#IsabellaLöwengrip
Följ
Uncategorized
maj 20 2018 at 21:05

Vår fredag

Det är inte ofta jag vill vråla allt jag kan in i en kudde men idag har varit så. Det är sällan jag är arg, jag är duktig på att välja mina känslor men ibland blir det för mycket. Så fort jag tror att jag och min ex-man är på väg att hitta ett ljus i vår relation blir det tvärtom. Vi har olika syn på hur vi ska dela upp tiden. Jag önskar varannan vecka och han vill ha kvar tre dagar. Jag börjar uppleva att ett av barnen tycker att det är för hoppigt och det sliter sönder mitt hjärta av att se det. Det är en fruktansvärd känsla att känna sig maktlös och beroende av en person.

När det blir tufft så är jag tacksam för att mitt rationella jag kliver in och säger till mig själv att det bara har gått ett år och att allt kommer att bli enklare med åren. Jag försöker hitta ro i det.

Hur som helst. Nu över till något helt annat. Nämligen fredagens fest:

Pingis och jag firade som sagt sex år och vi valde att fira det lite annorlunda hos Cuvée Madame lokal i Gamla Stan. Vi ville verkligen göra något annat, tanken var bara en drink efter jobbet men det blev världens fest!

Pingis och jag bjöd in vår typiska mix av människor. 1. Våra närmsta vänner/kollegor. 2. Människor som varit en del av vår resa. 3. Människor vi vill jobba/samarbeta med. Alltså få tid med våra vänner, få en chans att tacka vissa men också passa på att nätverka.

Lokalen var två våningar i Gamla Stan, vi bjöd på mat från Renée Voltaire och obegränsat med rosé. Johan var dj och det blev fest enda ut i gränden, vi var ca 40 pers och alla dansade innan klockan hade blivit åtta. Alla som var där är så vana med tillställningar så jag tror folk tyckte att det var lite härligt med något så enkelt och avslappnat.

Skålar med våra produkter

Vi har veg-policy i företaget! I fredags blev det dock vegansk

Här ser ni två stjärnor! Det är dom (plus tio anställda till) som driver (och äger) Flattered med mig och Pingis. Emma och Gustav är en duo precis som Pingis och jag är. Flattered har förresten fått in flera nya modeller, spana in här.

Lugnet före stormen. Högtalarna dånade verkligen och alla bara körde! Jag var så glad! Vi började vid sex och vid tio så drog lilla teamet till Riche där det blev ännu mer mat och champagne. Jag hade planerat att vara hemma vid tio senast men det blev vid midnatt så inte så farligt. Jag är ju ute flera kvällar i veckan på jobbmiddagar men knepet är att sova innan tolv. Gällande alkohol blir det nyktert eller ett halvt glas vin om det är vardag och max två glas om det är helg. I fredags blev det dock tre glas vin. Det är lite på gränsen för min del. Men så blir det ibland. Det låter kanske hårt med alla regler men det går inte bara att ”ta det som de kommer” när mitt tempo är så pass högt under veckorna. Allt måste planeras för balansens skull.

Nu ska jag planera veckan. Vi hörs imorgon. Stor kram.

115 Kommentarer

Hoppas ni hittar ett sätt att samarbeta kring barnen. 3-dagar känns otroligt hoppigt, speciellt om ett av barnen också börjar känna så. Men håller tummarna för att ni hittar en lösning som funkar för er! 🙂

anna

Klarar ni inte av att prata så ta hjälp ! Och varför är det viktigt för dig att ha hela veckor med dina bortakvällar och resor borde vara bättre med tre dagar för då kan du verkligen vara med barnen och slippa lämna dem till au pairen när du är borta för då blir det ju ytterligare en person och mer hoppigt för barnen än det är med tre dagar.

Lina

Har ni frågat barnen vad de tycker (På ett sätt som inte ger skuld et såklart)? Kanske de vill ha en vecka istället för 3 dagar.

Pelle

Snälla blanda aldrig in barnen så länge de är så små! Inte ens på ”ett snällt sätt”. Mitt ex gjorde det och det ”förstörde” mycket hos barnen.. När de är större är det en sak men absolut inte så länge de är så små, de har för svårt att greppa och förstå innebörden av att vara på ett visst sätt hos föräldrarna.

Men usch vad jobbigt att det ska vara så svårt att komma överens. Men du har såå rätt i det du skriver, det BLIR lättare med åren. Man får hoppas det och se fram emot det.
Men kan ni inte gå och prata med en mellanhand/terapeft emellanåt , i alla fall den första tiden tills ni kan vara med på banan.
Jag har så svårt att förstå hur en förälder kan vara så envis och sätta sig emot de frslag man kommer med som är för barnens bästa.
Ja ja, lycka till fina du.

Jg

Vems förslag är för barnen bästa?!

Hanna

Ditt argument att det blir för hoppigt för barnen håller inte, utan känns mer som något som passar bra att säga för att få din vilja igenom. Det finns tusen saker du kan göra för att lugna deras tillvaro, börja med att ge dem trygghet under dina dagar och se vilken skillnad det gör. Just nu ska de vänja sig vid din nya partner, ny nanny, det är olika personer som hämtar och lämnar, en hel del mammadagar förvandlas plötsligt till pappadagar osv. Kan det inte vara något av detta som gör att det känns hoppigt och rörigt för barnen tror du? Börja med att se över detta innan du klagar på din exman och förutsätter att barnets otrygghet handlar just om tredagarsupplägget. Det har tydligt framgått i tidigare inlägg att du ser fram emot varannan vecka för din egen skull med jobbresor och dylikt, jag tror inte att det har något alls att göra med omtanke om barnen. Du måste nån gång inse att det är du som ska finnas där för barnen, inte de som ska finnas där för dig när det passar.

Ett förslag som många gett är ju annars att ha varannan vecka men ”låna” barnen av varandra över en natt eller två den veckan då man är utan barnen. På så sätt får man både några vardagar och hel helg tillsammans under sin vecka, men barn och föräldrar slipper sakna varandra sju dagar i sträck.

Anonym

Jag är 17 år och mina föräldrar har varit skilda i flera år och personligen hade jag fått panik om jag skulle behöva pendla var tredje dag. Även om båda bostäderna är ens hem så hinner man inte komma in i vardagen hos respektive förälder innan man ska flytta igen. Det värsta som finns för ett barn är föräldrar som inte kommer överens så om ni inte kan lösa det själva så borde ni ta hjälp, soner rather than later.
Hoppas att det inte tär för mycket på barnen.

Sassi

Att det ena barnet saknar dig behöver inte betyda att det handlar om ert upplägg av dagar. Det kanske mer handlar om att du nyligen anställt en aupair som hämtar och lämnar dem vissa dagar, en person som dem inte lärt känna än och som inte är trygghet ÄN. Sen att du också valt att åka iväg på middag efter läggning och barnet vaknar och du är borta- det skapar otrygghet, oavsett om du nu är man eller kvinna (om någon skulle få för sig att kommentera ”hade du skrivit samma om det varit en man- svar JA) försök att vara med barnen ensam mer el tillsammans med aupairen och möt ditt barns behov av extra närhet och trygghet. Det kommer en utvecklingsfas vid 3år och då blir barnet mer ängslig och ”otrygg”- möt ditt barns behov så löser sig resten!

A

Har du en hel vecka är
Chansen större att au pairen har barnen. Så 3 dagar då verkar du fokusera på kvalitetstid med barnen men en vecka utifrån ditt liv så innebär
Det bog mindre tid med barnen

Ella

Ja för vem är eg varannan v bra?

Kattis

Exakt.

Stina

Nu har ju jag ingen aning om hur samtalen mellan dig och din exman har fungerat. Men rent generellt kan det vara bra att utgå ifrån att båda föräldrarna vill barnens bästa. Han kanske verkligen tror att tre dagar är det bästa för barnen. Inte så konstigt att han då står på sig, du skulle säkert gjort samma sak, dvs förespråkat det du tror är bäst för barnen. Jag vet av egen erfarenhet att det är lätt att tolka den andres motvilja för vissa förändringar som sätt att förstöra eller försöka få en maktposition. I efterhand inser jag att jag pga mina känslor la in en aspekt av illvilja från andra parten som i vissa fall kanske inte ens fanns. Han hade helt enkelt en annan åsikt om vad som var bäst för barnen och situationen vi befann oss i. Och det bör man respektera även om man inte alltid håller med. Jag vill ju att mitt ex ska respektera mina åsikter även om han inte håller med. Ett annat tips är att hålla huvudet kallt och att försöka vara den bättre personen vid konflikter. Jättejobbigt att i efterhand sitta med skämskudden // En som vet 🙈

Karolina

Klokt.

Snäckan

Jättebra skrivet Stina! 🙂

M

Vad innebär Er veg-policy?

// Bonden

L

Inte ok att hänga ut din exman så. Stay strong O!

Och visst måste det vara skönt att slippa bakfyllan även om det är helg? 😊

http://nouw.com/sjosefine

mia

Om ett av barnen tycker det är hoppigt är kanske första steget att låta hen landa på riktigt när hen är hos sin mamma. Det behövs inga middagar på restaurang. Det behövs inte besök hos vänner i skärgården. Osv osv
Det barnet behöver är få känna sig hemma i det hus hen bor i på halvtid. Barn behöver kontinuitet och gärna en tämligen inrutad tillvaro.
Var hemma. Lek (själva) i trädgården. Kok snabbmakaroner och stek färdigköttbullar tillsammans. Diska och skvätt lödder. Gå ut med soporna tillsammans. Gör sånt där tråkigt, sånt som barn faktiskt inte tycker är så tråkigt. Allt behöver inte vara uppdiktat, flärdfullt, kostsamt osv.

Jag tänker också på att barnet kan reagera på att en au pair är i huset. Osäkerheten att veta om mamma hämtar, mamma väcker på morgonen osv Barn kan, speciellt i vissa åldrar, vara mycket avvaktande på nya människor. Barn kan t ex vägra förskolan när en ny personal börjar.

Ella

Så bra sagt!

Sofia

Men herrejisses, vad är det som säger att snabbmakaroner o köttbullar o hänga hemma i huset är recept på lyckliga barn?? Hela min uppväxt såg ut så och det var inget kul alls. Ville ut och iväg o få upptäcka världen och se nya saker från att jag var mkt liten. Vantrivdes hemma i liten stad med trista föräldrar. Det var hemskt! Tro inte att alla barn vill eller behöver det där.

Sh

Klockrent! Hoppas Bella tar till sig bara.

saga

Kan du into berätta mer om veg-policyn?

Maria

Jaa den är jag med intresserad av!

Maria

Du har valt att ge dina små barn en onaturlig uppväxt, vitt skild från pappans. Inse det och kräv inte fler dagar, det kommer du aldrig klara av utifrån din bloggs innehåll och hur du presenterar ditt umgänge. Dom är små. Dom vill vara med sin förälder i lugn och ro. Du stressar på med dom som med ditt övriga liv. Jag förstår att pappan vill värna barnens integritet och lugn.Förstår inte du det?

Caroline

Maria, du och vi andra vet bara vad bloggen visar. Du skriver väldigt nedlåtande. Så du eller vi har ingen aning om hennes barn stressas. Be kind!

Filippa

Hejja dig för att du kämpar för ändring om du ser att dina barn mår bättre av det! Jag växte själv upp med skilda föräldrar. Vi har alltid haft varannan vecka men när vi blev större övergick vi till att till och med vara två veckor åt gången hos vardera förälder. Jag upplevde det som att även en vecka gick väldigt fort då skulle man börja packa ner sina saker, dra med dem till skolan och ställa om till ett annat hem igen. Tre dagar åt gången låter enligt mig helt befängt och alldeles för kort, jag skulle inte vara bekväm med det och tycker du ska kämpa för vad du tycker är rätt! Du är grym!

Madeleine

Mina föräldrar skilde sig när jag var bara 4 år och vi körde varannan vecka. Fruktansvärt! Jag ville bara vara hos mamma men det funkade ju inte. Båda mina föräldrar träffade nya på en gång också. Min stora syster var 6 år gamal. Tycker ni ska utnyttja att ni bor nära varandra. Mina föräldrar bodde inte så nära varandra att vi kunde gå imellan samt att de alltid bråkade framför oss. Tror också 3 dagar är for hoppigt, jobbigt att åka fram och tillbaka. Tyckte tom en vecka var jobbigt, man hade precis blivit van och sen skulle man byta… tror nog inte det är en bra lösning på det. Kanske fråga vad barnen vill, iallafall Gillis som bör vara stor nog.

Marianne

Bitterheten kommer sitta i länge. Ni har inte samma/gemensamma mål längre. Ni lever olika liv. Han behöver inte ta hensyn till dig, du behöver inte ta hensyn till honom. Men….det kommer landa. Nån gång framöver…
Vi pratade inte ihop på 3 år. Endast sms o mail.
Under tiden, lyssna på barnen. Vad vill dom? Vi testade olika byten o dagar. Och landade på något som funkar för dom.
Det är bara egoistiskt att tro att en ändring inte kan göra det bättre. Sedan så står dörren alltid öppen för dom hos oss båda.
Kör minst 2 månader med ändring och utvärdera sedan.
Ha dock med dig, det är inte barnen som vald att skiljas. Dom skall inte komma i kläm. Så lyssna på dom, du kan oxå göra saker dom inte tycker om. Inte bara ditt ex…
Du kanske behöver strukturera om din tid under en period.
Tufft är det dock onekligen.

Hanna

Mina föräldrar skiljde sig när jag var liten, och en sak som jag minns så starkt än idag och som jag är så himla tacksam för är att jag alltid fick välja lite själv. Var det mamma-vecka men jag ville åka till pappa någon dag/dagar var det alltid okej.

De uppmanade mig alltid att vara öppen och ärlig om hur jag kände, ville jag inte åka från pappa på sista dagen där fick jag alltid stanna längre om jag ville.

Förstår att detta inte alltid fungerar i praktiken men tycker ändå man ska sträva efter detta, barn är barn och de förtjänar båda föräldrarna när de behöver det. Allt behöver inte vara så petigt, barnens känslor går först.

Catharina

Viktigast är att lyssna på barnen. När mina föräldrar skiljdes (jag var 7,5 och min bror 5) började vi med varannan vecka direkt. Efter ett tag ändrade de till varannan helg (tors-sön) hos pappa för att han jobbade mycket borta och reste iväg med sitt företag. Efter bara 2-3 tillfällen fattade jag (då 8,5) att något inte stämde, jag fick för lite tid med pappa jämfört med mamma, så vid en lämning vägrade jag lämna bilen för att gå in till mamma. Sedan den dagen anpassade de sig efter oss och vi bodde varannan vecka under mina resterande 10 år hem, med anpassning till om vi ville stanna någon extra dag.

Det är lätt för mig som 24 åring utan barn att säga såklart, men av egen erfarenhet, precis som du, så är det barnens behov och inte föräldrarnas som går först.

Styrkekramar till dig, hoppas ni kan lösa det, om inte så för barnens bästa <3

Vera

Var kommer den vackra röda klänningen från?

Alla kommentarer…
Skriv en kommentar
E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *