#IsabellaLöwengrip
Följ
Life & thoughts
januari 22 2018 at 14:45

Ett viktigt råd

Hej, Tänkte fråga hur du gör för att tackla en mindre effektiv dag? Alltså om du vet vad som behöver göras men typ är tjock i huvudet så att ingenting funkar. Har du sådana dagar? Eller hittar du alltid ett sätt att maxa dagar och timmar? Tycker du är så cool! /Anne Li

Såklart att det kommer dagar när huvudet är tjockt och det känns som det är fullt med sockervadd därinne. Men jag har blivit uppmärksam på när det blir så och försöker komma ur det – För det är inget tillstånd som jag har råd att vara i speciellt länge. Då gäller det att ladda om, mitt bästa sätt är att springa intervaller. Eller gå och lägga mig tidigt med barnen. Men om jag ska ge er ett stort råd, något som jag önskar att jag hade lärt mig tidigare är det detta: Dagar som man är helt forcerad och inte hinner reflektera är rätt onödiga dagar. Man kan lätt tro att man kommer framåt på autopilot och bara ”köra på”. I tempo, absolut så kommer man framåt – Jag hinna med en massa möten oavbrutet i tolv timmar på kontoret. Men om jag inte hinner reflektera under tiden missar jag att lära sig en massa på vägen.

Dagens USA-gäng här på kontoret! Topp & Other Stories (adlink), byxor 2nd Day (adlink). 

Kunskapen jag får mellan och under alla mina åtaganden är det som får mig att växa och bli mer vass som entreprenör och ledare. Om jag är alldeles för forcerad tar jag inte in allt som händer och jag missar all kunskap och framför allt alla nyanser i allt. Det kan tillexempel gälla i förhandling, är jag forcerad tänker jag mest på att hinna klart tills nästa möte. Är jag lugnare hinner jag läsa av kroppsspråk och ställa mer frågor för få mer information som jag behöver i mina argument. Framför allt så hinner jag reflektera och utvärdera utfallet efteråt. Detta är en ganska ny insikt hos mig, det var ungefär ett år sedan som jag insåg det här. Efter den insikten har jag gjort mer rum i min kalender och tillåter mig själv mer ”ledig tid” för jag vet att det är på den lilla sovmorgonen eller lucka mitt på dagen som jag faktiskt bearbetar alla intryck. Och det är då magkänslan och min inre kompass blir tydligare samt så får jag möjlighet att lägga en strategi med ett helikopterperspektiv. Det går inte annars när man är mitt i.

Summan av kardemumman – Vissa dagar är jag luddig i huvudet men det är ett tecken på att jag inte hållit balansen i vardagen. Då jobbar jag inte hållbart. Bakar jag in sömn, rätt mat, regelbunden träning, egentid/kompistid i mitt hektiska schema blir dagarna inte lika forcerade eftersom dom bryts upp av annat. Förr i tiden tyckte jag att det var slöseri på arbetstimmar, idag vet jag att jag blir bättre på mitt jobb med luckor i schemat. Tid för reflektion stärker min magkänsla och det är mitt viktigaste verktyg. Magkänslan bygger ju också på tidigare beslut och har du då kört på utan att känna efter/ta in vad du gör, försämras magkänslans ”sanning”.

Så tänker jag :- )

33 Kommentarer

Min spontana tanke är ändå att inte se någon dag som ”onödig dag”. Vissa dagar är det sockervadd, låt det va det och släpp alla måsten. Behöver verkligen precis allt göras idag eller går det att skjuta upp?

Ibland behöver man bara släppa allt för att till slut inte springa in i väggen. Alla dagar är nödvändiga dagar, men på olika sätt. Det är som med tränging; musklerna behöver vilodagar och så även hjärnan.

Tycker att det du säger är helt rätt, man behöver vila / paus luckor i schemat under dagen för att kunna fungera bättre, men vissa behöver större pauser än andra. För mig till exempel är det ganska ansträngande att vara med människor hela tiden, att plugga / arbeta hela veckan så jag behöver ca 1 dag per vecka för att återhämta mig från allting. På kort sikt så kan det ses som en bortkastad dag, men jag har märkt att om jag går utan den så börjar jag att må ganska dåligt efter ett tag :/

Vilket bra svar =) Du är grym =) STOR KRAM!! ♡♡

Vilket bra svar! Jag tar åt mig det och lägger det på hornhinnan.

elin

Hornhinnan? Man lägger sådant man vill komma ihåg bakom örat.

Helene

Det är också en stor skillnad på att vara anställd och att vara ägare/ansvarig. Alla skapar dessvärre inte sin egen agenda. Många företag är pressade ekonomiskt och kräver full fart hela dagarna. Tycker du tänker rätt men vet att många har det pressat framförallt inom vården.

Tänkte precis skriva en liknande kommentar. Jag är sjuksköterska på ett sjukhus vilket innebär en 24/7-verksamhet som pågår alla årets dagar. Vi jobbar treskift och senaste halvåret tillhör extrapass vår vardag. Trots avvikelse på avvikelse så ser min vardag ut så. Så fort jag sätter foten på arbetet så hinner man knappt andas… Visst, jag kan byta arbete. Men jag älskar patientvården och försöker påverka min arbetsmiljö så gott jag kan genom att göra min röst hörd. Men är det någon som lyssnar!?? Hm, märker att denna kommentar mer visar min bitterhet än att ha något med Isabellas inlägg att göra. Behövde nog det… 🙄

Nej jag tycker inte att din kommentar visar bitterhet, du verkar som en person som vet vad du behöver och mår bra av, och agerar i linje mot att det också ska bli så. Det är att ta ledarskap över sig själv, det är inte bitterhet.

Charlotta

Jag jobbar också i vården även om mina dagar inte ser ut som dina, vissa dagar är det massor att göra och vissa dagar blir det en lucka där jag hinner tänka/känna efter. Det är ju bra att belysa att vi alla har olika typer av arbete och att alla inte kan planera in luft i systemet. Samtidigt kan vi alla fundera över vad vi själva skulle må bättre av – vad kan JAG göra för att få det bättre, vara mer nöjd? Ta upp problemen med chefer (redan gjort, gissar jag)? Byta jobb? Eller boka in mer ”vara snäll mot mig själv-saker” när man väl är ledig? Steg 1 måste ju vara att ändå börja reflektera.

Lisa

Om ni har hög feber dunkande huvudvärk och knappt någon röst kvar, orkar ni jobba? Jag har orkat jobba med hög feber och halsfluss ( jobbade på kontor innan) nu jobbar jag på fritids och det är minst sagt slitet och påfrestande om man inte har någon röst kvar.. samtidigt får jag små ångest av att vara hemma men vad ska man göra..

Sofia

Inte schysst mot andra att vara på jobbet med feber ju!

Anneli

Tänk på att även om du är ”stark” nog att orka jobba med halsfluss så är det nog väldigt få som faktiskt vill ha dig på jobbet om du är sjuk. Tänk hur du gör när någon annan kommer till jobbet och pratar om sin helg med magsjuka, man avlägsnar si ganska fort från den personen för att man inte själv vill bli smittad eller hur? Så brukar jag tänka iaf.

Sara

Hur kan du va så dum att jobba bland barn när du är så sjuk? Tänk på att du kan smitta barnen som eventuellt har sjuka syskon hemma eller små barn!!

Stina

Jag tycker det är oansvarigt att jobba när man är sjuk. Skulle bli riktigt arg om en kollega kom till jobbet med feber, eftersom jag har dåligt immunförsvar och smittas alltid. Så stanna hemma om du är sjuk!

Elin Lager

Många verkar tro att man är ”duktig” för att man jobbar när man är sjuk, men egentligen är det bara oansvarigt. Tycker det är så jäkla respektlöst att jobba sjuk och riskera smitta sina kollegor. Att dessutom göra det när jobbar med barn är ju ännu värre. Inte bara pga smittorisken utan även för att du uppenbarligen kommer kunna ge barnen full uppmärksamhet om du har jättehög feber.

anna

varfor jobbar du ens om du hr halsfluss? man mar skit och det ar jattesmittsamt. valdigt egoistiskt tankt av dig tycker jag.kul for alla barn att bli smittade.

Anna

Hej,
Tror vi är många unga som känner så här:
Jag har en fråga. Jag får en klump i magen, svårt att andas och riktiga problem när jag ska ta viktiga livsbeslut. Helt plötsligt vet jag ingenting vad jag vill. I den situationen blir det lätt att lyssna på vad andra säger och ta ett beslut som helt klart inte är det man själv hade tänkt. Hur ska man tänka gällande stora, viktiga val (ex. flytt, jobb os.v.) för att ta smarta beslut när man får känslan av att man inte vet varken in eller ut?

Tänker att du är en person som är bra på att ta beslut baserat på det du vill!

Kram,

Anna

Klara N

Jag vill bara skriva och berätta att jag tycker du är otroligt vacker, du strålar verkligen!

Som kvinna vill jag lyfta en annan kvinna då jag upplever att vi är dåliga på det. Du är vacker med liv i dina ögon!

När du har så fina drag kan jag inte låta bli att undra varför du spenderar så mycket tid på ditt yttre – Make up artist varje morgon, löshår, stylist, design kläder, myter om operationer gällande dina bröst och näsa.

Givetvis är det ditt val och du ä fri att leva exakt som du vill! Men jag kan bli lite ledsen över att man skall behöva lägga så mycket tid för att vara vacker. Det sänder ut ett budskap där idealen blir lite skeva… Jag vet inte, kanske är jag omodern.

Någon som delar mina åsikter?

Ah helt rätt, så gör jag med. Det viktigaste är hur jag mår, och jag mår t.ex. inte bra av att vara anställd för länge, så det är jag inte. Jag designar hellre mitt liv efter mitt eget hjärta och min egen magkänsla och lägger in paus när JAG behöver, inte när jag enligt nån arbetsgivare ”får”. Såå härligt att du känner samma sak, it makes me happy!

Sini

Hej! Jag bor i Finland och har för ungefär en vecka sedan fått Flattereds sponsrade reklaminlägg på i min Facebook feed. I reklamen kopplas Flattered inte alls ihop med varumärket Isabella Löwengrip. Jag är intresserad av hur strategin bakom den internationella marknadsföringen ser ut och undrar därför hur det kommer sig?

Tacksam ifall svaret är något du vill dela med dig av på bloggen.

Älskar dina byxor ✨✨✨

Ditt leende är så himla fint!

emma

VAD HÄNDE MED DENNA BELLA? jag saknar henne så så så mycket. vilken fin människa det var. http://www.isabellalowengrip.se/2016/01/inga-fler-forelasningar/

Josefine

Undrar faktiskt jag med. Tycker det är skrämmande att någon förändras så.

Therese

Oj, vilken skillnad mot nu… 😞

Isabelle

Ja det behöver ju inte vara en nackdel men förändring tycker jag också absolut man ser. Åtminstone det som visas utåt i bloggen! Bara det att hon i det inlägget hade en vanlig tröja.. från Lindex. Det var länge sedan hehe 🙂

Sofie

Så du menar att hon är en dålig människa nu..?

Mirjana

Emma! Det kallas utveckling. Människor som klättrar högt och når stora framgångar kan aldrig vara densamma som innan de gjorde den resan. Hur mycket de än försöker övertyga andra att dem inte har ändrats och fortfarande vattnar sina blommor och äter sin filmjölk varje morgon som dem gjorde när de var fattiga, så är det bulls….

Alla utvecklas, snabbt eller sakta….den som inte ändras har inte utvecklats!

Sara

Du är helt otrolig Bella. Lär mig så mycket av dig varje gång jag tittar in här.

Alla utvecklas och tur är väl det, Isabella gör ett fantastiskt jobb. Hon har jobbat hårt för att komma dit hon är. Jag har 4 barn, har varit ensamstående med allt vad det innebär men jag bestämde för att inte vara ett offer och tycka synd om mig själv. Vi bor i ett land fullt med möjligheter nyttja dem!

karin

väldigt fint tänkt och formulerat av dig. du väljer själv hur du vill att ditt liv ska vara och du väljer att tänka på det positiva och göra något bra av det istället för att enbart tycka synd om dig själv. det är fint och sällsynt tyvärr ❤ men glöm inte att ibland måste man få tycka synd om sig själv också. kram

Emma Turesson

så klokt skrivet! läser gärna fler sådana här inlägg. Kram

Alla kommentarer…
Skriv en kommentar
E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *