Syskonkärlek

Dagarna svischar förbi, det är en sak som är säker och det är att i bebisbubblan finns ingen tid. Allt går in i varandra och livet svävar på ett stort rosa moln. Det kanske är en självklarhet men jag säger det ändå.. Jag älskar båda barnen lika mycket! Jag älskar dom så enormt mycket. Jag funderade mycket på just det innan, Gillis är ju vårt första barn – Hur ska någon kunna dela plats med honom! Men hjärtat grejade det från första stund. En annan magisk känsla är att se Gillis gulla med Sally. Det är det mäktigaste mitt känsloliv varit med om.

Ogillar att sudda en bild men jag fick inte till en annan vinkel till er. Gillis får och gosa med Sally hur mycket han vill fast med övervakning av oss. Visst, det landar ett gosedjur i ansiktet på henne ibland men vi tycker att det är okej. Vi har också gjort så att när nära och kära kommer så är det Gillis man kramar och uppmärksammar först och sedan får dom fråga honom om han kan visa sin syster, det har varit ett bra sätt!