Ett nytt jag

Hej Isabella! Har följt dig ända sedan starten och du har varit en stor inspirationskälla för mig de senaste åren – hur du så ung, med ditt driv och positiva inställning kommit så långt. Det har varit fantastiskt att få följa dig i med- och motgång och det känns som att du har varit noga med att dela med dig av båda sidor. Som att älska sin kropp trots acne eller hängbröst efter två ammande barn, din kamp mot size zero för size hero. Jag har varit beroende av din blogg, gått in säkert fem ggr/dag i många, många år. Men de senaste månaderna har jag börjat tveka, och det känns så trist. Ska jag nu förlora den här ”relationen” som vi byggt på så länge?

Din blogg är inte längre vad den var, någon sorts peppande dagbok, utan nu är den ett skrytvaruhus likt fashionbloggarna. Fina resor, fina bilar, fina prylar, fin mat, hemliga män. Håret fönat, ansiktet makeat, hängbröst borta och kilona rasat. Och inget fel med det om du mår bra av det – men jag saknar bara balansen. Det känns som att vi får titta på en levande reklamkampanj för det nya Löwengrip-brand du vill bygga – men vi är ju här för att läsa om Isabella. I alla fall jag. Och jag saknar henne, jag saknar ärligheten och verkligheten. Lyxiga resor, shopping och mat läser jag andra bloggar för när jag får lust för det. Men här är jag så trött på det. Nu går inte ens in varje dag längre. Inläggen är färre och ytliga så jag missar inget. Vet inte om du kommer läsa eller ta till dig av detta men jag hoppas bara att du mår bra och att du vågar vara dig själv – både i verkligheten och på bloggen. Kram!

Svar: Självklart har jag ändrats under åren och jag förstår att man som utstående ibland inte hänger med i svängarna Att jag skulle blivit en ny person. På ett sätt så känner jag mig som en ny person. Det livet jag levde som gift och nybliven mamma skiljer sig mycket från den vardag jag har skapat åt mig själv efteråt. För några år sedan var det Lets Dance, tacofredagar, smågodis, mängder av marabou, amningsnappar, läckande bröst och knut på huvudet. Vi bodde på Kungsholmen i en fantastisk etagelägenhet och åkte ut på Vindö på helgerna eller så ofta vi kunde.

Amningslinne och godis mellan amningspauserna. Leggings på och min ständiga mammaledighetsfrilla. Jag var lycklig här. Precis som jag är lycklig nu. Men livet ändrats. Den tryggheten med att leva i en tvåsamhet var inget jag längre ville ha. Att välja bort det låter för många galet, jag förstår det. Men jag måste vara sann mot mig själv, annars sprängs jag tillslut. Efter att ha flyttat ut till huset och kommit igång med mitt jobb igen blev det tydligt för mig att jag behövde leva annorlunda. Jag ville att mitt liv skulle se annorlunda ut och jag har alltid litat på min förmåga att kunna förändra. Och det gjorde jag.

Efter skilsmässan började jag sakta men säkert bre ut mina vingar. Jag skissade upp hur jag ville ha mitt liv som 26 årig och nyskild. Med ett hus och två barn dessutom. Jag ville ha mer tid för mig själv. För träning, äta hälsosam mat, mer tid för vänner, mer tid för reflektion och såklart, att få jobba. Skulle jag få in allt ovan skulle jag också bli en bättre mamma. Något som jag idag kan berätta att det blev så.

Jag hittade ro i kroppen. Ro blev till styrka. Styrka blev det lycka och grundtrygghet i mig själv.

Med allt ovan har livet ändras. Och precis som du skriver, jag har min egen make up artist på morgonen och jag lever mer lyxigt. Alla mina skisser på hur jag ville att livet skulle se ut – Blev så. Jag vill leva ett liv där jag få jobba och få vara med mina barn. Outsourca så mycket jag kan runt det. På ett års tid skapade jag mig mitt drömliv och idag lever jag det. Jag har en enorm frihet och jag skäms inte ett dugg över att jag tjänar pengar eller lever ett flådigt liv. Jag har ordnat det själv. Mina barn har redan ett sju siffrigt belopp på sina konton som väntar på de när de blir 25 år. Det är jag stolt över att ha gjort möjligt som 27 åring.

Men jag är verkligen inte klar. Om det sticker i ögonen nu så kommer det sticka ännu mer i framtiden. Mitt livsresa har precis börjat. Även om du som läser inte håller med mig eller backar mitt sätt att leva så kanske du istället kan se min förmåga att förändra och bli inspirerad av det oavsett vad just du vill förändra med ditt eget liv. Jag skulle aldrig någonsin nöja mig med en vardag jag inte älskar utan är värd ett liv som känns fantastiskt varje dag jag kliver upp på morgonen. Jag vill känna mig fri. Så önskar jag jag att alla tänkte och agerade utefter. Livet är för kort för något som man bara är halvnöjd med. Bloggen handlar om min resa mot mina mål, det har den gjort i 13 år. Ibland blir det mer yta och just mål, ibland mer personligt. Det varierar men nu är jag tillbaka till rutinerna har har mer tid för att skriva, då blir det mer tankar.

Stor kram.

  1. Tittade på Camilla Läckbersg instagram idag och fick känslan av att det var en passning till dig.
    Att få dina kunde till bloggen samt till dina produkter kräver att man som ”leverantör” erbjuder något äkta, genuint och hållbart.

  2. Hej Isabella! Det är absolut inget fel med att leva den livsstilen du gör, de flesta drömmer nog om det. MEN, sättet du visar upp det på. Hur du alltid måste påpeka hur lyxigt och fint allt du gör är, det sticker i ögonen. Du är inte ödmjuk och verkar inte vara speciellt tacksam. Det finns många som lever liknande liv som dig, men som fortfarande går att relatera till och tycka om. Det är ärlighet, älta känslor, genuint öppna om det mesta. Personliga helt enkelt. Här är det bara yta. Något inlägg varannan vecka är ärligt och personligt, men det blir bara färre och färre. Din livsstil och resa är spännande att följa, absolut, men det finns olika sätt att visa upp sin vardag på. Tyvärr är inte ditt sätt det trevligaste.

    1. Håller med. Du skriver ”Det kommer sticka ännu mer i ögonen”- Men det är just det. Du ska verkligen inte skämmas för dina pengar och din framgång.
      Men vem skriver ” Mina barn har ett sjusiffrigt belopp på deras konton ”? Jag vet ingen med pengar som du ,eller mer, som skryter så. Du behöver inte göra det. ( Och nej,alla troll, jag är inte avundsjuk). Du behöver inte berätta om allt du outsourcar. Alla väljer vi våra liv. Du har valt att göra som du gör. Men snälla,sluta skryt om det och berätta hela tiden allt du gör för att du är rik.

    2. Kanonbra skrivet, håller verkligen med. Känns som att Bella missuppfattade sin läsares kommentar. Det handlar ju inte om att hennes livsstil sticker i ögonen!

      Bella – jag är glad att du (äntligen) erkänner att du var lycklig den där tiden på Kungsholmen. När du skriver om tiden i förhållandet med O så brukar du annars låta som att allt utom barnen var dåligt.

    3. Bra kommentar! Det handlar inte om att du ändrat livsstil utan hur du konstant måste skriva om hur dyrt, lyxigt etc allt som du gör är. De flesta som har gott om pengar känner inget behov för att konstant prata om det, snarare tvärtom håller de en låg profil, folk fattar ju ändå och det är ju inte det som är det viktigaste i livet. Men för dig verkar det vara väldigt viktigt att folk ska tro att du har gott om pengar. Men allt är ju relativt, och baserat på hur ”dina” företag går så får jag inte riktigt ihop den ekvationen. ”Tomma tunnor skramlar mest” var det någon klok person som sa. Godkänns inte kommentaren vet vi ju att det stämmer!

      1. Lite nyfiken, vad spelar det för roll vad ”de flesta” som har gott om pengar gör? Betyder det att alla måste göra på det sättet? Det väljer man väl själv. Tror inte du gör allt bara för att de flesta gör så, eller så gör du det men då tycker jag du ska börja göra som du själv tycker!

    4. Fast det handlar bara om ditt perspektiv. Om en person skriver att hen njuter av något och gillar något, så är det bara vad personen skriver. Om du väljer att det ska sticka i dina ögon eller addera tankar om huruvida det är skryt, så är det bara ditt eget perspektiv och inget som ÄR. Det är otroligt viktigt att lära sig förstå skillnaden mellan vad som är och vad vi själva adderar till.

      1. Caroline, verkligen! Jag undrar många gånger varför folk blir så triggade, så provocerade.
        Jag blir glad när jag läser om att Isabella lever det liv hon drömt om.
        Jag lever inte så, men det provocerar mig inte.

    5. Jag tycker det är uppfriskande med en kvinna som vågar skryta om det hon har jobbat sig fram till. Härligt!
      Det vore en annan sak om hon hade ärvt alla sina pengar, men nu har ju hon faktiskt tjänat ihop sin förmögenhet helt själv. Jag tycker det är extremt imponerande, och blir själv väldigt inspirerad till att tjäna mer pengar. Sedan handlar inte Bellas blogg om enbart pengar heller, utan hon ger tillbaka mycket till andra och till samhället (fast detta tycker jag hon hade kunna ägnat ännu mer tid åt!)

    6. ”Du är inte ödmjuk och verkar inte vara speciellt tacksam.” Det tycker jag exakt sammanfattar vad många av Isabellas trogna följare, beundrare, beskyddare, köpare av hennes produkter inte inser: Det är NI som finansierar hennes livsstil. Genom en välplanerad, PR-konstruerad, team-driven blogg har Isabella lyckats maximera krafterna i enkel konsumentpsykologi för att tjäna pengar.

      Själv skulle jag aldrig köpa en Löwengrip-produkt av det enda skälet att det i bloggen är extremt tydligt och uttalat att Isabellas första, största mål i livet är att TJÄNA PENGAR. Jag har nog inte läst om företagsvisioner relaterade till annat än pengar. Sälja mer och mer, tjäna mer och mer, men vad är konsumentvärdet annat än att produkten är Löwengrip-brandad? Jag är helt fascinerad över att följa bloggen på grund av alla kommentarer från människor som är villiga att betala för detta mål.

      Show-off tillsammans med avsaknaden av ödmjukhet och uppskattning för sina konsumenter borde vara tillräckligt oattraktiv för gemene konsument att inte köpa hennes produkter, men tyvärr verkar inte så vara fallet för den genomsnittliga personen i hennes målgrupp. Isabella är stolt över att hon ”äger sina egna marknadsföringskanaler”. Dock är ju hennes blogg inte direkt en marknadsföringskanal för produkterna eller visioner om ”bättre produkter” direkt, utan en livsstilsblogg som visar hur hon åtnjuter sina vinstmarginaler.

      Ni som har köpt och fortsätter att köpa detta – antar att ni också kommer köpa ett 100/200/300-kronors hårband om ett tag när hon lanserar det…sorgligt.

  3. Kommentaren du just besvarat var nog någonting som många av oss kan hålla med om, och som vi alla förundrat oss över. Hur ytligheten och lyxlivet tagit över. Men nu har vi fått svar, tack för det! Ibland kan jag bli så trött på hur perfekt ditt liv är, men jag vill ändå fortsätta läsa dina inlägg eftersom jag finner dina långa och djupa inlägg läsvärda. Du har en snygg blogg, ett otroligt mångsidigt språk och fina bilder. Tack Bella för svaret och ha en fin höst ♡

    1. Perfekt? Om det är perfekt för Bella är det rätt. För många av oss andra är ett annat liv perfekt. Vi skapar vår egen harmoni.

  4. Hej Isabella!
    Tycker din blogg är fantastisk. Genom nya upplevelser, erfarenheter och det vardagliga livet utvecklas man så de är inte konstigt att man förändras som person. Att du har lyckats vid tidig ålder är bara inspirerande och vilka möjligheter du ger till dina barn när de når vuxen ålder. De är så märkligt att människor ska vara så negativa och avundsjuka på de liv du lever. De är ju inte så att du är den enda miljonären i världen som reser och lever ett lyxigare liv än många andra 😉 Jag tycker de är spännande att läsa om dina nya jobb utmaningar och det du gör privat, med resor och sådant. Fortsätt att köra ditt race så kommer jag fortsätta att följa de i bloggen 😊

  5. Ok, så du har gått från att känna lycka i vardagliga relationer och hemmamys till att känna lycka av konsumtion, materiella saker och pengar…?

    1. Jag såg inte vart hon skrev det Sara…? Låter (tyvärr) lite som du är bitter på att hon vågar bestämma över sig själv.

  6. Intressant kommentar av läsaren. Jag har inte följt dig från starten utan läst i några år och jag känner detsamma, bloggen har tappat det mesta av det som jag gillade den för. Jag beundrade enormt Isabellas energi, lekfulla mammaskap, kombinationen av familjeliv och jobbliv, entreprenörskapet.
    Men nu är det bara en konstant berättelse om resor, hotell, restauranger osv och jag får bara ångest av det, jag kan inte relatera över huvud taget till hur man kan vilja leva det livet. Sminkad, höga klackar, finkläder varje dag. Aldrig hemma. Jag är en hemmakatt som älskar att resa – någon gång per år. Bor gärna på fina hotell – något eller några gånger per år. Men i övrigt vill jag vara hemma. Älskar att vara hemma med familjen, hänga i trädgården, gå i mysbyxor. Alla får leva vilket liv de vill, men jag njuter inte av att läsa en blogg om någon som lever ett liv så långt ifrån det jag själv vill leva.

    Det här gör att jag numera bara skummar bloggen, vet inte heller hur jag ska förhålla mig till den.

    Jag vet att jag bara kan sluta läsa, det kanske jag gör. Men jag tror att det är viktigt för Isabellas bolag att fundera över detta eftersom bloggen är (gissar jag) en viktig marknadsplats för företagen.

    1. Hur tycker du Isabella ska leva sitt liv, för att Du ska kunna relatera och inte få ångest? Varför är du så självisk och utgår från att andra ska vara som du, annars mår du dåligt? Och framförallt belastar de andra som inte är som du, och kräver att de ska roa dig på det sätt som du finner är rätt ”så du kan njuta”. Sjukt.

      Vad skönt att du är en hemmakatt som trivs att vara hemma. Isabella är förmodligen en annan slags person som trivs i det hon skapar för sig själv i sitt liv. Som hon ständigt påpekar vill hon vara fri, det är det viktigast för henne. Hon kanske är mer en fågel än en hemmakatt, som behöver flyga för att må bra.

      1. Synd att du inte kan läsa och förstå det du läser, för du uppfattade inte alls vad jag skrev. Det handlar inte ett dugg om att Isabella ska ändra på sig, inga som helst krav från min sidan, utan en information om att den förändrade bloggen kan påverka intresset för bloggen. Och det bör vara extremt intressant för henne och företaget hur läsarna uppfattar bloggen eftersom den är sån stor del av företaget.

        Och jag använde inte ordet ångest som någon sjukdomsbeskrivning utan den man använder i dagligt tal.

    2. Haha, jag har svaret på ditt problem. Det är dags att du hittar en annan blogg som har det du är ute efter. =)

  7. Jag tycker det är lite roligt att ”det sticker i ögonen på vissa”. För om man inte vill det, så är det väl bara att läsa någon annans blogg? Det är flera på mitt jobb som sagt att de tycker det du skriver är oäkta och en fantasivärld. Och jag svarar: För oss är det precis så det är! En fantasi! Det är inte många som klarar det du gjort och det ska du vara stolt över. Sen blir mitt svar också alltid: Hade jag jobbat lika hårt och tjänat lika mycket pengar, hade jag gjort exakt lika! 😎 Vem vill inte slippa laga mat eller städa. Eller resa så?

    Det kommer alltid finnas folk som blir sura/arga/kommenterar och säger skit. De kan ju alltid läsa andra bloggar istället. Jag läser gärna vidare om ditt Glammiga liv!

    1. Älskar att du vågar ”stå upp” mot dina kollegor och säga som det är. Allt som vi själva inte har är ju en fantasi, det är ju inte så konstigt. Vi kan ju börja titta på allt vi drömde om tidigare som har varit fantasier, och som nu har blivit verklighet. Håller helt med dig, jag har också outsourcat matlagning, funkar skitbra och ger mig tillfälle att göra det jag tycker är kul istället.

  8. Hej,

    Intressant att få höra din syn på bloggens utveckling de senaste åren. Tack för att du vill dela med dig .

    Jag följer din blogg för att du inspirerar mig till att leva mitt liv – precis så som jag vill och mår bra av. Det är just det som jag upplever att du förmedlar i din blogg. Du har dina mål och arbetar hårt för att uppnå dessa. För dig handlar det nog mer än pengar och lyx än vad det gör för mig, men jag lägger ingen värdering i det. Du vill att ditt liv ser ut på ditt sätt och jag vill att mitt liv ser ut på ett annat sätt. För mig är det oklart varför folk provoceras så av dina hänvisningar till pengar och lyx – det är ju (uppenbarligen!) en viktig milstolpe för dig att kunnde leva i den ekonomiska situation du gör och då är det rimligt att dela med dig av detta. Generöst tycker jag, speciellt när din blogg besöks av många som tycker detta sticker i ögonen. Uppenbarligen är pengar fortsatt ett mycket känsligt ämne i moderna Sverige.

    Keep up the good work! Jag inspireras och håller just på att byta jobb, har gjort en personlig utvecklingsplan för hösten och lovat mig själv tid för både läsning och meditation.

    Kram

    1. Så bra skrivet Helena! Kan bara hålla med i allt du säger. Låter fantastiskt med de förändringar du är i färd att göra. Hoppas själv komma till liknande insikter.

  9. Jag tycker det är bra att du skrev det här. Du lever det liv du vill leva o kan leva! Det är ditt val! Det du mår bra av. Och att du fått en bra relation med Odd är så bra för barnen!

  10. Jag tror ingen missunnar dig din ”resa” i livet. Jag tror dina läsare ledsnat på din icke befintliga ödmjukhet. Att du måste påpeka lyxen i allt du gör. Det är rätt ovanligt att människor som har det gott ställt måste tala om det i minut och parti. Det, tror jag sticker i folks ögon.

    Jag känner några få som är jäkligt rika, men de har aldrig uttalat det. De är som oss flesta andra, fast de har det väldigt gott ställt. Det är den enda skillnaden. Det tycker jag är ödmjukt.
    Med ödmjukhet kommer du ännu längre.

    1. Hon berättar vad hon gör i sitt liv och det provocerar dig.
      Har du frågar dig varför?
      Jag blir inte provocerad, undrar vad det beror på?

  11. Vilket fantastiskt inspirerande inlägg! Det är dessa inlägg jag tycker är absolut mest intressanta, följda av hur det går med ditt företagande. Vad kan vara mer inspirerande än en person i ständig förändring? Så är det för mig också. Jag tror att varje gång man flyttar, bryter upp, gör stora förändringar, osv, så utvecklas man och blir ett nytt jag också. Det är ju det som är så spännande med levnadsprocessen.

    Jag undrar om du har några tips för hur man hittar sin grej, det där som man brinner för och orkar fullfölja oavsett motgångar eller svårigheter? Jag är i en position där jag inte är nöjd med status quo och gärna vill ha förändring, men jag kommer inte på vad jag ska ta för steg för att skapa något nytt. Har tänkt på detta ganska länge. Ibland undrar jag om man från början måste befinna sig i en miljö där idéer och chanser uppstår för att komma vidare och se eller få möjligheter? Bor man i en mindre stad tex, med ett ganska inrutat liv, så tänker jag att det blir svårare.

    Lycka till med allt! Jag tror absolut att du kan nå hur långt som helst!

    1. Jag har ett skitbra tips! En bok av Carolina Gårdheim som heter ”Gör din grej”. Superfin, en riktig workbook där du får fylla i svar på en massa frågor, visualisera, meditera osv. Sen är min erfarenhet som coach att det inte handlar om att hitta sin grej utan att VÅGA GÖRA sin grej, och våga göra det man redan vet att man vill. Klyschan att allt blir vad man gör det till stämmer verkligen. Finns inte det du vill ha där du bor, flytta dit det finns då. Lös det. Och det är bra att veta VART man ska, sen tar man ett steg i taget. Lycka till!

      1. Tack för ditt tips! Har hittills testat mycket men inte tyckt något känns rätt, så är nog inte helt säker på vad min grej är.. Ska kolla in den!

  12. Vilket bra svar. Håller med om att livet är för kort för att vara missnöjd, därför bytte jag jobb tre gånger på två år vilket många i min omgivning ifrågasatt. Att jag dessutom gick på föräldraledighet mindre än 6 månader efter min senaste anställning gjorde det inte bättre haha. Men i mina ögon så är livet för kort för att slösas på jobb man inte trivs på eller vänta med barn för att ”det inte är läge”.

  13. Jag tror att du missade poängen i läsarens, och många andra som håller med, kommentar.

    Camilla Läckberg skrev för bara några timmar sen ett inlägg på instagram om just detta och satte hammaren på spiken.

    Det handlar inte om att missunna dig din framgång eller dina pengar, åtminstonde inte för mig. Jag älskar att se kvinnor lyckas! Det handlar om hur man väljer att förhålla sig till sin framgång och förändrade ekonomi.

    Camilla är mång-miljonär, hon drog in en vinst(!) på drygt 18 miljoner och hon är öppen med det – Med all rätt, det är SÅ bra jobbat! Men samtidigt känner hon inte behovet av att bekräftelsen från andra på hur rik hon är. Hon kan äta på en 5 star restaurang utan att berätta om det och skriva om det som att hon är drottningen själv, hon köpte en enorm lyxlägenhet och totalrenoverade den samt dokumenterade allt utan att få det att framstå som att hon är grundaren av pencillin och rikast i världen.

    I grund och botten.. Unna dig att buda ner en ny klänning för att du KAN, det skulle jag också ha gjort! Åk på resor varje helg om du vill för att du KAN! Vi unnar dig det, du unnar dig det! Det är sättet som du SKRYTER på Isabella, sättet du hävdar din nyrika livsstil och vill att alla måste bli medvetna om HUR lyxigt du lever nu – Som om det inte blir verkligt för dig om du inte berättar om det?

    Man kan vara biljonär och fortfarande vara ödmjuk, jordnära och ha en personlighet. Man kan leva ett liv i fullkomlig lyx för att man har jobbat sig till det och man kan vara stolt och inspirera andra utan att förvandlas till någon som inte ser annat än sig själv och sin framgång. Det är DÄR skon klämmer.

    Kram

    1. Jag läste också Läckbergs inlägg och uppfattar det som om hon gärna skulle vilja ”skryta” lite mer. Hoppas hon gör det framöver!

    2. Precis så uppfattade jag också läsarens inlägg och precis så tror jag att väldigt lång av oss här inne tycker och tänker. Synd att inte Isabella förstod och kunde svara på just DET. Har absolut INGET emot Isabellas framgång – tvärtom! Det är fantastiskt det hon åstadkommit! Men det där med ödmjukhet, jordnära och personlighet försvann liksom på vägen.

  14. Ja alltså vilken resa du gör Bella, det är väldigt inspirerande även om det blivit så mycket lyx och överflöd, trots allt så gör du ju faktiskt skillnad för väldigt många, världen över, till det bättre 🙂

    Jag blev lite nyfiken över hur du tänker kring dina barn. Dina barn ska alltså få flera miljoner av dig som 25åringar? Ja det är ju sjukt impad att du kunnat åstadkomma det men jag reagerar över det eftersom du ju själv har jobbat ihop dina pengar och din anda har enligt mig uppfattats som att man inte ska få allting gratis. Dina barn växer upp i ”elitens”överklass, hur tror du dom kommer tänka kring pengar och att du nu redan outat i bloggen att de ska få flera miljoner av dig när de fyllt 25? Visst dom är ju små nu, men du är en kändis som de säkerligen kommer förstå alltmer ju äldre de blir, samt höra från andra.

    Vore intressant att höra ditt perspektiv på det, kan inte vara helt lätt, man vill ju också öppna upp möjligheterna till sina barn men jag reagerade ändå på eftersom det känns som att det går emot hela dig som person.

    Kram

    1. Måste bara kommentera ditt påstående om att bellas barn växer upp i ”elitens överklass”. Barnen kommer uppenbarligen att få stora summor pengar, men det är ingen garant för att tillhöra en viss samhällsklass. Klass kan inte köpas för pengar, utan ärvs ned från föräldrarna. Ett sätt att avgöra en persons klasstillhörighet är att studera personens beteende. Bella må ha en förmögenhet, men tillhör inte överklassen. Inga lyxhotell eller michelinrestauranger kan förändra det.

      1. Fast när blir man överklass från början om du säger att du ärvs då? Någonstans startar det ju. Jag menar inte att Isabella är född i överklass, hon har ju jobbat sig till det, men hennes barn har inte det. Bella har ju gjort en klassresa som hennes barn får gratis.

        1. Att vara överklass handlar inte bara om pengar. Nyrika har länge setts ned på av överklassen pga deras gaudy beteende (det är för övrigt exakt det ämnet som tas upp i The Great Gatsby som Bella hade läst om hon hade varit någorlunda bildad).

          Som nyrik känner vissa ett väldigt stort behov av bekräftelse för att bli välkomnade in i överklassen och de kämpar med att synas, men problemet är att det är helt fel sätt att ta sig in på. Det handlar om värderingar. Bella har inte ens gymnasieutbildning. De riktigt rika skickar sina barn till de fina internatskolorna i Schweiz som Aiglon med en årlig kostnad på uppåt 1 miljon SEK. Även om Bella skulle lyckas bli så rik att hon KAN göra det i framtiden (vilket jag betvivlar) så kommer hon inte göra det utan hellre lägga pengarna på nya väskor eller andra materiella saker; och det är just dessa prioriteringar och värderingar som skiljer mellan old och new money.
          Det är bara ett exempel men poängen är att du inte automatiskt tillhör överklassen för att du har pengar och det är den frustrationen som gör att nyrika beter sig som de gör.

          Undrar ens om den här kommentaren kommer bli publicerad för jag tror verkligen att det är här skon klämmer. Cred till dig Bella om du publicerar.

      2. Pengar är inte lika med lycka, det behövs så mycket mer än det för att skapa lyckliga harmoniska barn som blir det som vuxna med.
        Det är där utmaningen ligger för oss föräldrar.

      3. Fattar inte alls vad du menar? Självklart tillhör Isabella överklass, men hon har inte tillhört den från start Hon skriver ganska ofta om sin klassresa och vilka privilegium hon nu har. Och Jo barnen växer upp med en mamma som jobbat sig till överklassen, de lever i det i sin hemmamiljö med kock, städerska, barnflicka m.m. Sen är det inte alls säkert att barnen väljer samma väg som sin mor, men det var inte frågan heller. Och nej isabella har inte ärvt den av sina föräldrar, men klass startar ju någonstans och beroende på din klassbakgrund får du olika förutsättningar från start. Bellas Barn växer upp med en helt annan socioekonomisk status än vad hon själv hade vilket såklart påverkar barnen. Hur det påverkar får man ju som förälder ta ansvar för, det hade varit intressant att höra hur Isabella resonerar kring det.

    2. Om nu barnen får ”flera miljoner” så räcker det knappast ens till en bostad.
      Än mindre att dom kan leva på det. Så dom lär nog också få jobba till sig pengar.

      1. Men det beror ju verkligen helt på var man väljer att bo. Där jag är uppväxt kostar de flesta hus runt 1 miljon eller mindre. Jag är 23 år, gift och har precis fått mitt första barn. Lever på 8000 i månaden i totala inkomster. Det går runt jättefint och vi sparar till och med pengar. Vi har en tvåa. Så skulle jag få flera miljoner om två år skulle jag kunna köpa mig ett jättefint hus och inte jobba på många år..

  15. Förstår inte hur man kan vara så otroligt missunnsam.
    Jag är 24 och blir inspirerade av denna karriärresa Isabella gjort och kommer fortsätta göra.
    Det får mig att ”ta tag” i mig själv, satsa på det jag brinner för och få göra mig ett namn!

    Vad gör det att hon åker på lyx?
    Jag tycker det är KUL att läsa, att få se hur det funkar med saker och ting.

    Majoriteten som kommenterar är VUXNA, och ni skriver så mycket hat, ni klankar ner på en kvinna som skapat sig ett namn helt själv, klart som fan hon ska få leva hur hon vill, få skriva vad hon vlll helt själv på SIN blogg.
    Kom igen nu. Se det som en rolig grej istället. Vem vill inte se lyx bakom kulisserna liksom.
    Jag älskart

  16. Varje människa måste följa sitt hjärta. Men jag undrar lite. När man bara sätter sig själv i focus och låter livet levas utan att ta hänsyn till något eller någon annan. Du lever ditt liv med dig i universums mitt. Sen får alla följa dig och din vilja. Du skriver så ofta om att det viktigaste är mål. Målet att vinna ett imperium. Många är männen som gjort din resa. Få är kvinnorna. Männen blir sällan ifrågasatta. Kvinnorna ständigt. För det ska du ha en eloge. Motvinden har ständigt funnits. Men jag undrar. När miljarderna finns där. När universum är besegrat. När barnen växt upp med vetskapen om att det egna drivet är det viktigaste. När ska någon av er inse att utan ren luft att andas eller rena hav som förser oss med mat och vatten. Utan ett hållbart tänk för framtiden för miljön. Utan allt det. Så kommer det fortsätta att finnas några få starka rika individer som äger luften vi andas. Borde vi inte istället alla hjälpas åt till en renare värld med mindre miljöutsläpp. Där alla kan leva drägligt. Köp, slit och släng. Vackrare kropp, snyggare hem, snabbare färdsätt. Men någon betalar i slutändan. Och den någon är moder jord och hon har skrikit länge. Allt går att förändra. Alla kan hjälpas åt. Som tur är är de egocentriska miljadärerna få som tror att universum drivs utifrån det egna navet. Vi är många många fler som sliter och ger till modet jord istället för att ta. Ni där ute som läser och är avundsjuka på Isabella. Tänk på att alla kan inte leva som hon. Då skulle jordens resurser ta slut på några få år. Gör det du kan för havet och luften och våra utrotningshotade djur. Tillsammans skapade vi den här galna mentaliteten att jordens resurser är oändliga. Tillsammans kan vi öka medvetenheten igen. Gör dina val. Men gör det med hjärtat. Miljoner är nog bra. Ett rent samvete för kommande generationer är mycket bättre. ❤️

    1. Så sant! Jag är mamma till tre underbara barn och fasar inför vilken värld de kommer växa upp i.. all miljöförstörelse och klimatförändringen med allt vad det kommer leda till.

      1. Åh vad jag håller med. På ett sätt är jag avundsjuk, att kunna flyga, konsumera och leva helt utan att reflektera över miljökonsekvenserna och hur det sedan kommer att drabba mina barn.

      2. Det värsta man kan göra för miljön är att skaffa en massa barn som konsumerar och bidrar till ännu mer utsläpp. Adoptera/fostra istället, finns så många barn som behöver kärleksfulla familjer.

    2. Det är precis det här som gör att jag kommer sluta läsa bloggen. Jag blir ledsen av att läsa bloggen. Att det är det här Isabella vill förmedla till alla som läser bloggen. Denna konsumtionshets hela tiden.
      Jag har två barn och är nöjd med det. Men jag kan inte låta bli att fundera hur isabella istället skulle kunna påverka för ett bätte framtid. Kanske genom välgörenhet eller tänka på miljön. Om vi inte tar hand om jorden spelar inga miljoner någon roll i framtiden.

  17. De flesta kommentarerna kommer från medelålders tanter, som är missnöjda med sina egna liv och måste hävde sig genom att klanka på allt vad Bella gör och säger. Det kallas för AVUNDSJUKA!

    1. Den här ursäkten om svenska avundsjukan börjar bli så jävla tröttsam. Det går faktiskt att tillrättavisa folk och ha åsikter som går mot någon annans åsikter utan att vara avundsjuk och bitter

      1. Tror inte att tanterna är bittra o avundsjuka utan de har större livserfarenhet av vad som är viktigast i livet

  18. Jag tror att skribenten menar att bloggen har blivit mer varumärkig och mindre personifierad. Att DU ändras och skriver om andra saker är ju inte konstigt.

    Klart du ska designa ditt eget liv och köra ditt race, det gör ju alla andra så varför skulle inte du? Kör på så får vi andra välja om vi vill ha perspektivet att vi inspireras eller stör oss. Jag personligen gillar att inspireras och skapa energi så valet för mig är självklart. Du är grym!

  19. hej, intressant svar men jag tyckte inte det hängde ihop med frågan. som jag tolkade frågan tyckte hon det var för mycket glam och skryt, frågan var inte ställd om tvåsamhet vs leva själv. jag har följt dig i ca 8 år och jag håller med om läsarfrågan till 100%, den peppande dagboken är borta och det är mycket överkonsumtion etc nu istället. däremot som du skriver i ditt svar att olika perioder i livet innehåller olika saker, det har du helt rätt i, jag tror detta är en fas där du känner att du vill outa all lyx du gör och att det kommer gå över, även om du fortsätter leva delvis så. jag tycker du är stark och grym och tycker det är roligt att följa dig och inspireras av ditt driv och din inställning, dock hade jag önskat mindre flash det känns inte så genuint. men det är din blogg du gör precis som du vill, det är därför du kommit dit du har gjort 🙂 ha en bra dag! /Sara

  20. Isabella jag vill börja med att säga att du ska fortsätta vara precis den du är!
    Att det sedan sticker i ögonen på vissa att du visar upp ditt liv som du gör fungerar samtidigt som en stark drivkraft hos andra. Kan du kan jag!
    Att lyckas på egen hand bygga upp en stabil affärsverksamhet i så ung ålder som du lyckats med och samtidigt ta hand om två små barn det är något jag som mamma beundrar. Önskar jag hade en hundradel av ditt driv. Din passion till både dina barn och ditt arbete är underbart att se och självklart ska du njuta av de framgångar du skördar!! Jag är övertygad om att dina fina små barn i framtiden med tacksamhet mottager de tillgångar du så flitigt lägger på hög åt dem.
    Jag som mamma, och banktjänsteman, skulle drömt om att få göra detsamma!
    Fortsätt njuta av det du tycker om i livet och fortsätt visa oss din vardag. Du är en sann inspiratör och glädjespridare!
    Må så gott, jag älskar att klicka in och läsa om ditt liv 💖
    Kram från en tvåbarnsmamma i Värmland 😘

  21. Heja dig och ner med Jante!
    Härligt att höra om vad du åstadkommit och vad du kan unna dig. Fortsätt vara stolt och att dela med dig!

    (Läckberg som tas upp som ”fint” exempel säger ju själv att hon önskade att hon hade lättare för att prata om pengar och vad hon tjänar. Både hon och du kan så klart med rätta vara stolta och skita i jante. Vore härligt med lite fler tjejer som slår sig för bröstet).

    1. Man kan vara stolt och slå sig på bröstet utan att snacka ner på andra aktiviteter som ”fredagsmys” och ”magaluf”?

      1. Ja precis. Det är tillräckligt kul att läsa om resor, blir lite tradig krydda att hela tiden få veta att det budats ett läppbalsam och att nån tog på dina pjäxor.. Många använder väl den typen av tjänster på fina hotell. Inget unikt. Inte Arlandas VIP heller. Men det är ju jag. Andra kanske efterfrågar detaljer om hur pjäxorna kom på och hur den nya klänningen kom till dig efter vin-fadäsen

      2. Frida, ingenstans i texten står det att det är fel med ”fredagsmys” eller ”Magaluf”. Det är dina egna värderingar gällande ditt livsval som du lägger i den kommentaren. Hur tycker du att hon ska leva för att du inte ska ta åt dig för att du valt andra prioriteringar? Tycker du att vi ska leva i ett samhälle där alla har samma åsikt, samma livsstil och gör samma val i livet? Så att alla som åker på chartersemestrar inte känner sig kränkta av de som föredrar reguljärflyg, modigt reser genom Afrika eller bor på lyxiga hotell?

        Det blir väldigt svårt att leva ett harmoniskt liv om man går och stör sig på allting som inte går i linje med ens egna värderingar. Du gör själv dina livsval och det fina med livet är att det alltid går att utvecklas och ändra riktning. Det är så vi växer som människor.

        Dessutom finns en stor värld där ute med betydligt större problem än hurvida Isabella Löwengrip delar dina helgintressen 🙂

        1. Då har du missat hennes Instagram antar jag?
          Tror du inte att din härskarteknik lyser igenom din kommentar?
          Du har ju ingen aning om hur jag reser eller vart? Heller inte att fredagsmys lyser med sin frånvaro i mitt hem pga andra aktiviteter? Men det är fortfarande så att oavsett våra olikheter så skulle jag aldrig racka ner på någon som inte lever ett liv i lyx och pengar.

  22. Jag läser din blogg för att det är roligt att följa dig. För att vara riktigt ärlig så är jag tydligen tvärt om mot många av dina följare. Jag tycker nämligen att det är dö-trist att läsa bloggar om probelm och vardagsliv.

    Du är en frisk fläkt och du gör helt rätt att du inte skall skämmas för att du tjänar pengar och varför skulle du inte skriva om alla lyxiga besök och affärer du handlar i och besöker. Det är ditt liv och det är det du skriver om.

    Go girl du är en frisk fläkt och jag älskar att läsa om den blandning du ger, om produkter, resor, kläder som du är skitsnygg i för vem vill inte se kläder på en jättesnygg tjej. Sen tycker jag faktiskt att du ser 1000 gånger lyckligare ut nu än bilden på dig när du äter godis! Du strålar nu!!

    //Berith

  23. Fick gåshud när jag läste detta!! Wow alltså, sån jäkla power woman! Heja dig och fortsätt som du gör<33

  24. Det jag vill läsa mer av är dina personliga reflektioner och råd kring din syn på motivation, självständighet, hur du ser på förhållandet du har nu och vad du gör när du överkommer när någon har sårat dig. Undrar också hur du ser på avundsjuka när det kommer till din partnerrelation.
    Hur gör en ensam kvinna med båda fötterna på jorden när hon tacklar livets och vardagens svackor.

  25. You go girl

    Jämförelsen haltar med Läckberg då det är helt olika verksamheter de driver. Dessutom är Läckberg 16 år äldre än Isabella – så kom igen 2034 och titta på omsättning och vinst då. (Dessutom är fjällbackaböckerna ren skit).

    Vad gäller klänningen som budades – hade kverulanterna varit nöjda om Isabella tagit en taxi hem och bytt istället? Nä, tror inte det.

  26. Man förstod ju med en gång att CL måste syfta på Löwengrip. Att man förändras är väl en självklarhet men att vara så osäker på sin egen person att man måste försöka bli en annan är bara sorgligt. Alla värderingar är bortblåsta, alla relationer är överkörda. Jag förstår om hon känner sig ensam. Framgång är skitcoolt men hon rantar om att man ska jobba och slita men tänker samtidigt ge sina barn en björntjänst i form av miljoner som kommer att ge dom en otrolig förtjänst vilket såklart alla föräldrar hade gjort om det hade gått, men då kan man heller inte luta sig på fraser som att man ”ska förtjäna sin framgång”. Det sorgligaste är att hon numera verkar se ner på sina läsare och tror sig tillhöra en elit som man måste födas in i. Det här är inte girlpower. Det är att förlöjliga sina läsare som faktiskt är de sanna orsakerna till hennes framgång. Utan läsare, inga fans. Utan fans, inga inkomster. Enkelt. Dags att bli lite ödmjuk i sin framgång också. ”This is not magaluf” är fortfarande en fras som sitter i huvudet efter en instastorie där hon skrattar samtidigt. Med andra ord fick man känslan av att hon inte anser att vi andra är fina nog. Ledsamt.

  27. Hej Isabella! Läser din blogg dagligen och inspireras av dig och ditt driv. Jag undrar om du donerar pengar till välgörenheter? Kram.

  28. Jag tycker inte riktigt heller att du bemöter kritiken på ett rättvist sätt här. Jag tycker att du lever ett flashigt och icke jordnära liv. Vill du göra det och testa vingarna så ska du göra det. Jag tror dock att du snart kommer att tröttna och se igenom falskheten i mycket av det du möter.

    Det jag faktiskt stört mig på det senaste är att jag märkt hur du insuinerar att andra mammor som inte ”lever livet” skulle vara sämre mammor än vad du är. För du är ju en bättre mamma om du visar vad det ”goda livet är”.

    Sämre mammor om de inte har 1 milj på banken till sina barn.
    Sämre mammor om de inte gör slut med sin partner för att de tror att ”livet är grönare på andra sidan”.
    Sämre mammor om de inte vill förverkliga sig själva.
    Sämre mammor om de inte är starka.

    Jag förstår att det är såna här kommentarer som skapar ditt bränsle. Skapar dig bränsle för att i dina ögon hämnas och visa att du är lite bättre än alla andra. Skapa osäkerhet och tvivel istället för att visa kärlek och förtroende.

    Våga säga nej.

    /från en icke mamma

  29. Hei!
    Så fint og inspirerende svar. Så godt å se at noen andre også faktisk har lyst til å være single, og ikke velger å være sammen med barnefar når en ikke føler for det. Altfor mange som blir i dårlige forhold pga barna. (Jeg er dessverre foreløpig der.)

    Er så imponert over hvor langt du har kommet og hvor flott du er. Elsker bloggen din!

  30. Blir sån himla glad och inspirerad när jag läser ditt svar. Att våga välja bort det klassiska familjelivet och tvåsamheten. Jag får ofta höra att jag är feg och inte vågar satsa på kärleken och att det är en undanflykt att dejta olika män när jag vill. Tvärt om, jag älskar det skulle aldrig önska mig något annat! Så sjukt att det sticker i folks ögon när man inte lever ett svenssonliv!

  31. Heja heja! Jag har haft turen att ha många starka, självständiga och inspirerade kvinnor i mitt liv att se upp till. Du ska vara stolt över att du ger dina barn samma upplevelse som jag hade: en mamma som är boss.

  32. Jag tycker du är en frisk fläkt i Sverige. Jag beundrar ditt driv och mod att alltid vara sann mot dig själv! Efter att ha läst kommentarerna verkar det som att de flesta stör sig på att de tycker Isabella saknar ödmjukhet. Ja det är absolut en fin egenskap men jag får lite jantekänsla av detta. ”Du ska inte tro att du är något och i så fall måste du vara ödmjuk och tacksam över ditt liv”. Ser vissa likheter mellan Isabella och Zlatan, både på deras driv och mod att gå sin egen väg och inte bry sig om vad folk säger. Zlatan var extremt kontroversiell i början och folk antingen älskade honom eller avskydde honom. Isabella verkar väcka samma känslor hos folk.
    Jag är säker på att du kommer nå dina mål och göra Löwengrip till ett globalt varumärke! Ser fram emot att följa dig på resan dit, det är så inspirerande!

  33. Jag fick också mitt första barn november -13 och skiljde mig några månader efter dig. Det var dock främst min man som ville det men jag ser också fördelarna. För mig är det viktigt att kunna lösa om en framgångsrik skiljd småbarnsmamma. Det peppar mig. Jag trivs ibland alldeles bra med dagarna utan barnen men ibland är dessa dagar så tunga. Det hjälper att får höra om andra som ändå unnar sig och gör det bästa av dessa dagar. Ett glammigt, kvinnligt varannanvecka liv är därför inspirerande för mig. Du får gärna fortsätta dela med dig av tankar kring barnen också. Varje gång du skriver ett mer tungt/känslomässigt inlägg så kan det hjälpa någon annan som befinner sig i en liknande situation.

  34. Har läst din blogg länge och har gillat den i alla stadier. Tycker dessutom bara om den mer och mer, för mig är innehållet just nu väldigt inspirerande! Jag tycker det är spännande att läsa och jobbar själv på att bygga upp min vardag till den bästa möjliga. Det kommer ta tid men det kommer bli bra!

  35. Du har inte valt bort tvåsamheten, du valde bort en relation som blivit dålig. I detta val fick du omstruktera ditt liv för att kompensera för saknaden av ett äktenskap som inte höll och värdefull tid från dina barn.

    Jag har gjort samma sak dock med tunnare plånbok. Så har rest utomlands 1 gång om året utan barn. Efter 5 år är det ändå barnveckorna jag mår bäst utav.

  36. Alfakvinna!
    Skulle bli glad om du kunde filosofera lite i hur du rent praktiskt jobbar med målbilder etc.

    En gång gjorde du en 100-lista. Lever den kvar?

    Du inspirerar och jag skulle gärna ta del av det du inspireras av gällande mentala verktyg, digitala verktyg och poddar/böcker du inspireras av.

  37. Blir gråtfärdig. Får ståpäls. Du är så jävla bra. Du fortsätter inspirera Bella, och det har du tamigfan alltid gjort!

  38. FAN VA COOL och GRYM du är!!!! Fortsätt bara kör, älskart, saknar ord vilket jävla svar, wohooo för en person som vågar! 👏🏻❤️❤️❤️

  39. jag tittar in här då och då, och kan säga att jag bryr mig inte mkt om HUR du lever ditt liv – jag bryr mig bara om VARFÖR du lever ditt liv så som du gör; det är det som är coolt för mig. du sätter dig själv främst och skräms inte av att gå emot saker som tvåsamhetsnormen eller den patriarkala affärsmanstrukturen. jag delar inte alla dina värderingar och har inte samma mål som du – men det är ju inte det som är grejen. iaf inte för mig. grejen är ju att du sätter de mål du gör, för att du jobbar utifrån det DU vill ha i ditt eget liv. DET är inspirerande!

  40. Jag älskar ditt svar!
    Jag förstår ”förlusten” av hur den här bloggen en gång såg ut. Men jag vill ju följa dig och utvecklingen som sker i ditt liv. Jag inspireras så av allt du gör och även om detta är en livsstil inte jag själv kanske skulle ha valt så inspireras jag av vad som går att göra med sitt eget liv. För dig kanske det handlar om att flyga privat, ha en personlig make up-artist eller tjusningen att vara i Paris ena veckan och Dubai andra. Men för mig anpassar jag det in till mitt liv. Våga byta jobb, plugga ett extra år, fan skaffa en robotgräsklippare för att få mer tid över eller liknande. Din energi och ditt mod- som inspo till mitt liv.
    Det gjorde mig aldrig lyckligare att du hade rufsigt hår och bröstmjölk på hela linnet.
    Jag backar dig till 110% och vill genuint tacka för att energi du ger mig. Dream on och fortsätt vara fantastisk! Kram

  41. Jag har svårt att förstå dom kvinnor som fördömer framgångsrika kvinnor. Hade du varit en man hade kritiken varit minimal och antalet drinkluder hade jagat dig för ett ligg 😉
    Att du är framgångsrik och njuter av livet och saker som underlättar ditt liv är fantastiskt. Frisör, sminkös, städare och nanny allt det gör att du kan anställa fler driftiga människor i dina företag. Synd att avundsjuka kvinnor inte förstår det.
    Så Isabella njut av din framgång och som jag brukar säga…. alltid retar det nån…..

  42. Läser din blogg och förfasas över alla elaka och onödiga kommentarer. Samtidigt som jag imponeras över din drivkraft blir jag så beklämd över alla som missunnar dig framgången. Fattar att det provocerar men samtidigt vill man väl inte läsa en blogg om vanliga vardagssysslor. Jag är över 60 men var tog det vägen att alla ska peppa varandra, är det inte det som är kvinnokraft? Har inte ni som är unga kommit längre? Varför slutar man inte läsa om man inte trivs med vad som skrivs? Önskar dig all lycka med allt du företar dig❤

      1. Bara en ung, naiv och väldigt oerfaren person tror att det går att ”skapa” ödmjukhet hos en annan person! Lite gulligt mitt i dumheten😀

        1. Ja mitt i det naiva så kan jag bli lite rörd, ”skapa ödmjukhet hos Bella”. Ödmjukhet lär man sig via egna erfarenheter det kan ingen annan skapa i en annan människa. Tyvärr är det inte givet att alla kan känna ödmjukhet.
          Men rörande Ju, att du tror du kan påverka.Tänk om det dessutom finns olika vis att visa ödmjukhet på och att kanske Isabella har den förmågan. Vi känner henne inte och kan inte veta.

      2. Jag tror att Bella är ödmjuk på sitt sätt. Alla är inte likadana och det är då man bör lära sig att respektera andras val och acceptera hur de är som personer. Att lära någon vara ödmjuk är inte fel men då ska den egenskapen fattas personen på riktigt också. Alla negativa kommentarer här är inte heller särskilt ödmjuka alla gånger. Tycker det var bra skrivet av Marianne.

  43. jag tycker du är cool som vågar köra på med ditt race, oavsett vad folk säger, tycker och tänker. Hur du hittar balansen mellan familjeliv med barnen, ett helt galet (på ett positivt sätt) jobbliv, resor, vänner och upplevelser. Drömliv för vissa, inte för andra. Men jag tycker du är cool som inte ber om ursäkt för dig själv! 🙂

  44. Detta kan med handen på hjärtat Isabella vara det bästa du någonsin skrivit här på bloggen, och då har jag följt sig sedan start. Så genuint, rakt ärligt men vackert och blottande på ett smakfullt sätt!

    1. Håller med! Att sen stå och stampa på samma ställe ett helt liv vill väl inte någon göra!? Att se en ung företagsam kvinna på detta sätt skapa lycka och framgång genom hårt jobb är inspirerande. Heja Isabella!

  45. Så grymt att du tar upp denna fråga i bloggen, förklarar hur du ser på det och visar att du besitter en medvetenhet kring all denna lyx och glamour. Heja dig!! Jag unnar dig verkligen all framgång och tycker i många fall att du är beundransvärd och inspirerande. Vad jag inte förstår är tyvärr allt skryt kring pengar och överdriven lyx som markant har ökat de senaste året. Jag förstår att det är provocerande och att det också är just din strategi i många fall. Jag förstår också att det är verkligheten i ditt liv som du delar med dig av i DIN blogg där DU har all rätt att bestämma exakt vad du vill dela med dig av 🙂 Undrar bara om det inte går att bli minst lika framgångsrik och dessutom lyckas behålla sin makt och framgång genom att skippa skrytet och visa en mer ödmjuk sida kring bland annat lyx och pengar? Måste det med mening alltid sticka i ögonen på folk? Bara min fundering och jag hoppas du inte tar illa upp för det är verkligen inte meningen!! Önskar dig all lycka och fortsatt framgång!!

  46. Jag kan hålla med om att din blogg inte längre är vad den var och jag har också vid ett par tillfällen tänkt att det ibland känns som att den används lite mer (dvs. ”för mycket”) för att bygga ditt varumärke. Jag kan också hålla med om att jag ibland saknar det ”gamla” konceptet lite och att jag inte läser bloggen fullt ut lika ofta just av den anledningen… Det är när jag tycker att det blir för mycket ”hårdvara/företag” och för lite ”mjukvara/personliga Isabella”.

    MEN, jag tycker också att det är så jäv-a häftigt att få vara med på din resa mot dina mål och är djupt imponerad över det du har åstadkommit hittills. Jag kan inte tycka att du har gjort något enda fel, varken i din livsresa eller hur du använder bloggen. Men egentligen spelar det ingen roll vad jag tycker. Varken för dig eller någon annan, det förstår jag och det uppskattar jag (tänk så begränsad du hade blivit i dina livsval, du hade aldrig varit där du är idag om du inte hade kunnat bortse från människors åsikter och synpunkter). Du gör din livsresa och vi får vara en del av den. Det tycker jag är sjukt roligt! Jag är också sjukt nyfiken på hur långt du kommer att gå!!! Och jag inser att jag inte är lika fri i tanken som du är… (hm, något att fundera över *notering till mig själv*)…

    I min värld vill jag att du fortsätter som du gör… lever livet enligt din inre motor och övertygelse. Och jag är helt trygg med att Gillis och Sally får precis det de behöver. De har det flera resor bättre än mååååånga andra barn.

    Om jag får önska, så följer jag dig även i fortsättningen… från Isabella 2.0 till Isabella 3.0, Isabella 4.0… osv. Och om jag passar på att önska lite till, så vill jag även gärna fortsätta att följa med vad som rör sig i huvudet på ”den personliga Isabella” då det är det som gör ”den professionella Isabella” så mycket mer intressant att följa. Men det är ju bara mina önskningar. Det är ju du som väljer vad du vill visa och vad du vill släppa igenom här.

    En del kallar dig ego, Isabella. Ego för att du följer din inre drivkraft och din inre röst. Dessa människor skulle må mycket bättre om du levde och agerade på ett sätt som fick DEM att må bra. Men… det gör ju dessa människor inte mindre ego än du i så fall… eller hur? Den människa som är minst ego, måste väl ändå vara den som inte hela tiden har synpunkter på hur andra människor ska leva och agera? För att jag denne själv ska må bra… Jag syftar inte på någon särskild alls, utan reflekterar bara fritt och generellt.

    Vi kan alla göra bra saker för världen. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något (det var väl så Bamse sa?). Om vi börjar göra bra saker som påverkar det eller de människor vi kommer i kontakt med… så är det en mycket bra början! Om vi sedan vill utöka och även göra bra saker för människor vi inte känner, så är det superläckert! Oavsett om det handlar om att ge i det lilla, eller ge i det stora. Man kan ha jättemycket åsikter om människor som tjänar sjukt mycket pengar… att de lever ”ett liv i lyx”… men vi får inte glömma bort att många av dem också skänker av sitt överflöd för att de vill (och kan).

    Slutligen vill jag säga att det generellt är svårt att se människor förändras, särskilt om man inte tycker att de förändras till det bättre enligt ens egna referensramar. Vi kan bara konstatera att vi alla (ja, åtminstone de flesta) förändras över tid… och att det i stort sett är omöjligt att inte göra det alls. Livet är förändring… och det är utveckling…

    Go Isabella! Jag tror på dig, och jag hejar på! Övertygad om att du kommer lyckas med allt du föresätter dig! Allt! <3

  47. Vet du vad, jag tror faktiskt det var precis ett sånt här inlägg som många läsare saknar. Mer djup lixom. Ja tycker din resa är så beundransvärd och jag älskar att se lyxen du unnar dig. Men jag tycker själv att det som gör att man vill besöka någons blogg dag ut och dag in i flera år är att man känner nån slags connection till personen bakom bloggen. Och det är det som du har varit så grym på, det har lixom alltid känts som man känner dig fast man aldrig har träffats. Men det som har hänt lite på senare tiden är att det där djupet har försvunnit, jättesvårt att förklara men när det lixom träffar hjärtat på nått sett. Du pratar ofta om att vara din egen bästa vän, något som ja själv jobbar på tack vare dig, men förr kändes det även som att du va dina läsares bästa vän på nått sätt. Du peppade oss, inte bara dig själv, tillexemple som tjejen nämnde med kroppsideal och när du visa din acne. Du bjöd också in oss till att komma med åsikter eller förslag när du hade nya företags idéer och sånt. På nått sätt va vi helt enkelt mer med på din resa, och det gjorde det så jävla roligt att se dig lyckas och gasa på. Men nu har du kört ifrån oss lite..

    Jag har nästan aldrig kommenterat på din blogg, och ja skäms över saker folk skriver till dig varje dag. Jag missunnar dig ingenting, det är faktiskt så att ja nästan alltid kollar din Instagram och tänker fan va bra hon är alltså, hon bara kör sitt race och ler stort! Och ja kommer fortsätta följa dig men ja hoppas att sakta men säkert kommer den där tjejen bakom alla förändringar och all framgång fram lite igen även om du är en annan person nu, för precis som tjejen i ditt inlägg så saknar jag henne ibland, den personliga Bella.

    Så fortsätt på din väg du underbara, härliga, och smått galna kvinna. Du gör sån skillnad för unga kvinnor, och med mer av din personlighet i bloggen hör du ännu större skillnad för oss.

    Stor kram!

  48. Ja, ditt inlägg gjorde det tydligt för mig hur jag vill leva så tack för det. Och där är ett sjusiffrigt belopp inget jag kan leverera till mina barns konton. Däremot en stor dos KVANTITETSTID! Att vilja vara en del av morgonbestyren med att välja kläder med barnen och då veta vad dem gillar och inte gillar, få i dem frukost och ta bort kanten på smörgåsen för jag vet att det ena barnet uppskattar det. Inte ha en annan som gör allt sånt medan jag själv blir sminkad el liknande. Jag vill vara med mina barn. Inte bara i roliga lekstunder eller mysiga nattningar utan i ALLT. Smått som stort, tråkigt som roligt. Det är så jag vill leva mitt liv inser jag när jag läser din blogg eftersom du lever i princip motsatsen.

  49. Jag förstår både dig och personen som skrev kommentaren. Självklart ändras både en själv och ens liv titt som tätt. Vore ju lite läskigt om allt såg exakt likadant ut som för 10 år sen. Men jag kan också sakna lite av det där mer personliga i din blogg som du hade förr. Lite mer tankar och känslor. Det känns som att man inte riktigt får följa det så mycket längre vilket jag också förstår om du kanske inte känner för att dela med dig av längre för sådant ändras ju också. 🙂 Jag tittar in ganska sällan nu för tiden men jag saknar lite av det där djupa som du hade förr.

  50. Tyvärr har inte alla turen att ha ”rätt” kontaktnätverk för att lyckas, som tex du hade. Det är fakta.
    Alla kan klättra men olika mycket.

  51. Vilket inlägg, heja heja heja dig!!!
    Underbart att läsa, och vilken häftig dos inspiration o motivation det ger mig.
    Så stolt du måste vara över dig själv. ⭐️

  52. Vad imponerad jag blir över hur framgångsrikt du/ni sparat till barnen! Skulle du inte kunna skriva ett blogginlägg om strategier för att spara till sina barn och hur du/ni har tänkt kring det? Hur tänker du att man får pengarna man sparar till barnen att växa allra mest under de där 25 åren?

  53. Jag har också följt din blogg x antal gånger om dagen nästan sedan start. Och jag tycker tvärt om! Älskar denna förändring, skulle älska att få leva ditt liv om så bara för en dag! Ju mer lyx, desto mer inspirerad blir jag! Jag kommer nog aldrig nå dit du är, men städning är mitt första mål att outsourcea! Kör hårt!

  54. Absolut så ska man alltid kämpa för att leva sitt liv precis som man vill och vara sin egen bästa vän och trygghet. Och dina barn kommer garanterat få en väldigt bra start i livet eftersom du har möjlighet att ge dem det, vilket inte alla har. Såhär långt är vi helt på samma sida.

    Men när det kommer till att ditt sätt att leva ut din frihet och spendera dina pengar så blir det lite fel för mig. Det finns ingen chans att du lever hållbart ur ett miljöperspektiv, oavsett hur mycket du har möjlighet att förändra runt om dig. Du uppmanar alla att sträva efter att leva sitt liv som de vill. Antagligen vill många leva det livet precis som du gör. Problemet i det blir att om alla gör det så kommer inte dina barn ha ett jordklot att ens leva på i framtiden. Och vad hjälper då ett sjusiffrigt belopp på kontot?

  55. Tycker det mest ekar dryg jante härinne, missundsamhet och grön kletig avundssjuka. Tråkigt att en sån peppig blogg ska dras ner av alla negativa och prestigestinna läsare. Och otroligt trist att så många får ångest av någon annans framgångsrikhet. Dags att sluta jämföra va?

    Alla lever vi faktiskt olika, och ni som skriker högst och mest missnöjt har ju faktiskt alla möjligheter i världen att sonika bara sluta läsa bloggen, eller hur? Det snackas mycket om ödmjukhet i kommentarerna men ni som upprört kräver detta uppfattas ju inte direkt så ödmjuka själva. Eller ens medvetna om att ni själva är sorgliga resultat av era egna projektioner?

    Tror inte Isabella kommer ”ändra sig” eller ge upp sitt liv eller sin välförtjänta framgång hur högt ni än skriker. Om andras livspower nu framkallar denna üner-ångest, sluta bara läsa/kommentera och foka på annat istället. Som tex ert eget liv, och vad som ger er glädje och peppar till egna utmaningar. Förslagsvis mycket roligare och mer givande än att sprida galla på sociala medier.

    Och klart man undrar, om hatstormen och behovet av att tillrättavisa, klaga och bedömma skulle vara lika stort om Isabella varit man? Systerskap, någon?

    Har så svårt att förstå detta med att man tydligen inte kan glädjas med andra.
    Så. Jäkla. Sorgligt.

    Keep up the good work, I 💪🏻

  56. Håller med de som är av åsikten att förändringen är positiv, att det blir något lyxigt att läsa om även om man själv kanske inte riktigt kommer nå dit. Lite av samma anledning man läser vissa modemagasin som visar upp kläder för tusentals kronor fast man själv mest handlar på H&M. En verklighetsflykt in i någon annans liv för en stunds avkoppling och underhållning. (Blir inte lika avkopplande och underhållande om man sitter med pekpinnar samtidigt, därför lägger i alla fall jag bort de tankarna för en stund.)

    Gillar dock dina personliga inlägg väldigt mycket också Bella, en balans mellan många saker i en blogg är bäst! Familjeliv, lyxiga resor, shopping, mat, träning, företagande, böcker, tänkvärda inlägg m.m… Men ganska självklart också att en blogg man drivit i flera års tid följer det som händer och förändras under åren och inte förblir statisk 🙂

  57. Har följt bloggen i alla år och tycker om utvecklingen. Livet förändras och likaså förändras man som människa. Tur det! Livet är långt…. Jag ser Isabella som en stark och fin människa. Hon inspirerar mig till att våga leva livet och gör det som främst gör mig lycklig och inte leva för att göra andra lyckliga.
    Kommer aldrig kritisera eller ha fördomar om Isabellas eller andras liv och val. Förstår inte syftet med att ha så mycket åsikter gällande andra människor. Har man inget snällt att säga så är det bättre att hålla det för sig själv!

  58. Hej Isabella! Tror inte jag har kommenterat på din blogg innan och om jag har det är det endast några få gånger.
    Jag tycker du är så sjukt inspirerande! En stor förebild för mig. Att du så ung har lyckats så stort är inspirerande. Så driven, målmedveten och ambitiös vill jag också vara och försöker att vara. Du har inspirerat mig att kämpa för det jag vill och jag ser redan framsteg. I sommar fick jag, 18 år gammal, ett erbjudande som tar mig in på den yrkesbana jag drömt om i flera år. Mycket tack vare dig och dina inspirerande ord! Jag är så sjukt stolt över mig själv när mitt äldre syskon knappt vet vad hon vill göra så är jag nästan redan i mål. Häftig känsla!

    Stora kramar 💗

  59. Jag fattar inte, flera som skriver att Isabella skryter och hela tiden skriver om det lyxliv hon lever. Men vad sjutton!! det är en BLOGG ni läser!! vill ni inte läsa om en persons liv så är det enda rådet, LÄS INTE BLOGGEN! Camilla Läckberg skriver deckare som arbete, det är inte så konstigt att deras framtoning är olika.

  60. Hej! Första gången jag kommenterar här!
    Läst din blogg till och från under din tid & måste ändå säga att jag gillar dig mer nu än då. Vilken power du har & jag är dagligen imponerad! Folk som säger annat & gnäller på att du inte är ödmjuk i din framgång & pengar är ju endast avundsjuka janteSvenskar.
    Jag är själv ibland lite avundsjuk på det liv du byggt upp för jag känner själv att jag fastnat i mitt, jag är 25, & inte vet hur & i vilken riktning jag ska gå härnäst för att uppnå känslan du byggt upp- lycklig över livet, varje dag!

    Keep on going för du är häftig- riktigt häftig & vem här inne vill inte leva ditt liv?! 😂🤷🏼‍♀️

    Kram!

  61. Hej! Kan du inte skriva lite mer om hur dina barns sparande har vuxit till 7 siffrigt? Menar, har du lagt undan hela summan varje månad, år, eller har du dem på fondkonton..jag och säkert många fler vill kunna öka sparandet till sina barn så gott man kan och på ”bästa” sätt.

  62. Härligt Isabella. Du är beundransvärd, grymt härlig inspiration ! Du är unik som delar med dig så öppet till oss andra.

  63. Jantelagen i ett nötskal i kommentarsfältet 😉 Har följt bloggen ett tag, klart den ändrats men det är väldigt intressant som tjej i Isabellas ålder att följa framgångarna och få inspiration. Hennes liv är inget jag personligen längtar efter, har mina egna mål, men det är otroligt inspirerande ändå. Sen driver ju hon en blogg som är personlig (vilket många andra rika kanske inte gör och få andra rika bloggare är speciellt personliga i text) och självklart ska hon få dela med sig av det hon vill dela med sig av. Vi har följt henne i motgångar och nu är det väldigt mycket framgång och lyx, vilket är otroligt kul!

    Tycker också generellt att svenskheten med att inte kunna få skryta om sina framgångar/pengar mm är tråkig. Bort med jantelagen och in med pepp och målinriktning istället för att störa sig på andras framgångar 🙂

  64. Jag får känslan av att det du sysslar med att visualisering och manifesterande. Ju mer man pratar om det goda och lever i det goda ju mer av det goda får man. Law of th universe

  65. Hej!
    Du skriver att du sparar till barnen och att de kommer få pengarna när de blir 25 år. Hur sparar du för att kunna göra det valet? Jag sparar till mina barn men dem pengarna får de del av redan när de blir myndiga, vilket jag egentligen tycker är för tidigt. Undrar därför mest om det finns andra alternativ som jag inte känner till?

    Mvh /

    1. På avanza kan du välja själv när konstigt ska öppnas, våra barn får automatiskt inga pengar när de fyller 18 det beror helt på hur situationen ser ut då för dem

  66. Måste bara fråga vad det är du förändrar???? Och vad lär sej dina barn av att bara hux flux ha massa pengar på banken? Du må vara framgångsrik och det är toppen att du har lyckats med det. Men innerligheten och prioriteten i barnen den finns inte utan allt handlar om vad du behöver och mår bra av. Hej lekkompis farväl trygghet. Jag blir imponerad av människor som är drivna och genomför, men försummar man annat påvägen tex sina barn så finns det inget att vara imponerad av.

  67. Jag tycker att du är så himla cool! Jag har följt din blogg länge och sett din karriärsresa. Om jag hade jobbat och kämpat lika mycket som du har gjort så hade jag också unnat mig allt det du unnar dig. Fortsätt så, du är grym!

  68. Hej igen Isabella! Måste erkänna att jag både är förvånad och glad över att du tog upp min kommentar i bloggen. Ditt svar ger mig också en känsla av att den Isabella jag saknat ju faktiskt finns kvar! Det är inlägg av denna sort jag saknat, där du blottar mer av det jag kallar ”verkligheten” – av känslor och tankar, mål, motgångar – inte bara den lyxiga ytan. Jag vill förtydliga att jag missunnar dig absolut inte att njuta av det häftiga liv du skapat dig utan min kommentar handlade om att jag känt att bloggen tappat den där balansen som fanns förut – där man kunde ta del av tankar, idéer, bli peppad och inspirerad genom en blandning av ”lättsammare yt-inlägg” och lite djupare tankar. Kanske är det för att du har gått igenom en tuff period och att det då är enklare att visa upp fasaden snarare än sitt inre. Eller en marknadsföringstaktik nu när Löwengrip relanderas som mer premium och ska gå på export. Men detta är bara spekulationer och ingen annan än du vet det exakta svaret. Hur som helst så ville jag bara påminna om att vi även vill läsa om DIG, och då menar jag de där lite mer personliga vinklarna. Inte lyxiga resor, mat, kläder… även om sånt kan få ta plats det med. It’s all about that balance. Känns som att jag bara svamlar på nu och detta är en long shot, men jag träffas gärna och förklarar bättre om du vill nån dag. Önskar dig en härlig kväll. Kram!

  69. Klart att du ska köra på mot dina drömmar och mål!! Jag tycker att du är riktigt grym!
    Jag själv har inte alls lika höga mål som du, men mina mål är lika viktiga. Jag tycker att det är viktigt att folk tänker utifrån sig själva. Man behöver inte tjäna miljoner för att vara lycklig, men har du det som mål så kör hårt… Mina mål är att trivas med livet, vara bästa mamman och att njuta!

    Kram!

    http://www.nouw.com/noos

  70. Så snyggt formulerat svar Isabella! Du står upp för dig själv och är verkligen en inspirationskälla. (Förövrigt finner jag din blogg 100 gånger mer inspirerande nu än vad jag någonsin gjort tidigare). Jag tycker att du är generös som delar med dig av strategier och knep för hur du tar dig fram i livet. Kepp up the good work!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..