Det är nya tider och det har tidigare alltid varit kvinnor som ”godkänt” att bara vara en del i en mans liv. För en natt, enstaka tillfällen eller bredvid. Men som sagt är det nya tider nu och det finns gott om män som trivs i powerkvinnors sällskap och det är bra många fler som väljer lust, prat och umgänge vid behov och inte i en tvåsamhet än vad du tror. Du kan sitta ner och vara lugn. Och var hon hittar dessa män, looking for tips? 😉

      1. Emma, självklart finns de. Men inte så många dom du tror. Tanken är fin och jag önskar det vore sant. Jag hoppas sannerligen vindarna vänt. Men verkligheten och statistik talar om annat . Män väljer män till styrelser, c- level positioner mm. Kvinnor kommer fortf senare. Därför trod jag många män fortf är rädda för powerkvinnor.

          1. U, om personen kanske är homosexuell ja, eftersom det är umgänget jag menar när en vill ha det trevligt. Och du är löjlig och önskar du hade något coolt epitet. 😉

        1. Lisen, jag pratar INTE om ekonomiska faktorer eller politiska m.fl.. Enbart om UMGÄNGE. När en person vill ha det gott. Och uppenbarligen finns det ju såna män eftersom Bella träffar dom och så även jag.

  5. Men detta är ju inget nytt. Du sa ju exakt samma sak när du nyss börjat dejta Hampus. Och då var du så säker på att det inte skulle uppstå några problem, för H ville ha det exakt på samma sätt som du. Inga som helst krav, utan bara träffas när andan faller på. Helst utomlands. Men nu verkar det ju ändå som att det dykt upp problem längs vägen ändå?

    1. Inte så konstigt om det blir problem på vägen ibland. Vi är ju människor, och det som låter jättebra och fritt i början kan ibland efter en tid se annorlunda ut för en av parterna. Så är livet ibland.

        1. Har väl inget att göra med att vara ödmjuk? Snarare handlar det om att båda parterna då har ett beslut att ha, specifikt den som har fått andra känslor. Stanna eller gå. Acceptera villkoren de kom överens om från början eller förklara att det inte fungerar längre och lämna.

  6. Tror inte att BB vill ha öppna förhållanden. Ett stunt. En strategi. Allt för att få fler klick och snack kring sin person. Båg.

  7. Jag har precis samma känsla kring relationer som du beskriver! Att man verkligen kan klicka med flera personer på olika sätt men den största kärleken är till sig själv och sina barn. 🙂

    1. Tror också på ett mer öppet förhållande, att man kan ha en relation med flera olika män. Får panik av tanken att leva med en och samma man, för resten av livet. Fy så tråkigt och enformigt!

      Gnistan och attraktion försvinner så småningom och man förblir, vänner eller som syskon till slut.

      Bryt normen och lev öppet. Vem är det som säger och har bestämt, att vi måste leva i tvåsamhet? Jag skulle lätt kunna ha tre olika män i mitt liv 🙂

      Du är grym Bella, så modigt och starkt inlägg 🙌

  8. Känn dig fram, att ha öppna förhållanden eller vara polyamorös eller polysexuell är inte så ovanligt som man kan tro. Det behöver inte alls vara samma sak som att ha flera KK. Jag förstår din tanke helt om att inte ”äga” en person.

  9. Du verkar ha en skev bild av hur män ” levt i alla år”. Inga män i min släkt, eller män i deras umgänge , levde så som du beskriver ditt liv. De var män som gifte sig, slet för familjen, gick i krig för sitt land och byggde rörelser deras barn kunde ta över. Allt inom en traditionell familjestruktur. Det du väljer är en postfeministisk konstruktion. Det är bra att göra som man känner är rätt men kanske behöver du inte dra in felaktiga justifikationer.

      1. Jodå, jag är väl bekant med mina rötter och deras kulturella värderingar men jag behöver inte ens ta dom som exempel. Jag tror att Isabella har fel, pendeln har svängt mot mer traditionella värderingar, tillsammans med den ökade sociala otryggheten behöver fler kvinnor en man som är investerad i henne och deras gemensamma avkomma och vice versa. De i naturen rotade betingelserna kan man bara åsidosätta periodvis innan de slår tillbaka med kraft.

        1. Cecilia: Pendeln har absolut inte svängt igen mot det ”traditionella” sättet att leva i tvåsamhet kvinna-man. Överallt i hela världen ökar singelboendet och det är framför allt kvinnor som väljer bort barn och den konservativa, gammalmodiga hetero- och tvåsamhetnormen. Till maktmännens stora förtret, förstås. 🙂

  10. Tråkigt att läsa. Jag tror du reagerar för starkt på att du har svårt med den sociala biten och väljer att kapa bort sådant som är svårt istället för att utmana och övervinna dig själv. Vi människor blir inte stolta över att följa varje håg, utan av att bli starkare för varje dag. Tyvärr ser det ut som att du alltmer väljer den lätta vägen, och sådant leder inte till verklig personlig utveckling.

    Avföljer bloggen ett tag, tills jag ser en annan trend.

    1. Steph du är svårt dum i huvudet. Hur man jan vara så extremt anal har jag ingen som helst förståelse för. Jag tycker att det är förbannat skönt att läsa om människor som vågar följa en annan väg än det hetronormativa idealet. Tvåsamhet är icke att förglömma en social konstruktion ursprungligen konstruerat av religion. Det är egentligen inte ”naturligt” att ha en och samma partner hela sitt liv. Vi är skapta för att sprida våra gener och en spridning uppnås ej genom tvåsamhet. Jag rekommenderar att läsa ”Sapiens” som förklarar människans art och utveckling där de bl.a. berör påhittet tvåsamhet.
      Med det sagt ska man får lov att leva i den relationskonstruktion som man finner trivsam och inte tvinga sig in i samhällets styva mallar.
      Och bittra människor som du Steph ska nog bosätta sig på en avlägsen plats utan all social kontakt för att skona omgivningen.
      Heja Bella!

  11. Det finns ju en uppsjö olika relationskonstellationer, utöver den klassiska tvåsamheten. Från polyrelationer med mer eller mindre strikta regler, till relationsanarkister som inte alls sorterar sina relationer. Modigt att tänka utanför boxen och vara ärlig mot sig själv (och andra). Heja dig!

  12. Jag har själv valt tvåsamhet för att det är rätta vägen för mig, men samtidigt respekterar jag att det inte passar alla. Det svider ingenstans hehe..så länge man väljer rätt väg och är lycklig 🙂 sen kan man känna sig ”fri” även i ett förhållande om man ger varandra space på ett nyttigt sätt…man är fortfarande en egen individ trots att man väljer att dela sitt liv med en annan person 🙂 all lycka till dig, som nu också hittat rätt 🙂 heja dig!

    1. Skönt att det finns människor som du, Maja. Det är annars extremt vanligt att heterofolk som lever det ”traditionella” livet enligt samhällsnormen med 2 barn, maka/make, villa, volvo, vovve, isolerade i förorten bland likasinnade, blir oerhört provocerade av kvinnor som väljer andra sätt att leva. Heterofolks kommentarer om att man som ensamboende och kanske barn-fri kvinna skulle vara ”egoistisk”, ”ensam”, ”lådvinspimplare”, ”asexuell”, ”konstig”, ”rödstrumpa”, ”karriärist”, ”omöjlig att leva med” etc, är väldigt vanliga. Sen tror heterofolket alltid att ”alla andra” eller ”de flesta andra” lever som dom. Noll verklighetsförankring. Det är oxå mycket vanligt att heterofolket går till rena rama ytterligheter i sina mål att försöka övertala andra till att anamma deras egen livsstil.

  13. Haha, tror det är vad som kallas att vara singel… Gud att du ska överanalysera allting hela tiden och ge det ”etiketter”! Ja, du är inte i ett förhållande utan är singel och njuter av att träffa flera olika personer. Svårare än så är det inte. De flesta har varit/är i det här stadiet.

    1. Fast singel som begrepp tolkas ofta i vårt samhälle som att man söker tvåsamhet och det gör ju inte Isabella alls. Kan nog vara därför hon uttrycker sig som hon gör.

        1. Ett av mina favoritcitat är ”Att vara singel är inte ett problem som behöver lösas”. Jag är också singel, men avstår allt vad förhållande heter. Det är inget problem att vara singel, man letar inte per automatik inte efter första bästa väg ut ur in ”situation”. Många trivs i sitt eget sällskap och det borde uppmuntras, inte smutskastas.

          1. EOL: Exakt! De enda problemen, de riktigt stora och rent hisnande hemska samhällsproblemen, hittar vi faktiskt bara i den heterosexuella tvåsamhetsnormen.

  14. Bra att känna efter vad som funkar för dig! och du som har varit gift så ung, och har haft ett par riktiga relationer… Det är kanske inte så konstigt att du vill dejta fritt ett tag! 🙂

    Jättebra blogg! Heja dig!

  15. Yes! Jag lever i en relation med en underbar man och våra barn. Men är åt samma håll som jag tror du pratar om, med skillnaden att ”jag både vill ha kakan och äta den”. Dessvärre är min livskamrat, som jag har all avsikt att leva mitt liv med – inte av samma åsikt. För mig får han göra vad han vill, sålänge han är ärlig med att han vill dela en vardag med mig. Samtidigt vill jag ha valmöjligheter (gällande män) när jag träffar någon intressant. Mina vänner tycker det är ett fruktansvärt tankesätt. Men för mig betyder det frihet och ärlighet. Jag vill kunna agera på mina impulser, leva med min livskamrat, resa när jag vill och ändå kolla på film en fredagkväll med min sambo och torka kräk ihop i vabruari.
    Han har i år varit på 3 festivaler och flera fjällweekends med kompisar-hans intresse, jag i Sydamerika och USA – mina intressen. Vi låter alltså varandra få all den frihet vi behöver – nästan (för mig fattas att få äta kakan och ha den kvar…). För mig är det konstigt att just sex-biten ska vara en stenhård begränsning för någon.
    Svaren jag får från dem jag diskuterar det här med om varför det är ett sånt förskräckligt tankesätt är ”det Är så” vilket är ett märkligt svar. Helt ok med tvärtom också såklart;) lite luddig formulering men summan av kardemumman är att den sista pusselbiten av frihet saknas och ändå är jag ännu inte beredd att ge upp allt för att få den. Verkar onekligen svårt att finna vänner/familj i min närhet som förstår min längtan efter vad jag definierar som frihet i denna fråga, och som skulle göra att jag känner mig ”mindre fångad”. Äsch, så svårt att förklara känslan😂

    1. Men en sak jag tänkte på, ni verkar ha så olika liv? Vilken del har ni tillsammans? Ni semestrar på olika håll och du önskar sex med flera? Varför? Obs en ärlig nyfiken fråga. Kan inte en man ge dig det du behöver? Eller är det bekräftelsebehov?

      1. Hej, förstår att du frågar; vi har varit lediga 4 veckor tillsammans med barnen och verkligen haft det toppen. Vi har sex, vardag osv som vanliga par. Det är bara min känsla och önskan och ifrågasättande av ”att det ska vara så”, det finns andra män jag är attraherad av och gärna hade umgåtts med ”privat” så att säga, men den begränsningen har vårt förhållande fortfarande tyvärr. Med det sagt, även om min sambo skulle ge mig klartecken är det inte säkert att jag skulle agera på dessa känslor/impulser, men jag skulle känna friheten att få göra det när jag behagar;)

    2. +1!
      Visst är det himla märkligt att just sexet ska vara så himla heligt. Hellre någon som är ärlig som man kan stöta och blöta tankar och idéer med som kan stötta och som liksom alltid finns där. Om denne nu skulle vilja äta lite kaka på ett annat konditori, vad skulle det egentligen spel för roll? Det finns så många andra svek som jag skulle tycka (tycker och tyckt) varit så mycket värre. Alltid kul att stöta på likasinnade 👍

    3. Jag förstår PRECIS hur du känner!! Jag har bara aldrig ens riktigt vågat prata med nära och kära om det för så fort jag snuddat lite på ämnet så blir reaktionerna precis som du beskriver. Men jag förstår precis grejen med att vilja leva ett liv ihop med en specifik person, men kanske också vilja ha andra personer i sitt liv för olika aktiviteter.
      Det är nog någon form av social konstruktion att man ska leva med en person och då göra ALLT med bara den personen.

    4. Hej Sara! Jag är av samma åsikt som du och lever i samma situation. Dock utan barn, önskar få om några år. Det är svårt att förklara den känsla du försöker få fram för personer som inte upplevt den själv. Jag lever med en partner sedan över tio år och älskar denne mer för varje dag som går. Men jag saknar ändock ett friare sexliv. Inte med kreti och pleti, utan att ha möjlighet att få utforska andra människor på djupare nivå än bara via samtal. Inte med människor både jag och min partner känner utan med personer jag träffar i exempelvis jobb. Men som även du beskrev är det bom stopp för min partner. Monogam ut i fingerspetsarna. Samtidigt vill jag aldrig byta ut denna person. Kallar det att jag har Buddha-komplex. Har fin lägenhet, partner, familj, vänner men vill ändå mer. Självinsikt har jag med andra ord. Men jag känner mig väldigt frustrerad i perioder när jag bara vill… Vet inte varför jag svarar här, men kände mig så träffad i din kommentar. Tack för att du skrev!

        1. Det är inget fel i att både vilja äta och ha kvar kakan. Det är inget fel på tankar, det som är fel är om människan agerar utifrån dem och därigenom sårar/skadar andra. Och att prata med likasinnade ger en motpol till att endast prata med motståndare, om så är fallet. Alternativt diskutera det med psykolog alt. psykoterapeut. Vill även poängtera att vilja ha sex med andra än den partner du älskar så oerhört djup, för det går att älska någon så det nästintill gör ont samtidigt som du vill utöka relationer på andra plan, är svårt att förstå om du inte upplevt det själv. Såsom med många andra saker, ex. hur det är att jobba som polis/ha barn/vara gift/hundägare mm. Vill även påpeka att prata med likasinnade om detta ämne inte är att likställa med om en person vill begå ett brott, utan då bör det ske med kunnig personal närvarande. Ett uttalande som borde anses självklart. Väldigt tyvärr har jag dock stött på personer som gör just det: likställer poly/homosexuella med diverse skadliga sexuella avarter.

        2. Jo visst är vi några som både vill äta kakan och ha den kvar. Men också dela på kakan åt andra. I mitt fall håller jag tillbaka mig själv för att inte skada min livskamrat (och därmed mig själv) men skadar istället mig själv på ett annat sätt, genom att inte fullt ut leva på det vis jag känner att jag vill leva.

          1. Sara! Jag är som sagt helt med dig. Känner som du, utifrån vad dina kommentarer visar. Jag har som tur är vänner som vet hur jag känner och diskuterar givande och vettigt med mig. Dvs. inte enbart kommer med motargument alt. argument för. Och har jag vänner som både är extremt monogama och de som lever i polyrelationer. Likheten dem emellan är att de har öppna sinnen och inte förkastar en känsla bara för att jag inte känner likadant. Önskar så att du hittar en sådan vän!

            Sen till KI. Att känna att du skadar dig själv om/när du kompromissar med en partner innebär inte att du tar på dig en offer-roll. Det kan handla om att helt enkelt ha självinsikt nog att inse vad du gör mot dig själv och din partner, men välja att fortsätta att leva i relationen ändå. Och har då gjort ett aktivt val. Att anta en offer-roll innebär så mycket mer. Exempelvis att älta, beklaga dig för vänner, se det som en uppoffring som din partner ska visa tacksamhet för. Obs! Ett offer utsatt brott är inte detsamma som offerroll i detta specifika fall enligt mig. Kontentan är att ett konstaterade om att: så här är det. Är inte samma sak som att inta en offer-roll. För det krävs ett vidare beteende som vi inte vet något om.

    5. Känner exakt likadant! Har sambo och barn och trivs jättebra men känns lite ångestladdat att bara ha sex med en person för resten av livet, om man nu vill leva med den personen så länge! Känner mig ensam om att känna så , skönt att det finns fler!

  16. Jag tycker det är bra att du landat i vad du behöver just nu, ser absolut inget fel med det trots att jag har ett förhållande och längtar efter att bo ihop. Livet har olika faser och när jag kom ur en lång relation ville jag inte träffa någon, jag ville leva helt själv och skaffa barn själv. Men två år senare ändrade jag mig 🙂
    Njut av nuet och ditt liv.

  17. Varför definera och sätta etikett på det? Varför inte bara… leva? Njut! Du har allt. Kanske har det med offentligheten att göra. Vi ”vanliga” kan liksomgo with the flow utan att ”förklara” oss eller definera för någon vad vi har/söker…
    Jag är personligen ganska ointresserad av ditt kärleksliv… varför inte bara hålla det för dig själv? Därmed tvingas du inte förklara eller göra det så komplicerat…

  18. Du gör helt rätt! Efter min skilsmässa för fyra år sedan levde jag ensam i två år. Träffade fyra olika män där inga löften om tvåsamhet ingick. Lever idag lycklig i ett samboförhållande med en annan man som dök upp mitt liv. Vi kände båda en djupare kärlek och är lyckliga igår tvåsamhet 😊❤️

  19. Jag kan verkligen förstå, och delvis relatera till, vad du menar. Jag och min man är helt olika, har olika intressen och gillar olika saker. I början var jag orolig och tänkte mycket på det, särskilt på vad andra tyckte om oss som inte var som alla andra. Jag är öppen, social och gillar att umgås med mycket folk. Han är tvärtom, något introvert, vill helst vara själv och greja. Inga parmiddagar här inte. Blev först arg och ledsen för att han aldrig ville göra saker jag föreslog och bara ville att vi skulle göra hans tråkiga saker. Efter ett tag kom jag på att jag inte behöver ge upp mitt liv och leva hans liv. Jag har mina vänner som jag gärna går ut och äter middag med, tar en aw, ute och festar med. Några andra som jag reser mycket med. Ytterligare ett par andra som jag shoppar med, andra jag tränar med.
    HAN behöver inte uppfylla allt jag vill ha eller göra, jag har en hel armé med folk runt omkring mig som jag umgås med. Självklart gör vi saker ihop men inte lika ofta som andra par.
    Skiter i vad andra tycker. Det funkar för oss och har gjort det i 15 år nu. Kör och gör det som passar dig, ingen annan kan sägs vad som är rätt eller fel. Det vet man ju bara själv.

  20. Jag är helt med dig i dina tankar om att tvåsamheten inte är något för alla och jag skulle också må bättre med olika utbyten med olika människor utan ägande och monogami. Önskar det kunde vara accepterat av många.

  21. En intressant tanke. Men jag tror det handlar om att du behöver vara singel/själv just nu. Om du verkligen blir kär och hittar någon som älskar tillbaka så tvivlar jag på att du vill dela denna kärlek med fler än ”the right one”. Vänta och se. Bestäm inget än. Sätt inga kategorier eller titlar på saker än. Analysera mindre och ta var dag som den kommer. Åtminstone gällande relationspusselbiten i ditt liv. Du verkar ha koll på din roll som mamma, och din roll i arbetslivet. Relationer kanske får dig lite vilse ibland?
    Kram

  22. Ni som skriver om vad kärlek är, vad som är ”äkta” och som anser er kunna avgöra om Isabella upplevt kärlek eller inte, step down a few notches och inse att vi alla är olika. Vi vill och värdesätter olika saker. Jag lever mitt liv som jag vill, Isabella som hon vill och ni som ni vill. Man kan ha receptet på sin egen lycka men om man även tror sig ha receptet på andras lycka så är man nog ute och cyklar… När jag läser det som Isabella skriver uppfattar jag det som att hon skriver om vad som passar henne, hon uppmanar inte andra att leva som hon gör. Passar något er så go for it men om det inte passar så avstå, tänk så enkelt det kan vara ibland.

      1. Vilken brist på ödmjukhet? Exempel på den tack. Tycker att det är en fras som upprepats så många gånger att den ny ses som en sanning.

  23. Känns som att du lever som många andra som skilt sig, man provar sig fram på olika vis, oftast så hittar man tillslut vad det är man söker. Sex, uppskattning, godmat, givande samtal vad mer kan man önska sig… Kör på och lev Ditt liv så som det passar Dig.

  24. Jag tycker det ar fantastiskt att du provar dig fram och landar i hur du tycker Jag kom ur ett tre-ar forhallande och insag att tvasamheten inte passade mig. Inte for att jag inte kan binda mig till en person men for att den strukturen inte funkar for mig. Klart att tvasamheten funkar for manga manniskor och det ar ocksa fantastiskt.

    Har maste jag anda saga, som en person som valt att leva som poly att det har med att inte kompromissa inte riktigt fungerar. Om man ska leva helt oppet och traffa flera personer maste man standigt kommunicera och standigt kompromissa. Det funkar inte att bara tanka pa sig sjalv speciellt da det blir sa manga fler manniskor inblandade. Det handlar inte om att det inte ska finnas ett ego men att det ska funka for alla som ar inblandade, for som du sager sa kan man ha olika relationer och emotionella band med olika manniskor men alla ar fortfarande manniskor och i en san struktur sa innebar oppenheten att man maste kompromissa och diskutera oppet.

  25. Inget konstigt med det, fler män som tänker så dock. Man får ju bara vara beredd på att inte alla som man gillar håller med om den filosofin.

    Det är tråkigt att du fått en sådan skev bild av kärlek. Det känns som att du lätt upplever att du kvävs av relationen. Är man likgiltig inför tanken att personen man känner intellektuell närhet till har samma passionerade relation med andra tjejer, kanske det inte är rätt person.

    Det enda som kan sätta stopp för att man kvävs hela tiden är att på riktigt ta reda på varför, inom sig själv. Kan verkligen rekommendera att läsa Hemligheten av Josefsson/Linge.

  26. Det du beskriver är väl helt enkelt bara ett vanligt KK-förhållande eller dejting generellt?? Eller? No commitments, friends with benefits. Inget nytt direkt, kanske bara i en lite nyare tappning…

  27. Jag applåderar dig! Jag tror verkligen att det är framtiden för relationer för många människor där ute. Heja heja! Modigt att våga testa detta. Tack för att du kanske kommer att inspirera andra!

  28. Singellivet då med andra ord, hehe 🙂 Så har jag levt i tre år, och även innan mitt förra förhållande när jag var 23-24 år och precis flyttat utomlands. Sedan tror jag att det går att ha en relation med någon utan att man måste sitta ihop i höften. Man måste inte dela samma intressen till 100 % eller flytta ihop och skaffa barn ihop innan man firar första årsdagen.

    Sedan handlar alla relationer om att kompromissa. Det går inte att komma ifrån oavsett hur den relationen ser ut. Så jag vet inte om jag förstår hur du menar där?

    Jag gillar för övrigt inlägg som detta. Det är riktigt intressant att diskutera sådant som är lite kontroversiellt. Det behövs mer av det i vårt PK-land 😉

  29. Ja det låter superhärligt om det passar dig. Passar dig, passar nu. Kanske ändras, kanske inte. Tack för bidragande tankar, jag vet att många känner som du men också känner sig fast av den struktur vi föds in i, och vissa som kanske inte ens tänkt tanken på något annat än tvåsamhet utan bara kört på fast något känns fel.

    Whatever works säger jag!

  30. Det enda jag har svårt att förstå med inlägget är varför det skulle ”svida till” hos många som läser. Det får det att låta som att du knäckt en hemlig kod och att vi som vill leva i tvåsamhet är fast i gamla normer och provoceras av att någon vill leva annorlunda, för att vi inte själva förstår bättre eller klarar av att se utanför våra ramar. Kan det inte bara vara så enkelt som att alla vill olika saker? Jag vill leva i tvåsamhet (även om jag inte gör det just nu) och jag blir inte det minsta provocerad eller känner att det svider till av att du vill leva ditt liv annorlunda, det är väl härligt om du hittar det som gör dig lycklig och jag tror inget sätt är bättre eller mer upplyst än det andra.

      1. Nej då får du läsa igen. Inte det minsta provocerad av tankarna i sig, däremot lite provocerad av Isabellas återkommande sätt att uttrycka sig som att hon till skillnad från läsarna har hittat det rätta sättet.

  31. Hej Bella!
    Första gången jag kommenterar här efter ca 10 års läsande. Jag har faktiskt varit inne på samma tankar.
    Jag tror att vi bygger burar runt oss själva i strävan efter att tvåsamheten skall och bör vara grunden till allt här i livet- när jag tror att relationen till oss själva är det som vi bör fokusera på för att vara den bästa versionen av oss själva. Vilket i sin tur gör att vi kan vara riktiga förebilder för våra barn osv.
    Jag tror att vi kommer att se en förändring inom vår livstid- mer åt det som du skriver om- och framförallt mer åt det ärliga, det äkta, och sanna-mot-oss-själva hållet.

    Kram modiga du!

  32. Det här är så 2018. Alla ska vara så feministiska och det är så viktigt att gå med på det tåget. Men när någon kvinna verkligen BRYTER mark och normen och går sin egen väg. Då jädrar i min lilla låda vaknar bitterfiorna. Låt alla älska med vem de vill och hur de vill och om de vill så länge alla inblandade är med på tåget. Ibland kan jag tänka att Bella kör samma race som många män gjort i alla tider. Kör på och ibland över alla för att komma fram till sina mål. Många gånger har dessa män dött ensamma med massa egoistiska ungar som slåss om miljonerna. Men detta är Bellas race och hennes liv. Ingen kan säga till henne hur hon ska leva det. Och det är jävligt ovanligt för och vara kvinna. Vi brukar vara fullt upptagna med att ta hand om det våra män lämnat efter sig. Jag lever i ett väldigt jämlikt förhållande. Med en smart man som ger mig både hjärna och hjärta och tvätta och space och fan och hans farmor. Och jag älskar honom gränslöst. Men jag skulle aldrig stanna bara för att normen kräver det. Ta för er där ute tjejer. Annars gör någon annan det.

    1. Precis, och vi svenskar som slår oss för bröstet och säger att i Sverige ska det inte finnas moralpoliser som om det inte har funnits i Sverige i alla tider…

  33. Intressant att du öppnar upp kommunikation kring hur relationer kan se ut. Alla ska få bygga sina relationer utan pekpinnar från andra, det borde människor ha bättre kunskap kring idag.

    Jag tror också att man kan möta en genuint likasinnad människa, och att relationen kan vara så utan tvåsamhet. Om inte, så är den kärnan kanske någonting alldeles särskilt som man inte vill bromsa, utan vill leva i/tillsammans med. Personligen, om jag möter en människa på ett djupt plan som representerar mig, vill jag inte stanna upp den, utan tillåta den att växa fritt. Jag tror faktiskt, att just äkta kärlek är svår att leva utan. Och visst kan man kanske till en viss gräns bygga en mur vad gäller kärlek, som kan ta år att komma igenom eftersom man registrerat en smärta som kan uppstå vid separation. Naturliga försvarsmekanismer, men som inte alltid är bra i relationer.

    Ett tips är att du är ärlig mot dig själv hur du känner, så hittar du tillslut rätt för dig och en relation du kan vila i. 🌺

  34. Tycker absolut inte det är något fel med att vilja äga sitt eget tak sin egen ekonomi och framförallt sitt eget liv, vi måste börja inse att tvåsamheten inte kan funka för alla.

  35. Jag tycker du har intressanta tankar, även om jag inte håller med. Men var och en ska såklart göra det som känns rätt för sig själv (så länge det inte skadar andra).

    Jag vill dock påpeka att det är svårt för de flesta att dela sin partner med någon annan. Ungefär som när du tyckte det var enormt svårt att dela dina barn med Odd efter er skilsmässa.

    1. För det första är kärleken till en partner väldigt olik den till ens barn. Så att dela partner med en annan är inte som att dela sina barn.

      Sedan är det klart att lämna bort sina barn till sitt ex efter en skilsmässa, men man vill ju att ens barn ska få tid och umgås med den andra föräldern också. Det är en självklarhet även om saknad uppstår!

      Det finns många, tex jag som tycker det är fantastiskt att dela sin partner med andra när det känns bra för båda oss 🙂

      1. I think it was a polite way of communicating to somebody who doesn’t understand emotions, what the emotions could feel like…

  36. Tänk om du levt samtidigt som Ayn Rand, vilka samtal det hade blivit. Altas Shrugged handlar ju just om detta.

    Fint att du delar dina tankar. Tror det är utvecklande för mänskligheten att utmana tvåsamheten.

    1. Vad roligt att höra! Så levde min mamma (skild väldigt tidigt från min pappa) i många år efter att det tagit slut med mannen som hon hade många år efter pappa. Och jag lever ett likadant liv nu och älskar det! Har valt bort barn och därför behöver jag aldrig fokusera på det traditionella. Väldigt skönt! Jag har en man som är som min pojkvän, vi lagar mat ihop, pratar om det svåra, sover ihop etc. Men NOLL sex, aldrig rört varann på det sättet. Vi kommer hålla för alltid om vi vill. Sedan har jag en man för det sexuella. Ingen av dem vill jag någonsin bo med eller dela ”liv” eller ekonomi med. Jag vill kunna byta och/eller utöka och vill därför vara helt 100% fri.

      Grattis Bella, det låter som du är lycklig 🙂 kram till dig!

  37. Kör! Så länge du är tydlig med hur du vill ha det tycker jag att det verkar sunt och… roligt! Ha det kul och träffa (män)niskor bäst du vill 🙂 Kram

  38. visst kan man vara särbo eller har lite älskare som ger olika stimulans. Det har kvinnor alltid haft precis som män. Det är inget som du har uppfunnit idag.
    Jag börjar bli trött på allt snack att om jämförelsen med män i alla olika sammanhäng att män kan ha hjälp i hemmet men inte kvinnor att män kan ha flera kvinnor men inte att kvinnor kan ha flera män. Alla är vi människor med lika villkor och det är vi själva som skapa hindren genom att hela tiden dra upp skillnader. Om man skall diskutera skillnader så ta det på ett djupare plan t ex sjukvård och forskning där går man ofta efter hur det fungerar för män. Jobba med det istället för det är livsviktigt.

  39. Det är helt förståeligt att du vill träffa en man enbart fysiskt ibland.Som singelkvinna vill man ha den manliga närheten ibland och det är inget att skämmas för.

    1. Nej, nej. Som singelkvinna kan jag intyga att långt ifrån alla singelkvinnor vill ha den manliga fysiska ”närheten” ibland. 🙂 Vi är många som väljer bort män helt och hållet.

  40. Väldigt intressanta tankar. Detta har jag själv reflekterat kring många gånger, också tillsammans med min partner.

    Jag tror att det krävs att man kommit en bit i sin utveckling för att nå denna insikt. Att äkta kärlek inte har någonting med ägande att göra. Det behöver inte handla om tvåsamhet och det finns ingen övre gräns på den mängd kärlek man kan ge och få.

    Det är också intressant att det faktiskt var såhär människan gjorde från början. Vi hade flera partners och levde i kolonier och inte i tvåsamhet. Ett tips är att läsa ”sex at dawn”. En väldigt intressant bok som utmanar den traditionella synen på sexualitet och relationer. Tror att du skulle få mycket insikter av den relaterat till dina tankar.

    Lycka till och var glad och stolt över hur långt du kommit.

  41. Intressant att läsa hur du tänker men hade du tänkt lika om tvåsamhet om du inte hade haft dina barn. Barnen är ett resultat av tvåsamhet som du nu valt bort.

    1. Fast jag tror Isabella är klar på barnfronten, man behöver inte leva ett ”Familjen annorlunda liv” med 13 barn. Tänka sig, antingen går livet ut på bygga familj, volvo, villa ,vovve livet, reser eller gör karriär. Min uppfattning är att det inte finns någon mellanting. Tragiskt

        1. Var det svar till mig? Jo, min uppfattning är att man inte skaffar fler barn om man uttrycker som Isabella gör regelbundet om relationer. När man lever singel och inte vill binda sig. Inte klarar av att leva instängt, i en tvåsamhet.

  42. Skönt att landa i insikter. Alla är olika och jag har ingen åsikt om hur man väljer att leva sitt liv. Har vara två tankar. Vet inte om män alltid levt så. Det är nog att ta i. Jag själv har levt så tills för några år sedan. Är 38 idag och träffade en man som fick mig att känna mig fri. Jag säger inte att det kommer/måste hända dig, man lever på sättet som gör en lycklig tills man inte finner lycka i det längre. Givetvis.
    Men det där med frihet och kompromisser…ett gäng älskare och vänner betyder inte alltid frihet och frihet från kompromisser. Jag fann en man där inget oss emellan känns som en kompromiss. Där hans sällskap och närvaro får mig att våga vara allt jag behöver vara i en relation. Utan gränser men alltid med ömsesidighet. Så kör på din grej. Men ha i åtanke att allt inte är svart eller vitt. Relationer blir vad man gör dem till.

  43. Man kan också säga att du är singel….och dejtar utan att vara på utkik efter något seriöst helt enkelt. Det stämmer väl inte helt att män alltid har haft det så genom tiderna- mer klassiskt är väl i så fall att de har levt i en tvåsamhet och haft något på sidan- alltså varit otrogna och kommit undan med det. Man kan också vara särbo om man nu vill kila stadigt men inte dela allt. Men det du är kallas nog singel helt enkelt. Inget konstigt med det….u go girl.

    1. Nja. Det Isabella beskriver är ju att ha relationer i vilka man kan ta del av olika personligheter/sidor/förmågor. Det är inte singel-liv enligt vedertagen definition, utan att ha flera relationer. Inte så knepigt egentligen.

      Instämmer hur som helst i vad du beskriver avseende det beteende/levnadsvanor män har haft.

  44. Tycker det låter som ett sund insikt! Man väljer vad som passar en själv, ens liv och ens förutsättningar. Vissa vill ha den klassiska tvåsamheten livet ut och vissa vill inte. Dock tror jag det är viktigt att man, om man lever i tvåsamhet, diskuterar detta med ”äganderätten” och hur man vill ha det. Man äger ingen, någonsin! Oavsett om man är i en-samhet,tvåsamhet eller flersamhet. Det är inte det förhållanden handlar om! 🙂

    1. Man äger ingen, utan man väljer varandra. Varje dag gör man valet att man vill ha den andra.

      Alla är olika, själv ser jag inte poängen med att vara särbo eller ha ”öppet” förhållande. Att vara särbo är samma sak som att vara singel och ha en KK-relation med någon som man träffar då och då. Varför inte vara singel då om det är det man vill vara.

      Personligen vill jag vakna upp under täcket brevid någon, varje morgon. Jag vill äta frukost ihop med någon, varje morgon. Jag vill längta hem till någon när jag slutat jobbet, varje dag. Jag vill laga och äta middag tillsammans någon, varje dag. Jag vill krypa ner under täktet och mysa och somna med någon varje natt.

      Skulle aldrig investera tid, känslomässig energi eller pengar i någon som inte är mig exklusiv och lojal. För mig är ett förhållande att man är ett starkt sammansvetsat team, man är ETT, en enhet och jobbar mot gemensamma mål och drömmar i livet.

      1. Det är som att jag skulle ha kunnat skriva din kommentar själv. Så söta och träffsäkra vardags-beskrivningar. Jag ser också tvåsamheten och dess vinster/fördelar som det ultimata. Skulle aldrig klara av att dela med mig av den jag älskar. Vissa skulle kalla det svaghet, men för mig är det det mest äkta på jorden.

    1. Skilnaden jag kan se är att de flesta som är singlar och dejtar kanske tänker att det är under en begränsad tidsperiod, medan Isabella tänker att det är så hon vill leva resten av livet (som jag tolkar det).

  45. Vilket härligt öppet och ärligt inlägg Isabella. Även om det inte är något som passar mig så kan jag helt förstå att du känner så. Du kommer från ett annat äktenskap och med andra känslor ifrån den, du är en självständigperson till kärnan inom dig och du behöver vara fri för att utvecklas och växa mer. Så jag kan förstå att du inte har tid eller lust att ”fängsla” dig igen. Just nu är du nog en dröm för många män men samtidigt finns det nog inte många som kommer att klara av dig. 😉 I all välmening.
    Jag önskar dig ett jättestort lycka till med att skapa det liv du brinner för och önskar, för vi lever trots allt, bara en gång i detta liv och förtjänar med alla medel att få ha det som vi själva vill.

    ps. betyder det att du skrotar din senaste flamma? 🙁

    Kram <3

  46. Låter fantastiskt att du har hittat ”receptet” för att du ska må bra. Kör på bara, säger jag. Dock viktigt att ”den andre/andra” är med på noterna så att man inte sårar någon/några.

  47. Jag gillar dig Bella! Oavsett vad folk tycker, tänker och en dras med i grupptrycket.
    Har du strategier för hur du lägger upp dina inlägg? Tydligen. Du har ju varit ärlig med det och då får en köpa hela paketet.
    Jag tycker du är annorlunda (på ett BRA) sätt och cool!

  48. Klart du får göra som du vill så länge den du träffar tycker lika men vill bara säga att du kan ha allt det du skriver i ett förhållande med. Jag lever med min man sen 30 år tillbaka. Vi har ett stort hus och är inte på samma våningsplan på många timmar ibland, han gör sitt och jag mitt och sen äter vi alltid tillsammans. Vi har varsin ekonomi, bil och inga problem om någon av oss vill resa med en vän ibland men vi delar liv på det sätt att vi hjälper och stöttar varandra och båda jobbar ju med den egentiden det innebär. Jag tror inte det behöver vara så svart och vitt som du skriver och jag är ju många år äldre än du och känner att det känns viktigare med förhållandet ju äldre man blir. Vänner har sina familjer och barnen har flyttat hemifrån och då är det mysigt att dela sitt hem med någon men ändå kunna göra det man vill.

    1. Helene: Min erfarenhet och statistiken visar det omvända, nämligen att ju äldre kvinnor blir, desto mer benägenhet har de att välja ensamboendet – de väljer ofta bort tvåsam-boendet med en man. Jag respekterar förstås ditt val och sätt att leva i tvåsamhet men som ensamboende måste jag säga att det är otroligt skönt att ha sitt eget hem. Man inreder som man själv vill, kommer och går som man själv vill, ingen som stökar till hemma, ingen som har åsikter om vad man ska kolla på på teven, vad och när man ska äta, man bjuder hem vem man vill, när man vill, man går och lägger sig när man vill, lyssnar på den musik som man vill, när man vill och hur högt man vill. Man har sex när man vill. Att bo ihop med en annan människa, särskilt om människan är av manligt kön, innebär ALLTID kompromisser och konflikter av det ena eller andra slaget. Sånt slipper alla ensamboende.

    2. Ja så kan man ha det. Men många kanske känner att det inte räcker? Tänk om du eller din man vill ha fyskiska relationer med andra? Stanna kvar i er tvåsamhet och vardangen, men ha sex eller relation med någon annan också? Är det okej att ”göra som man vill” då?
      Absolut kan man ha båda! att ”göra vad man vill men ändå ha tvåsamhet” kan sträcka sig så mycket längre än åka på en resa med sina vänner eller ha egen ekonomi, och för det betyder det inte att man älskar någon mindre. Man kanske behöver mer, ge och få mer kärlek eller fysisk närhet. Tror det är det isabella försöker förmedla att hon funderar på men kanske inte hittat orden för sig själv än. Jag lever så och skulle aldrig byta ut det. Jag vill inte bli begräsad av den jag älskar och jag vill inte begränsa honom heller. Det handlar om något helt annat.

      1. Ja jag förstår kanske inte, har aldrig levt som Isabella önskar men har aldrig någonsin känt att maken eller jag begränsar varandra. Vi är inte otrogna men behöver inte alltid gå på samma fester eller andra aktiviteter. Sen har vi olika intressen i hemmet så jag får aldrig dåliga kommentarer om hur jag inreder som är mitt intresse, hans är mer på teknikplanet och fixar med larm och andra tekniska lösningar. Sen är det fantastiskt att dela upplevelser tillsammans och när jag fick bröstcancer hade jag aldrig velat vara ensam. Sen reser vi båda en del i jobbet och har egentid både hemma och borta. Den bästa av världar och jag är stolt över att våra tre barn vuxit upp med mamma och pappa vid sin sida dagligen.

        1. fantastiskt att du trivs med ditt liv! 🙂 men det jag menar är att det inte går att jämföra, alla är olika och olika relationer kan se ut på olika sätt. Så länge alla är lyckliga och inte känner sig begränsade! Det viktigaste tror jag är att vara sann mot sig själv och den man älskar med vad man vill ha och behöver.
          Det enda jag reagerar på i ditt svar är termen otrogen. Det är inte att vara otrogen att leva i en öppen relation med en eller flera människor, där alla är ärliga och det sker i det öppna. Otrohet definieras av svek, lögner och att det sker i det dolda och tysta, där det inte finns en öppen kommuniklation om vad som är okej i ens relation. Jag tänker dock att otrohet kanske många gåner händer för att man känner sig begränsad? Att man vill ha något mer eller något annat, för stunden eller mer långvarigt, men känner att man itne kan ta upp det med sin partner och att denne skulle förstå? Tror att många kanske sitter fast i det och tabun i att man kan älska fler personer eller vilja ha fysisk kontakt med andra – det betyder inte att man inte älskar sin partner. Och är man öppen och ärlig och det är okej i en relation så är det inte otrohet.

          1. Ja vi ser nog olika på det, att lova varandra trohet är för mig att inte vara med andra oavsett om man är öppen eller inte. I vårt äktenskap har vi inte fysisk kontakt med andra och har inget behov av det heller. Gräset är inte grönare på andra sidan.

          2. Vi får komma överrens om att vi inte är överrens 🙂 Det är nog mycket en generations fråga också! Jag är själv strax under 30 och skulle inte ingå äktenskap med någon och lova trohet 🙂 möjligtvis ett partnerskap men igen, inte lova trohet (som i tvåsamhet och välja bort den öppna aspekten i ett öppet förhållande) då det inte är något jag tror på! tycker dock att det väldigt intressant att ha diskussionen och på ett vettigt och vuxet sätt där det inte bli hätskt och alla försöker i alla fall förstå varandra! man behöver inte alltid vara överrens 🙂 Tack för bra samtal!

          3. en liten hint här också är att när man referrerar till ”öppen” i förhållande så menar man oftast att man har ett öppet förhållande, alltså att man har fler partners! Kan nog bli mycket missförstånd när många tror att ”men vi har ju en öppen relation (kanske man menar öppen kommunikation och tycker att man kan prata om allt tex och vara ärlig men det är inte samma som att vara öppen i relation) i poly-relationer och referenser handlar just det öppna om att man har fler partners! fysiskt eller inte.

          4. med det sagt så är alltså en tvåsamhet utan alternativet att ha fler partners eller romantiska relationer inte en öppen relation, om man använder den referensen 🙂

  49. Singelperiod helt enkelt. Inget som behöver överanalyseras. De flesta av oss har ju varit där med exakt de tankarna.

  50. Såhär har jag levt i 4 år. Träffas med en man varje vecka o messar ofta, ringer varandra vid problem, har underbart varje gång vi ses, saknar varandra men vi är inte i ett officiellt förhållande. Kanske nångång. Men jag känner inte att jag behöver äga honom. Vi har det riktigt bra såhär också <3

  51. Jag tror att det är ett resultat av att många faller in i de könsstereotypa rollerna i ett förhållande och det innebär att kvinnan aldrig har lika mkt att säga till om i en parrelation med en man. Lever man jämställt i en parrelation, respekterar och älskar varandra tror jag absolut att bägge individer är såpass mogna att de, om någon av dom vill, kan acceptera och gå med på ett öppet förhållande och således ha den frihet de önskar och känner behov av även i en relation, om än annorlunda dagens gängse norm. Om det är kontroversiellt i hetero-världen? Absolut! Det är ju en direkt kritik på det heteronormativa parrelationen. Men det innebär inte att det är rätt eller fel. Jag lever själv i en hetero-relation där vi nått fram till den hör slutsatsen – att älskar man varandra så finns det inget som säger att man har rätten att bestämma över hur man ska leva. Om det innebär att man inte pratar om det med sin partner? Absolut inte. Att ha en öppen dialog med den som står en närmast är a och o om båda ska känna sig fria i en relation på 2 som kan involvera fler därtill i olika sammanhang. Jag tror det kommer komma mer och nerbär kvinnor inser vad de försakar för mäns skull i männens särart se på en parrelation. Men riktigt där är inte speciellt många än tror jag. Jag tycker det är härligt att du med så stor följarskara går i bräschen för olik- och nytänkande!

  52. Samma här. Jag är välutbildad, hårt jobbande och vill göra det som känns bäst för mig själv.

    Förra sommaren insåg jag plötsligt att jag ju faktiskt inte behövde vara i ett förhållande. Efter några förhållanden med lugna slut och mycket dejtande med mycket bekräftelse bestämde jag mig för att försöka att hålla mig ifrån den livsstilen, eftersom jag mår bäst av att vara själv.

    I samma ögonblick sprang jag dock in i min nuvarande pojkvän jag bara inte KUNDE hålla mig ifrån, och har sedan dess inte tänkt på andra. Men men… Jag har det ju bra som jag har det just nu och är nöjd med att vara ekonomiskt självständig och oberoende. Är bara beroende av hans varma personlighet.

  53. Håller med! Det enda jag minns från mina förhållanden (två st) är ett jävla kompromissande och mestadels offrande från mig sida. Aldrig mer. Jag vill precis som du bygga upp en trygghet kring mig själv och så får vi se ifall det kommer finnas viss plats till någon annan i framtiden. Men just nu känns en tvåsamhet långt bort för min del.

    1. Bygga upp trygghet i sig själv är alltid viktigt tycker jag, och inte alls i motsatsförhållande till tvåsamhet. Annars har man nog inte haft så sunda förhållanden.

    2. Olivia: Håller oxå med! Jag har exakt samma erfarenheter som du av relationer med män. Ett jävla kompromissande, ständigt tjafsande och konflikter om självklarheter, en ständig kamp för att bevara min frihet, mitt Jag, min egen kropp, mina tankar, vänner osv. De flesta kvinnor känner igen sig men alla vågar inte erkänna det.

  54. Det låter alltid som du upptäckt ”the holy grail” men detta är ju ett helt vanligt singelliv 🙂 vilket också är mer än naturligt ett år efter ett äktenskap sprack

    1. Fast det är inte ett helt vanligt singelliv att leva i öppna relationer? Nyckelordet där är just ”relation”. Och man kan ha olika relation med olika människor. Intelektuellt, känslomässigt, sexuellt etc. Ibland en blandning av fler. Tror att det är svårt att förstå för dom som inte öpplevt eller känt dessa känslor, för det är inte ett ”vanligt singelliv”. Vad nu som kan betraktas som vanligt.

  55. Apploderar detta! Jag lever på ett liknande sätt och har insett att det gör mig så mycket lyckligare än den traditionella tvåsamheten. Har en partner, pojkvän som jag har det emotionella med och lever med i en relation. Kanske kommer det utvecklas till mer i framtiden med barn tex. Ingen av oss tror på traditionellt äktenskap. (bor inte ihop och vill ha det så) Men vi har ett öppet förhållande där man kan och får ha fysiska relationer med andra. Nyckeln är ärlighet, öppenhet och kommunikaion. Jag har aldrig varit lyckligare!

  56. Det är ju att vara singel? Helt okay om man är singel😊 problemet är väl om man sårar någon tänker jag? Om man dejtar en person som är kär i en och man vet det, och även dejtar andra och sårar den personen? Om man ska leva så är det ju viktigt att de andra är med på det och inte blir ledsna. För då är det ju elakt.

    1. Men hon menar ju att hon vill ha en öppen relation, det innebär ju att alla involverade vet om och är överens om att det inte behöver se ut enligt det heteronormativa monogama alternativet. Och vill man inte så inleds ju ingen relation (förmodligen därför som det tog slut med H). Om man har den inställningen och är öppen om det i sina relationer då kan man ju inte såra någon. Möjligtvis såra andras förväntningar men inget mer än så.

  57. Jag lever i en särborelation sedan fem år tillbaka. Han bor hos mig och mina barn varannan vecka, och i sin lgh med sina barn varannan vecka. Funkar perfekt! Det finns många som undrar varför vi inte flyttar ihop. Våra barn har inte valt att leva med en annan vuxen än sina förälder varannan vecka. Varför skulle jag tvinga mina barn att ha två andra barn i huset när jag själv inte är särskilt pigg på att göra det? Varannan vecka är jag och mina tjejer fria att hitta på precis vad vi vill!

  58. Lev och njut, alla är vi olika och har olika förutsättningar för förhållande eller ej.
    Så länge man mår bra och ingen far illa så kör på. Älskar att du öppnar upp dig mer och kör på. Så otroligt fin mamma och kvinna Bella önskar dig en fin och givande vecka

  59. Jag tycker det är spännande med dagens olika sätt att vilja leva och ha relationer på. Såg härom dagen om de tre männen som levde tillsammans. Själv lever jag med min make men vi både gillar att välja fritt vad vi gör med våra liv. Känner mig fri att göra vad jag vill med min tid. Behöver bara skriva in i gemensamma kalendern då vi har barn men aldrig att det behövs krånglas.

  60. Ibland tror jag att vi är rädda för tvåsamheten och att kompromissa med oss själva och därför ser det som en lösning att vara singlar. Man kan leva väldigt bra som singel och väldigt bra i tvåsamhet.
    Som individualistisk generation ser vi det som ett hot att kompromissa med vissa sidor hos oss själva för att göra en partner lycklig.
    Det viktigaste är att man inte avstår tvåsamheten för att man är rädd utan för att det är det som gör en mest lycklig.

    1. Och ännu viktigare att inte välja tvåsamhet bara för att man är rädd för att bo ensam eller bara för att man är rädd för att gå emot normen. Som sagt – man skall välja det som gör en själv lycklig.

  61. Vad kul att läsa detta på en så framgångsrik kvinnas blogg! Jag lever själv polyamoröst och har sedan jag hittade till likasinnade känt mig mer trygg i mina relationer än någonsin!
    När jag började prata öppet om mina tankar kring detta blev jag hårt kritiserad på alla möjliga olika sätt (som om jag var ett hot mot deras trygghet) jag hoppas du slipper uppleva det!
    Om du önskar komma i kontakt med människor som kommit mer eller mindre långt i sina tankar kring detta får du gärna säga till så räcker jag ut en hand 🙂
    Jag önskar dig all lycka till i ditt öppnare och rikare liv!

  62. Åh Isabella vad glad jag blir att du skriver såhär!
    jag och min man har levt öppen i snart 9 år och det har varit så underbart. När vi fick våra barn var det vår räddning. jag orkade sälla när han ville och tvärtom. Jag hade knappt energi till mig själv efter att ha gett allt till barnen, än mindre till min man. Men vi kände oss så trygga i oss själva och med varandra så att öppna upp var ett fint sätt för oss att välkomna in värme och kärlek utifrån också. För det kommer i så många former. Att tro att tvåsamheten är det enda riktiga sätter nog lite krokfötter på sig själv. För som sagt, kärlek och värme kommer i flera olika former och alla är vackra <3

    1. Nyfiken! Du som lever såhär – hur gör ni? Rent praktiskt liksom? Riktigt nyfiken på att ärligt få höra hur det fungerar i praktiken. Bestämmer ni dagar/middagar/kvällar? Vad är tillåtet/otillåtet, hur hur kommunicerar ni Sins emellan om det som sker?

  63. Vissa är polygama och andra monogama. Har svårt att se att fler skulle bli polygama som du antyder, men bra för dig om du upptäckt att det är vad som gäller för dig.
    För mig är det viktigt med trygghet och stabilitet och att upptäcka världen och alla händelser i den med en bästa vän och älskare. Min största sorg över en eventuell framtida skilsmässa skulle vara att ingen annan skulle kunna bli lika lycklig över barnens framsteg som jag och deras pappa och det skulle smärta om han inte fanns där för att glädjas med mig. För mig stämmer uttrycket ”delad glädje är dubbel glädje”.
    Jag känner dock ingen särskild lycka av att vara egocentrisk, men det är det ju många andra som gör.
    Människor är olika, det är inte svårare än så.

    1. Har en bonuspappa som är mer ”pappa” än min biologiska, inget behöver utesluta något annat.

      Sen tror jag bara hon är singel och dejtar inte polygam.

  64. Härligt! Jag har levt i långa, fina, öppna relationer i tolv år och har väldigt svårt att förstå varför jag skulle leva monogamt. Jag känner mycket för flera och vill ha dem i mitt liv, få vara nära dem, men inte dela hela livet med dem alla. Bodde med två män i två år och det var jättehärligt, men sen ville vi olika saker och en av dem valde att ta en egen lägenhet och nu är vi på olika orter men känslorna är kvar!

    Lycka till i att ha nära relationer på ett tryggt och öppet sätt.

  65. Jag ar mycket aldre an Isabella. Jag traffade en hel del killar innan ja gifte mig. Anyway, long story short…min man fick prostate cancer men han ar ok nu besides inget ”intimt”. Han foreslog en dag att jag skulle kanske traffa andra man MEN foralska dig inte sa han. Han ville inte att jag skulle vara utan ”kul” resten av mitt liv nar han inte kunde ge mig det. Det var lite svart till en borjan men det fungerar. However, det jag har lart mig ar att jag skulle aldrig vilja leva resten av mitt liv utan min man. Han ar min partner forever and my love.

    Jag onskar Isabella lycka till ! 🙂

  66. Alla människor måste göra det som känns rätt för dem men i mitt tycke låter det som man ska vara helt själv o ta reda på vad man vill ..Speciellt ef man lämnat ett förhållande. innerst inne är det alltid nån som blir sårad om man har öppna förhållanden .kram Eva

  67. Alla människor lever olika liv, jag skulle aldrig kunna vara i ett öppet förhållande men tycker inte det är fel när andra gör det.
    Ingen ska säga till dig om du lever rätt eller fel. Man bestämmer själv över sitt liv. Det är lika med frågan om att skaffa barn. Jag är 27 år och vet att jag aldrig vill ha barn i mitt liv. Jag ser många möjligheter i livet som man kan göra om man tex väljer bort barn. Men när man berättar det så får man många kommentarer om att det är fel osv.

    Lev era liv som ni vill <3

  68. Jag är en ung mamma till två numera tonårsbarn, är 35 år och var tidigare gift i 11 år innan jag erkände för mig själv att jag var en robot, kvävd liksom och bröt upp från mitt dåvarande förhållande med tanken om att singel måste vara det bästa som finns 🙂
    Det tog 3 månader efter att skilsmässan var klar så träffade jag mitt livs kärlek och vi har nu varit tillsammans i 4 år och jag har aldrig mått bättre eller blivit sedd och uppskattad mer, både intellektuellt och kärleksmässigt. Det var en blixt från klar himmel kan jag säga och jag önskar verkligen att alla får uppleva det nån gång i livet, det är fan oslagbart. Och efter en sån upplevelse fanns det ingen som helst tvekan om att singellivet skulle vara att föredra kan jag säga..

  69. Tycker det är riktigt fult av så många i kommentarsfältet att ta Isabellas ord ur mun och bestämma att hon är i en singelperiod, har problem med relationer, inte vet vad äkta kärlek är osv. Ingen kan tala om för någon annan hur och vem man ska älska.

  70. Vad blir skillnaden mot hur en dateande singel lever? är du singel kan du ju träffa fler/datea runt och ha vänner? Vad blir skillnaden på det och ett ”öppet förhållande”? För mig personeligen är hela syftet med ett kärleksförhållande att det är just två annars är det väl en kompis eller ev. En KK? Utveckla gärna. Vore intressant att förstår syftet/skillnaden

    1. Fast man kan ha kärleksförhållande med flera samtidigt? Bo med någon, bo med flera, bo själv. Ha en eller två eller fler pojkvänner/flickvänner på olika plan. Du kan vara gift i 10 år men ha en pojkvän på sidan. Så länge allt är öppet och ärligt.
      Jag har en pojkvän i lång relation, men träffar även andra. Det gör han också. Både för att dejta eller bara ha fysisk relation med. Det betyder inte att jag älskar min pojkvän mindre eller är mindre älskad. För oss är det bara orealistiskt att vi två endast kan ge den andra allt som den behöver och vill ha för all framtid. Det är begränsande på ett sätt som vi är obekväma med och inser att det sätter enorm press på vår relation! Men vi älskar varandra och vill vara tillsammans 🙂 Förstår inte att det är svårt att förstå. men jag förstår verkligen att det inte är för alla att ha en öppen relation! tvåsamhet är inte för alla, och poly eller öppet förhållande är inte för alla 🙂

      1. Fy vad äckligt. Bara tänka tanken att den man är i tillsammans med är fysisk med någon annan får mig att vilja kräkas.

        I ett förhållande är man lojal med varandra. Man bildar en enhet och ett starkt team som jobbar mot samma gemensamma mål och drömmar i livet.

        Annars kan man lika gärna vara singel och fri att ligga med vem man vill.

        1. Så kan man tycka! Själv tycker jag tvärt om 🙂 Sen handlar det inte bara om det fysiska och ”ligga” som du uttrycker det, men det är en helt annan diskussion.

          Man kan vara en enhet och ett starkt team som jobbar mot samma gemensamma mål fast man har ett öppet förhållande! Det ena utesluter absolut inte det andra. Skulle säga att jag aldrig känt sån lojalitet i ett förhållande som de jag är i nu, och det är väldigt fint. Din definition av ett förhållande är en av många och passar inte alla, men toppen om det passar för dig och den nu är i en relation med 🙂 tror att det skulle vara bättre för alla om vi kunde vara mer förstående och öppna för att alla är olika utan att dömma åt det ena eller andra hållet och till exempel kalla det ”äckligt”. Vi är väl ändå alla vuxna och borde vara så mogna 🙂

        2. B: Jösses… Du verkar inte veta så mycket om heterosexuella parrelationer, du. Alla är otrogna mot och med, ALLA. 🙂

          1. Fast det är ju inte alls sant Estelle? Har själv aldrig varit otrogen mot någon. Om man suktar efter någon annan är det dags att avsluta relationen (enligt mina egna principer, vissa kan ju ha en öppen relation – om båda är med på det)

  71. Tack för din öppenhet och kloka tankar. Är i nästan precis samma fas i livet, skild me två små, och oj vad normen är djupt rotad i mig och i oss alla. Fast man inte skadar någon, tvärtom, så har folk oerhört svårt att ta till sig att jag tror att jag inte kommer leva under samma tak som en man igen. Att jag är så nöjd med att ha två barn med en å samma pappa, en bra ex-man, jobba järnet de dgr jag inte har barnen för att kunna hämta tidigt de dagar de är mina. Har aldrig trott att jag skulle kunna ha en älskare som jag inte är kär i, och som jag mår så bra av, men så är det. Och så länge vi alla mår bra och får energi, varför inte? Har lovat mig själv att aldrig aldrig mer vara i ett förhållande som tar mer energi än vad der ger. Det vill jag lära mina barn. Att deras lycka och välmående går först.

  72. ”Jeg vil være midtpunktet i livet mitt og jeg vil virkelig ikke gå på kompromiss med det”

    Det er det som er hele problemet ditt. Du er solgt på individualismen men det er den som gjør deg miserabel. Om du hadde tørt å være tradisjonell og ikke fokusert på deg selv for en gangs skyld hadde du endelig funnet lykken.

      1. Peter: Ditt uttalande om att Bella skulle vara ”miserabel” är bara ett påstående från din sida om en kvinna du inte känner. Typiskt män att så tvärsäkert beskriva hur kvinnor ”är”. Väldigt vanligt bland konservativa mansgrisar. Du är en konservativ mansgris. Kom ner på jorden.

  73. Yes! Endelig noen som tør å steget å innrømme noe sånt for offentligheten. En moderne og åpen livsstil som handler om å nyte sitt eget liv på den måten man ønsker akkurat NÅ.. Enten man er i forhold eller singel er det godt at noen går foran og sier at det er greit å lage egne regler- at det er sunt å lage regler kun basert på det som passer seg og sine(og partnerens) behov og ønsker. Bravo!

  74. Tack Isabella för att du är öppen med detta! <3 Du är inte ensam. Fler och fler människor kommer att överge tvåsamheten som idag fortfarande är en sån otroligt stark norm.

  75. Bra!! Alla ska inte leva eller ens sträva efter tvåsamhet! SÅÅÅ många människor skulle må bättre av att ha öppna relationer, lyft ämnet du som har Sveriges största blogg så att fler kan öppna sina ögon! Jag älskar tvåsamhet och kommer aldrig klara av ett öppet förhållande så det finns verkligen både och.

  76. Grymt bra skrivit! Jag känner exakt som du så kunde inte skrivit det bättre. Alla behöver inte en man vid sin sida för att leva ett gott liv. Jag är lika gammal som dig och har inga barn men försöker hitta min grej i livet karriär inom fastigheter. En man klarar sällan av en kvinnas framgångar och varför ska vi nöja oss med en relation om den inte gör oss lyckliga. Det finns olika relationer i livet! Grymt jobbat!

  77. Inspirerande och modigt av en känd person, framförallt för att vara kvinna, att framföra dessa tankar. Lever själv i ett öppet förhållande sedan tre år tillbaka. Det är inte så dramatiskt som det låter men ändå ingenting vi skyltar med utåt. Det tog en hel del mod att våga ta steget och vi hade många låna diskussioner min man och jag. Var trevande och nervöst till en början men vi redde ut alla tankar, känslor och funderingar eftersom och ångrar det inte en sekund idag. Vi har lärt känna varandra mycket bättre genom att ge varandra detta personliga utrymme och förtroende. Vårt intima liv har dessutom fått nytändning och en extra dimension med variation och inspiration, så det handlar inte om att ersätta sin partner inom detta område.

    Vi är alla olika och för att jag har en uppfattning om hur jag vill leva mitt liv så begär jag inte att andra ska tycka likadant, men när det finns förståelse och acceptans blir jag glad. Du är i detta avseende ett föredöme Isabella, genom att avdramatisera avvikelse från normen om monogam tvåsamhet.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..