#IsabellaLöwengrip
Följ
Life & thoughts
juni 25 2014 at 16:32

Bortskämda barn

Nästa vecka så befinner jag mig i Almedalen måndag till tisdag. Det är ju politiker-veckan på Gotland för er som har missat och jag brukar vara på plats varje år. På tisdag så ska jag medverka i ett seminarium för Swedbank tillsammans med två häftiga människor, Mia Brunell och Peter Norman. Temat är sparande och det ska bli väldigt intressant. Jag fick en tjock Sifo-undersökning att gå igenom innan och när jag skumläste den imorse såg jag bland annat det här:

  • Mer än hälften av föräldrarna betalar kläder åt barnen även i gymnasiet
  • Mer än 25 % av föräldrarna betalar nöjen åt barnen även i högstadiet
  • Mer än 80 % betalar mobilen, nästan oavsett ålder
  • Mer än hälften betalar Spotify, gymkort, nöjesresor, nästan oavsett ålder/

… Jag fick en chock! Alltså, man blir 18 år under gymnasietiden. Att ha föräldrar som står för alla ens kläder, mobiltelefon, gymkort och resor när man är myndig tycker jag är märkligt. Jag tycker att det är en självklarhet att man extrajobbar i den åldern, just för att ha råd till en sådan sak som solsemestern med sina vänner. Jag förstår att föräldern eventuellt motiverar det med att personen ska ha fokus på studierna men man gör faktiskt en björntjänst. Att lära sig förstå vikten av att tjäna egna pengar samt kunna hushålla med dom är otroligt grundläggande. Och det är något som ska börja när man redan bor hemma, inte få en verklighetssmäll när man flyttar hemifrån och aldrig tidigare gjort en budget. Man kan inte som förälder klaga på att sin tonåring jämt ber om pengar, om det är precis det man har gjort utan att blinka under flera års tid.

[showhide type=”post” more_text=”Show english translation…” less_text=”Show less…”]

Next week I’m going to be in Almedalen from Monday to Tuesday. There’s a political convention on Gotland for those of you who missed it, I go every year. On Tuesday I’m going to take part in a really cool seminar hosted by Swedbank together with two cool people, Mia Brunell and Per Norman. The theme is savings and it’s going to be really interesting. I got a thick pamphlet of Sifo market research to go through before the seminar and when I skimmed through it this morning I realized the following:

  • More than half of all parents pay for their high school children’s clothes
  • More than 25% of parents pay for kids pastimes in junior high
  • More than 80% pay for their phone contract, regardless of age
  • More than half pay for Spotify, gym membership, trips etc. almost regardless of age

… I was shocked! You turn 18 while you’re in high school. For your parents to pay for all of your clothes, your cellphone, gym membership and travel when you’re of age is strange to me. I think it’s a given that you have a job on the side at that age, just to be able to afford to go on holiday with your friends. I can understand that parents may motivate their kids to focus on school but that’s not doing them a favor. To understand the importance of making your own money and be able to budget them is fundamental to growing up. It’s something you need to learn while you live at home to avoid having a massive reality wake-up call when you move out and never have had to live with a budget. As a parent you can’t complain about your teen constantly asking for money if you’ve been handing it out for years without batting an eye.

In our family it’s going to be natural for Gillis to get a summer job when he’s 14-15 and for him to have a weekend job during high school. If every thing goes as planned Gillis will grow up with a lot of financial security compared to how it was for me when I was growing up (I mean, he lives in a 7 million SEK apartment and Odd and I are 26 and 23 years old). He really needs to experience that you need to work hard to get places. Nothing comes for free.

[/showhide]

Skärmavbild 2014-06-25 kl. 14.26.09

I vår familj kommer det vara en självklarhet att Gillis ska sommarjobba när han är 14-15 år och ha ett extrajobb på helgerna under gymnasietiden. Går allt som jag planerar så kommer Gillis att växa upp under väldigt bra ekonomiska förhållanden till skillnad från hur jag hade det som barn (jag menar, han bor idag i en sju miljoners lägenhet och Odd och jag är 23 och 26 år gamla). Han ska verkligen få uppleva att man måste slita för att ta sig någonstans. Inget är gratis.

351 Kommentarer

emma

Jag vet inte riktigt om jag håller med… Jobbade första gången som 16åring, tycker för det första att jobb är väldigt svårt att få tag i om man är under 16år. 14 verkar dessutom lite extremt. Sen det här med att föräldrarna betalar kläder osv, jag hade inte barnbidraget själv under högstadiet så då betalade mina föräldrar. nu när jag har studiebidraget får jag lite bidrag ibaldn till skor och jackor. Det här med sommarjobb kan vara svårt också. Förra sommaren hade jag svårt att hitta något men lyckades få tag på ett. I år med ett jobb i CV:t var det ”enklare”, 15 jobb sökta och jag fick 2. Jag kan delvis hålla med om att många är bortskämda och får åka snålskjuts via föräldrarna men det är inte alltid lätt med gymnasie, vänner, familj, aktiviteter osv. Går själv natur och har sällan mycket till fritid, trots det har börjat jobba på burgerking vid sidan av studierna. Samtidigt måste man ju få leva, vara barn, fokusera på studierna och inte behöva försörja sig själv…

emma

Det är inte alltid jättelätt att vara ung i arbetslivet heller, har haft mycket problem i sommar med otrevliga arbetsgivare osv.

http://emmasofiaelisabeth.webblogg.se/2014/june/lite-tankar-jobb.html

S

Jag anser mig ofta hålla med dig i mycket du skriver, samt se upp till dig som person, men här hände något. Jag förstår inte riktigt hur du resonerar… Jag har själv arbetat sedan jag var ungefär 14 år, sparat mycket, betalat mycket själv, samtidigt så har mina föräldrar stöttat mig till exempel med mobilräkningar. Som läkarstudent så är det plugg 8-17 varje dag. I tentaperioder ännu mer. Att ha ett extrajobb är ohållbart i denna situationen. Studiebidrag + lån ligger på 9024, en studentbostadshyra på 5500. Jag kan förstå att du själv inte riktigt är insatt i den situationen en högskolestudent befinner sig i, eftersom du själv aldrig studerat på högskola, men jag kan upplysa dig om att det är TUFFT. Att mina föräldrar då, stöttar mig med 500 kronor för en mobilräkning varje månad, 500 kronor som för dem är småpengar, men för mig gör en enorm skillnad, hur kan det vara fel? Jag vet vikten av att jobba och hushålla med pengar exakt lika bra som en person som inte får dessa 500 kronor av sina föräldrar varje månad. Jag har jobbat hela mitt tonåriga liv, varje sommar, flera helger. Jobbat, slitit, sparat, lärt mig vikten av att själv tjäna ihop mina pengar, MEN, när jag nu inte längre kan jobba, så ser jag inte det minsta fel i att mina föräldrar stöttar mig, uppmuntrar mig, hjälper mig med min situation, för att jag skall kunna klara de kostnader som det innebär att studera i en storstad. Att få en räkning betald av sina föräldrar, har INGENTING med att vara bortskämd att göra. Men om du anser det, så har vi uppenbarligen extremt olika tolkningar av ordet innebörd. Blir intressant att se hur ni själva tacklar situationen om Gillis påbörjar högskolestudier där han lägger ned så mycket tid på sina studier att han inte hinner extrajobba. Får se om du fortfarande ser på frågan så svart & vitt då, som nu…

hanna

Jag håller verkligen med dig! Och en riktigt bra plan med Gillis 🙂 man gör inte barn en tjänst genom att låta dom få allt och inte jobba för något! Han kommer ju själv bli vuxen en dag och ha en egen ekonomi, då kommer han vara glad att ni lärde honom värdet av pengar och att inget i livet är gratis :). Förstår inte dom negativa kommentarerna riktigt. Heja!

Sofie

Bella, jag blir så besviken när jag läser detta. Du som inte gick ut gymnasiet och halkade in på din bransch på en räkmacka… Du är den sista som borde ge råd till gymnasieelever och eras föräldrar.

Jag är fullkomligt allergisk mot personer som försöker läxa upp andra och berätta hur de ska göra i en situation som de själva aldrig har varit i närheten av.

Jag gick i alla fall ut gymnasiet ( och universitetet) så jag har åtminstone en egen erfarenhet! Jag son jobbade extra under gymnasiet kan med facit i hand säga att om jag hade fått göra om detta igen så skulle jag valt att inte jobba! Jag behövde aldrig pengarna utan hade fått för mig att det är det man ska göra när man är så gammal… Ha.. Nej man är inte vuxen som 18 åring det finns så mycket mognad kvar både i kropp och knopp. Däremot trodde jag att mer vuxen än vad jag var då det blir man inte… Så fel jag hade, bläddra tillbaka till den tiden i ditt arkiv så ska du se att du inte var så mogen och vuxen då som du verkar påstå att 18 åringar ska vara.

Jag är övertygad om att en ungdoms syn på pengar speglas av föräldrarnas. Mina föräldrar har genom hela min uppväxt betalat allt jag kan tänkas behöva, de såg det som viktigt att få vara barn, tonåring och studerande. Dock hat vi alltid pratat om vad det jag fått kostat och hur mycket som är rimligt att få med familjens budget. Jag har varit delaktig i familjens inkomster och utgifter sedan jag kunde räkna. Detta gav mig en enorm respekt för pengar och arbete. Jag har aldrig tjatat på mamma om pengar och aldrig tagit dem föregivet trots att mina föräldrar har betalt mina resor utomlands med kompisar när jag var yngre. Att gå i skolan är ett heltidsjobb det är inte många som jobbar hela veckan för att sedan på kvällar och helger jobba lite till. Gymnasietiden och hur väl man presterar i skolan under den tiden blir för de flesta grunden för ungdomars möjligheter i vuxenlivet. Jag känner så starkt att du är den sista som borde uttala dig och ge direktiv till tonårsföräldrar och deras barns val under gymnasietiden!

Ida

Jag tror ju att det viktigaste i denna ”debatt” är att folk ska förstå att det inte finns något rätt eller fel utan att vi alla är olika, har olika förutsättningar, värderingar och syn på saker och ting. Jag skiter väl fullständigt i hur andra resonerar kring arbete/pengar för jag gör på MITT sätt och det fungerar utmärkt. Så snälla, sluta irritera er och klanka ner på andras åsikter. Inse att vi är olika och alla behöver inte tänka och tycka precis som du gör. Ordspråket ”sköt dig själv och skit i andra” har aldrig passat in bättre.

Maiia

Hej Bella! Tänkte börja med att säga grym blogg! Tänkte bara slänga in ett ord om det här med bortskämda barn, usch jag tål dem inte, de får en taskig attityd och vägrar kämpa för något då de är vana att få allt gratis. Jag har precis fyllt 17 och ska börja i 2an på gymnasiet där jag löser samhällslinjen. Jag bor i norra Värmland i en liten by och har ca 3 mil till skolan, föräldrar som säger att det inte finns några jobb? Det gör det! Sedan jag var 14 har jag betalat mina kläder själv, då fick jag 300kr i månaden och det enda mamma la pengar i var vinterjackor och skor då betalde hon halva. Om jag skulle resa bort med ex mina kusiner betalde mamma resan som ex tågbiljett och sedan fick jag 50kr om dagen till mat och BARA till mat. Nu får jag hela mitt studiebidrag och måste betala ALLT själv, jag har aldrig fått en mobil, till och med de betalar jag och mina syskon hemma. Så vad hände? Jo jag kände att det inte gick runt. Idag har jag två jobb, ett som innebandydomare och så jobbar jag på en biograf i samma stad som mitt gymnasium ligger, då sover jag hos farmor de dagar jag jobbar. Så nej det är fel att säga att jobben inte finns, jobben finns men bara för de som verkligen vill ha dem! Mina föräldrar betalar vårar körkort om vi håller oss helt ifrån tobak och alkohol och sedan har vi ett sparkonto som vi får när vi blir 18 och ska gå till tex möbler när vi flyttar eller om något händer och det krisar sig med pengar. Jag är jätte tacksam för att mina föräldrar gjorde såhär, inte nog med att mina föräldrar gjorde så att jag fick lära mig att handskas med pengar utan också för att vi blev tvungna att lära oss att spara. Jag har redan fått in en fot i arbetslivet, jag vet hur det känns att tjäna egna pengar och när jag måste slita för dem är jag mycket noggrannare med vad jag spenderar dem på! Vill även tillägga att jag betalar min plats på ridskola helt själv. Och en sista sak, vi bor i en by med inte ens 2000 invånare och alla mina syskon (3 st) fick sitt första jobb innan de fyllt 15! Det går om man vill!

Marija

Bella, ibland spårar du ur med dina ogenomtänkta kommentarer. Jag kan delvis förstå hur du tänker, att man måste lära barn att ta ansvar vid tidig ålder, absolut! Du har haft det lite lättare än andra barn/ungdomar, dina kontakter har gjort mycket för dig, dock har inte alla den turen. Att få ett jobb idag i Sverige är som att spela på lotto, det kan hända plötsligt för vissa medan andra får söka i en evighet men fortfarande inte få något jobb. Mina föräldrar har varit helt fantastiska. Alla barnbidrag insparade så att jag, vars föräldrar inte har sådana kontakter, ska kunna köpa mig en fin lägenhet i framtiden. Jag har kämpat med skolan, plugga stenhårt på universitetet och tillsist fått jobb. Hela tiden har mina föräldrar varit där för mig och jag har bott hemma, inte betalat något, inte för att jag inte velat utan mer för att mina föräldrar inte velat att jag ska betala. Har detta inneburit att jag inte kan ta mitt ansvar? Absolut inte. Jag vet vilket värde pengar har, jag vet även hur tacksam jag ska vara för att jag har sådana föräldrar. Det jag vill säga är att uppfostrar man sina barn till veta värdet av pengar, utbildning samt kunna visa de, de tuffa sidorna av livet så tror jag faktiskt att det inte spelar någon roll om man skämmer bort de ibland. Du har trots allt skaffat ett barn så att du kan ta hand om det, vårda det och uppfostra det. I slutändan är det DITT barn och för mig är det en självklarhet att alltid finnas där för det och hjälpa det på alla sätt jag kan.

Emma

Fun fact! Nästan alla kommentarer där stavningen är bedrövlig, där det finns särskrivningar som får ögonen att blöda och syftningsfel som får själen att må dåligt är skrivna av de människor som påstår att utbildningen inte fått lida på grund av deras extrajobb!

Lina

Isabella, jag tycker du har helt fel inställning! LÅT BARN VARA BARN! Varför ska de börja jobba när de är 14 år gamla? Tiden då man har som roligast i livet? När alla kompisarna umgås och har roligt, ska Gillis då jobba och slita bara för att han ”ska lära sig” hur det funkar i vuxenlivet? Det är ren egoism som förälder tycker jag. Och vem vill plugga 5 dagar i veckan och jobba 2? När ska man ha tid till annat? Du ska ju ändå jobba i nästan resten av ditt liv sen ändå, varför stressa in i arbetslivet? Jo, du må vara rik och duktig men här går du faktiskt för långt!

Ida

Okej Bella jag vet att du redan har svarat på mycket här men vill ännu säga min åsikt. Det är så himla olika från person till person det där och jag tycker det är lite tidigt att nu säga att ni kommer göra på ett visst sätt då det är många år kvar och ni inte ännu vet hurudan personlighet Gillis har och/eller vad han prioriterar i sitt liv. Nu verkar det som att du inte satte så mycket tid på skolan men jag minns bara att när jag gick i gymnasiet hade jag väldigt mycket kurser som tog mycket tid och det finns inte en chans att jag skulle ha hunnit jobba på sidan om. Jag har alltid hatat att be om pengar av mina föräldrar men fick en fast liten summa i månaden, som jag oftast sparade en stor del av. Fick inget ordentligt sommarjobb före jag redan tagit studenten eftersom det helt enkelt inte fanns, och hade många kompisar i samma situation. Jag har blivit uppvuxen med åsikten att man ska ge jobben åt de som faktiskt måste jobba, de som redan flyttat hemifrån, studerar och måste betala hyran under sommaren. I den situationen är jag nu, studerar heltid på universitet och inte en chans att jag skulle klara av att jobba vid sidan om mina tidskrävande studier. Inte för att jag skulle drömma om att be om pengar av mina föräldrar även om de erbjudit sin hjälp. Jag jobbar somrarna och sparar pengarna för att kunna leva nästa läsår. Då jag flyttade hemifrån hjälpte föräldrarna mig med att skaffa möbler, köksutrustning osv och det hjälpte mycket men mer än så vill jag inte ta emot. Däremot vet jag att det finns såna som skulle ha tiden och möjlighet att jobba och/eller har dyra imtressen, shoppar mycket och konstant ber om pengar av föräldrarna. Då kan man jobba, absolut. Och glöm inte bort alternativet att jobba hemma, sätt Gillis att städa lägenheten om han ber om pengar till nya jeans. 🙂

Sara

Du kanske uttryckte dig lite dåligt, men jag håller nog med dig 100%. I nu läget jobbar ingen mera, flera ungdomar får pengar hemifrån för att betala precis allt. Såklart finns de såna som blivit lärda att jobba, trots familjen har ok ekonomi. Till dem hörs t.ex. jag. Har jobbat sen 14 åring, och är nu 19. Har inte haft några problem alls med att hitta jobb, eftersom jag inte varit så kräsen som FLERA ungdomar är nowadays. Har alltid lyckas sköta skolan duktigt, förstår int dem som säger att det krävs flera timmars pluggande, pga det kan de inte extrajobba? bullshit säger jag. Det är fast i var o ens attityd.

Matilda

Tycker också att ungdomar ska försöka börja sommarjobba runt 14-16 år, jag själv började vid 15 års ålder på ett café. Att extrajobba på helgerna är dock ganska jobbigt under gymnasietiden, med tanke på att skolan kan räknas som ett heltidsjobb där man går från kl 8-16 och utöver det ska hinna plugga på läxor på fritiden. Min gymnasietid var väldigt intensiv och man behövde plugga mycket för att få bra betyg. Därför var det skönt att kunna pusta ut på helgerna och hitta på något annat! Hade aldrig orkat jobba på de enstaka två dagarna i veckan man var ledig, man måste ju ha ett liv också och inte köra slut sig totalt i redan så tidig ålder.

Anne

Ser att du fått många kommentarer, men jag skriver ändå.

Jag håller med dig. Oavsett om föräldrarna är rika eller fattiga så kan/ska man lära sina barn att ta eget ansvar och förstå värdet i pengar.

Jag kommer från en vanlig medelklassfamilj (kanske snarare underklass då var pappa stack och mamma var sjuk + låginkomsttagare) flyttade hemifrån vid 15 års ålder och har försörjt mig själv sen dess (med försörjt mig själv menar jag att mina föräldrar inte betalt någonting för min överlevnad sen dess). Det var riktigt tufft, och nu i efterhand så önskar jag att mina föräldrar hade hjälpt mig lite mer – inte nödvändigtvis med pengar men kanske med praktiska saker så som uppmuntran/hjälp till att skaffa sommarjobb osv. När man är 15 år är man inte redo för vuxenvärlden, även om man är mogen för sin ålder och tror att man är helvuxen. Lite mer hjälp hade inte skadat, även om jag DÅ sa nej till hjälp och ville klara allt själv.

Min poäng är att man enligt mig inte ska gå extremt åt något håll. Det bästa är att se till att barnet har en god ekonomisk grund att stå på, men ändå se till att han/hon förstår vuxenlivet, värdet av pengar/arbete osv och inte blir för beroende av andra. Det är mitt mål med mina barn i alla fall (som jag ännu inte har).

Johanna

Kunde inte ha sagt det bättre själv , så sant! 😀 Och jag är 16 år, jobbar extra på Mc Donald’s +sommarjobbar och trivs super bra! Det är ett superbra jobb och jag förstår inte varför folk ser på det som ett skämt, det är perfekt för oss unga! Det krävs engagemang för att skaffa jobb för jobb finns det för unga i Stockholm,det handlar bara om att dela ut CV:n till minst 20 ställen. Hade mitt första sommarjobb på en camping när jag var 15 🙂 Riktigt bra att få ett steg ut i arbetslivet nu och jag känner mig mer säker på att få en anställning i framtiden då jag har erfarenheter redan nu! Jag klarar mig fin fint på studiebidrag och jobbpengar! Dyrare saker som gymkort eller mobilabonnemang kan man lika gärna önska sig i julklapp och vara tacksam över att slippa betala under året! Dyra väskor kan man gott och väl vänta med att få tills man själv har råd med dem! Skulle aldrig komma på tanken att be mina föräldrar om det! De ger mig mer än tillräckligt ändå 🙂

Kram på dig Isabella!

Malin

Jag har gått natur nu i 3 år. För att vi ska hinna med allt i skolan går vi från 8.30 till 15.45 varje dag. När man kommer hem måste man äta och sen sätta sig och plugga för att senare ut och röra på sig en timma innan man går och lägger sig för att inte sitta still en hel dag. Detta är varje vardag. Sen kommer då helgen när man äntligen kan få sova ut någon timme för att upp och sitta och plugga hela dagen för att få saker gjort. Efter mitt första år i gymnasiet som var riktigt tufft så jobbade jag hela sommaren och det slutade med att när jag började tvåan sen blev jag jättesjuk av utbrändhet och kraschade totalt in i väggen. Att ha ett extrajobb för mig skulle vara en omöjlighet med min vardag som redan består av för lite vila.

Det nya betygssystemet kräver att du är på topp VARJE dag. Du kan inte ha en dag när du är trött för då sjunker dina betyg. A+A+A+E=D….

Alla har det inte såhär tufft men att lägga fokuset på att man måste lära sig att jobba och klara sig själv i gymnasiet tycker jag är helt fel. FÖR DET ÄR UNDER GYMNASIEPERIODEN MAN BEHÖVER SOM MEST STÖD OCH HJÄLP OCH SOM MAN ÄR SOM MEST TACKSAM FÖR DET. Fokuset ska inte ligga på att man måste hitta ett jobb som inte heller är speciellt lätt för en ungdom idag, utan fokuset ska ligga på att ungdomen ska få så bra möjligheter det bara går att göra bra ifrån sig i skolan så att man sedan kan komma in på en bra utbildning som minst sagt är A och O idag.

Jag förstår verkligen hur du tänker Isabella men jag tror som sagt att du prioriterar i fel ordning lite. Pro ett borde väl vara att få bästa möjligheterna till att göra bra i skolan och strax därefter lära dem att klara sig att klara sig själva.

Jag tycker verkligen inte att man ska överrösa med pengar men ändå se till att ens barn i alla fall inte behöver oroa sig för om dom kommer kunna betala mobilräkningen denna månaden.

Mathilda

Förstår inte vad vissa pratar om. Klart det finns extrajobb idag. Det kanske snarare handlar om vilket jobb man är villig att ”ta”?
Självklart ska man jobba extra när man börjar närma sig 18års ålder. Har alla jag känner gjort och alla har haft tid till en rik fritid endå. Inget kommer gratis här i världen. Bortskämda!

Jonas

Du gick väl inte ens ur gymnasiet, så att du uttalar dig utan att känna till hur tidskrävande vissa (inte alla) utbildningar kan vara är lite ironiskt, tycker du inte det själv?
Hur långt hade du själv kommit med 1000kr i månaden ifall du fick betala allt själv, samt inte hade en förmyndare med kontakter in i arbetslivet? Tycker snarare att det verkar var du som varit bortskämd.

anonym

håller med dig fullt ut i det du skriver, men att få jobb som 14 åring är otroligt svårt. i min kommun får man inte ens söka innan man fyllt 16. jag blir 17 nu i sommar och har alldrig haft ett sommarjobb eller extra jobb, men jag har klarat mig ändå UTAN att bett mina föräldrar om pengar. förra sommaren fick jag barnbidraget, men nu så får man ju inget studiebidrag under sommaren, så jag har sparat några hundra lappar varje månad från studiebidragen under året so gått utifall jag inte skulle få något sommar jobb, och det är det bästa jag har gjort. har 2000 kr sparande. och jag fick inget sommarjobb, fast jag sökte 11 stycken. men mina föräldrar driver inga egna företag så där jag man ju inte jobba som de flesta ungdommar får. men att föräldrar betalar kläder, frisörbesök, nöjen, osv för barn som går på gymnasiet är otroligt fel. man klarar sig gott och väl på 1050 kr, bara man PRIORITERAR rätt.

Jessica

Håller inte med dig. Går visserligen fortfarande i högstadiet men det är inte rimligt att man ska extrajobba på helgerna under gymnasietiden. Går i en helt vanlig kommunal skola och vi har samma mängd läxor och prov som resten av Sveriges skolor (om man inte räknar med ”elitskolorna”). Vet inte hur det var på din tid men redan i högstadiet är det TUFFT. Prov varje vecka, ibland flera på samma vecka, massa läxor hela tiden, ibland har man en vecka på sig och ibland 2-3 dagar. Börjar 8.15 och slutar 15-16 varje dag. Går i skolan lika länge som mamma jobbar med andra ord. Helgerna och eftermiddagarna går antingen åt till plugg eller nöjen med familj/kompisar. Bara det låter väl rätt lagom? Så då kan man bara tänka sig hur gymnasieeleverna har det. Alla nöjer sig inte med E-D i betygen utan vill satsa högre för att kunna skaffa sitt drömjobb sen i vuxenlivet. Idag är det SVÅRT att nå den nivån, även redan i högstadiet. Min kompis fick A i teknik, hur då? Inte genom att vara lagom bra på det och göraallt noga och ordentligt, NO WAY. Hennes fritid gick åt till att skriva dokumentationer som tog 5 timmar styck, läsa på, läsa igenom, utvekla, göra MER än tillräckligt osv osv. Hade hon varit bra och gjort allt noggrant och ordentligt, men bara det hade hon kanske inte haft högre än C max. Och varför överanstränger man sig för ett A då? Jo, för att få sitt drömjobb (arkitekt i hennes fall). Så hur ska en gymnasieelev klara av A i alla ämnen den vill och SAMTIDIGT ha ett extrajobb på helgerna!? Stress är verkligen inte bra för kroppen, folk dör av hjärtattacker här och där och vet du var ifrån de får hjärtattackerna? Jo, pg a stressad och utbränd. Kroppen klarar inte av att få A på det viktiga provet, redovisningen och uppsatsen samtidigt som den ska jobba. Är det inte viktigare att eleven får de betyg den vill ha hellre än att extrajobba på helger för att lära sig pengars värde? Gymnasiet är ett heltidsjobb i sig och om Gillis vill extrajobba då så är väl det utmärkt men det är HAN som ska ha drivkraften. Sommarjobb är bättre tycker jag då det bara är nyttigt med sommarjobb men även det är svårt att få innan man är åtminstone 16. Sökte sommarjobb på ett så enkelt ställe som glasskiosk förut men de inte ens där fick man jobba förrän man var 16. På en glasskiosk. Vill bara säga att det inte är så enkelt som man tror Isabella, och du gick inte ens klart gymnasiet för det blev för jobbigt, hur tänkte du att gillis ska klara gymnasiet och jobb på samma gång?

Maria

Vilken planet lever du på? Det hörs att du lever i din lilla rikemansbubbla. Dags att öppna ögonen kanske?

MA

Det är absolut bra att skaffa ett jobb. Man lär sig otroligt mycket av det.Det är en sund inställning att man tycker att sina barn ska förstå vikten av pengar.

Sedan finns det andra saker som man också kan sysselsätta sig med under sin uppväxt som också kan ge lärdomar om andra viktiga saker i livet.
Jag idrottade under hela min uppväxt tills jag slutade gymnasiet. Jag hade MVG i nästan alla ämnen när jag slutade gymnasiet trots att jag hade träningar 4-5 dagar i veckan och matcher varje helg. Skola och idrott var det som tog upp min vakna tid och att jobba hade varit väldigt svårt att finna tid till. Jag valde att prioritera idrott före jobb. Det jag har fått utav det är också värdefulla erfarenheter som visserligen inte handlar om pengar men om andra saker i livet så som människor, samarbete med andra, vad hårt arbete kan resultera i, lojalitet, vänskap, motgångar, framgång, målsättning, hälsa, planering, engagemang osv. Detta är saker som jag anser är av värde. Sedan har jag fortfarande lärt mig pengars värde också. Mina föräldrar har aldrig skämt bort mig med materiella saker. Jag fick aldrig något bara för att jag sa att alla andra hade det. När jag började gymnasiet så fick jag hela barnbidraget/studiebidraget och då fick jag själv stå för mina utgifter och lära mig att hushålla med det, även om jag också fick hjälp med det jag som jag verkligen behövde. När jag sedan fick jobb efter studenten fick jag även bidra hemma innan jag tillslut flyttade hemifrån. När jag sedan flyttade hemifrån betalade jag och min sambo allting till hemmet själva för de pengar vi hade jobbat ihop.

Dom lärdomarna jag har fått från min uppväxt (samarbete,målsättning osv) har du också erfarenhet av fast från andra sammanhang. Men jag har trots att jag inte jobbade tills efter studenten ett sunt tänkande kring ekonomi också. Det finns alltså flera sätt att gå till väga och jag tror att det som är viktigt är att man är mån om att sitt barn lär sig allt som är viktigt att veta i livet för att kunna klara sig själv. Sedan kanske det inte alltid går att bestämma på förhand exakt hur barnet ska lära sig dessa kunskaper men så länge man har en plan för vad är viktigt att kunna så känns det som man är på god väg

Lisa

Det är klart man ska betala för sig men nu är det så att vi lever i ett samhälle där det är svårt att få sommarjobb, då är det väl rätt självklart att man som förälder vill hjälpa till ekonomiskt om barnet/ungdomen söker jobb men inte får något.

Isabelle

Jag hade aldrig fixat att jobba helg samtidigt som gymnasiet, varannan lördag hade nog vart bra dock! Jag ägnade mina helger åt läxor och fritid, Det är ju faktiskt skolan som är ens ”jobb”. Men jobba varannan lördag och på loven tycker jag är bra.

Måste säga att jag blir imponerad av ditt tänk Bella! Under min uppväxt fick jag lära mig att pengar inte växer på träd och att jag får jobba hårt om jag vill komma någonstans. Sagt och gjort, idag bor jag och min man i hus, har det bra ekonomiskt och har båda två fantastiska jobb. Min pappa lärde mig tidigt värdet av pengar, och jag har nästan aldrig frågat eller fått pengar av dom, vilket jag tackar dom för idag! Jag kommer ihåg hur avundsjuk jag var på vänner som fick allt de pekade på, men idag är jag så tacksam över min kunskap som mina föräldrar gav mig! Gillis kommer också tacka er!

Alla kommentarer…
Skriv en kommentar
E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *