Dagarna flög fram

Herregud vad dessa dagar med barnen gick fort. Onsdag till idag känns som ingenting. Vissa lämningar känner jag är okej och att det ska bli skönt att få sova ut eller dyka ner i jobb men ibland är jag inte klar emotionellt med barnen. Nu blev det så. Jag hade behövt lika många dagar till för vi har haft så roligt. Mina smarta fina ungar. Nu börjar jag längta till att vi byter antal dagar, en vecka känns smidigare än tre. Jag upplever att det blir lite hoppigt. Eftersom Sally precis fyllt 2 år när vi separerade var rådet från en barnpsykolog att inte vara ifrån en förälder mer än tre dagar fram tills att hon fyllde tre. Nu i efterhand är jag glad att vi gjorde så, det har aldrig blivit en ledsen kväll där barnen saknar pappa utan dom kom in i rutinerna fort. I sommar byter vi till varannan vecka.

Nu väntar London fram till tisdag. Jag landar i Stockholm igen inför hämtning på förskolan. Snacka om bra pusslat i kalendern. Det är en mixad resa av jobb och privat.

Ikväll är det en middag med Sheila (hon flyger med mig nu), Pingis, Nicole som redan är på plats i London, Pingis pojkvän David och hans vänner. Imorgon har Sheila och jag en söndag för oss själva men sedan väntar jobbmiddag. På måndag flyger mina kollegor ner och då har Löwengrip en middag. På tisdag träffar vi Amazon och sedan flyger jag hem. Kul!