Refugees Welcome

Imorse åkte jag ut till Willys på Lidingö för att handla lite saker som Ida sagt att det var brist på. Mycket förbrukningsvaror såsom torky, städprylar, deodoranter, etc. Jag kände att jag ville köpa med mig något extra med det var så himla svårt. Vad köper man till människor som precis kommit hit? Vad blir man egentligen glad av? Det blev en påse fika, ingen blir ju ledsen av chokladbollar i alla fall.

Sedan åkte jag till flyktningförläggningen Refugees Welcome Lidingö. Jag var lite nervös på vägen dit men påminde mig själv att det är ju vanliga familjer jag ska möta, en flykting är ju som vem som helst. Det är så självklart när man skriver det men det behövs faktiskt påminnas. Det hade kunnat vara min familj där, om vi inte hade haft lika mycket tur.

På plats mötte jag Ida, vi är bekanta sedan innan och när jag såg hennes engagemang på Facebook hörde jag av mig. Jag fick skriva in mig och ta på mig en väst så att alla kunde se att jag var volontär och skriva mitt namn på en lapp. Sedan fick jag en genomgång av lokalerna och fick hälsa på volontärerna och några boende. Man vill ju ställa tusen frågor till personerna men jag höll tillbaka. Vissa är mer pratglada än andra, men så är det ju med alla människor. Det var mycket familjer, män, kvinnor och barn. Jag fick direkt ett infall av att jag ville leka med barnen men det får helst inte volontärer. Först blev jag lite snopen men jag fick en förklaring. Det är dumt att barnen knyter an till människor som dom senare måste lämna. Där och då knöt det sig lite i magen på mig men jag fattar.

Refugees Welcome Lidingö är inget asylboende utan en plats där man bor några dagar på. När människor kommer hit har folk ingenstans att ta vägen så hit kan familjerna komma och ”landa”. Man får hygienartiklar, nya kläder, mat och en plats att sova på. Det fanns lite leksaker till barnen men det är ju ingen plats där barn ska vara. Det gjorde ont att se barnen stå ute och ha tråkigt, de gjorde samma rörelse som Gillis gör när han är uttråkad, gå runt och veva med armarna. Men samtidigt så är man glad över att dom är på en trygg plats och att det kommer att bli betydligt bättre.

Det är Refugees Welcome Stockholm har delat sina erfarenheter och hjälpt Refugees Welcome Lidingö att komma igång vilket är toppen! Alla kommuner måste bidra. Refugees Welcome Stockholm tar emot och hjälper nyanlända flyktingar på Centralstationen, till höger om huvudentrén finns det tält med reception, transport till boenden och mattält. Om ni också vill hjälpa till så är det där du kan skriva in dig, som volontär, tolk, jurist/juriststudent eller som chaufför. Åldersgränsen är 18 år, om inte målsman eller lärare är närvarande. Det är brist på volontärer på Centralstationen just nu så gå gärna dit och skriv upp er. Refugees Welcome Stockholm är ett ideelt, politiskt och religöst obundet initiativ. Det behövs även många fler volontärer till boendet på Lidingö och ni hittar mer info här på facebook-sidan!

Jag ser fram emot att komma tillbaka och hjälpa till när jag har möjlighet, speciellt nu när vårt nya hus ligger rätt nära. Ingen kan göra allt men kan man avvara några timmar av sitt liv till att till så varför inte. Alla ni volontärer som jag träffade idag som stod där och ordnade med frukost, ni är verkligen hjältar allihop!

123 kommentarer

  1. https://peterals.wordpress.com/2015/09/23/bildstod-som-hjalp-for-kommunikation-med-flyktingar/

    Tips på hur man kan använda bilder för att underlätta kommunikation med nyanlända.

    /logopeden

  2. Heja heja säger jag, som även någon över mig! Chockad över att ha sett flera negativa kommentarer. Hur går det att kritisera det här…skaffa er ett liv. Gör något själva. Usch. Kramar och så glad för ditt engagemang och ifrånrytande om Ms nya retorik!

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *