Mål: Tillräcklig

Jag har ett mål med nästa vecka – Eller jag har ju massor men det viktigaste av dom alla är att känna mig tillräcklig. Hela denna vecka har jag gått igenom med en känsla att jag varit just tvärtom, otillräcklig med allt. Inte hunnit med alla kollegor, inte givit varje företag tillräckligt med tid, sprungit ut och in i möten (de flesta jag tar möten med blir lite överraskade över att de går så fort. Det är okej med snabba möten men det är dumt när det känns forcerat). Jag har inte hunnit lyssna på H, jag har gått tidigare från kompismiddag för att jag varit trött, varit sen på mailen, känt mig disträ mot Pingis etc.

Ibland ser jag min vecka som ett tv-spel där jag ska hoppa mellan olika plattor och kommer jag fel från början missar jag liksom varenda platta framöver. Allt blir tokigt. Jag försökte bryta mönstret när jag hämtade barnen i torsdags. Börja om och ha tid till dom och det klarade jag galant, vi har haft en fantastisk helg tillsammans  Men å andra sidan har jag valt bort jobbet dessa dagar och inte tagit dom telefonsamtal jag behövt ta.

Otillräcklig igen. GAH.

Gick till gymmet efter att O hämtat barnen. Bestämde mig för att svettas rejält och börja om mentalt. Mitt vanliga knep när det blir såhär är att göra luft i kalendern, avboka det som inte är core business och sänka tempot för att göra allt mer rätt. Men det knepiga nästa vecka är att jag är i London och kan liksom inte pussla om i schemat. Därför blir min strategi att klämma in träning för att det gör mig stark, hålla hårt i sömnen samt att äta med telefon på avstånd. Påminna mig själv att det är bättre att komma sent men att känna mig klar.  Jag kommer att missa viktiga saker i London för att jag har hämtning av barn senare på eftermiddagen i Stockholm men så får det vara. Barnen är prio. Veckans mantra blir att jag gör så gott jag kan och närvarar så länge det går. Hellre det än att jag inte kommer alls.

Puh. Heja oss som kämpar med karriär och barn!