Bortskämda barn

Nästa vecka så befinner jag mig i Almedalen måndag till tisdag. Det är ju politiker-veckan på Gotland för er som har missat och jag brukar vara på plats varje år. På tisdag så ska jag medverka i ett seminarium för Swedbank tillsammans med två häftiga människor, Mia Brunell och Peter Norman. Temat är sparande och det ska bli väldigt intressant. Jag fick en tjock Sifo-undersökning att gå igenom innan och när jag skumläste den imorse såg jag bland annat det här:

  • Mer än hälften av föräldrarna betalar kläder åt barnen även i gymnasiet
  • Mer än 25 % av föräldrarna betalar nöjen åt barnen även i högstadiet
  • Mer än 80 % betalar mobilen, nästan oavsett ålder
  • Mer än hälften betalar Spotify, gymkort, nöjesresor, nästan oavsett ålder/

… Jag fick en chock! Alltså, man blir 18 år under gymnasietiden. Att ha föräldrar som står för alla ens kläder, mobiltelefon, gymkort och resor när man är myndig tycker jag är märkligt. Jag tycker att det är en självklarhet att man extrajobbar i den åldern, just för att ha råd till en sådan sak som solsemestern med sina vänner. Jag förstår att föräldern eventuellt motiverar det med att personen ska ha fokus på studierna men man gör faktiskt en björntjänst. Att lära sig förstå vikten av att tjäna egna pengar samt kunna hushålla med dom är otroligt grundläggande. Och det är något som ska börja när man redan bor hemma, inte få en verklighetssmäll när man flyttar hemifrån och aldrig tidigare gjort en budget. Man kan inte som förälder klaga på att sin tonåring jämt ber om pengar, om det är precis det man har gjort utan att blinka under flera års tid.

[showhide type=”post” more_text=”Show english translation…” less_text=”Show less…”]

Next week I’m going to be in Almedalen from Monday to Tuesday. There’s a political convention on Gotland for those of you who missed it, I go every year. On Tuesday I’m going to take part in a really cool seminar hosted by Swedbank together with two cool people, Mia Brunell and Per Norman. The theme is savings and it’s going to be really interesting. I got a thick pamphlet of Sifo market research to go through before the seminar and when I skimmed through it this morning I realized the following:

  • More than half of all parents pay for their high school children’s clothes
  • More than 25% of parents pay for kids pastimes in junior high
  • More than 80% pay for their phone contract, regardless of age
  • More than half pay for Spotify, gym membership, trips etc. almost regardless of age

… I was shocked! You turn 18 while you’re in high school. For your parents to pay for all of your clothes, your cellphone, gym membership and travel when you’re of age is strange to me. I think it’s a given that you have a job on the side at that age, just to be able to afford to go on holiday with your friends. I can understand that parents may motivate their kids to focus on school but that’s not doing them a favor. To understand the importance of making your own money and be able to budget them is fundamental to growing up. It’s something you need to learn while you live at home to avoid having a massive reality wake-up call when you move out and never have had to live with a budget. As a parent you can’t complain about your teen constantly asking for money if you’ve been handing it out for years without batting an eye.

In our family it’s going to be natural for Gillis to get a summer job when he’s 14-15 and for him to have a weekend job during high school. If every thing goes as planned Gillis will grow up with a lot of financial security compared to how it was for me when I was growing up (I mean, he lives in a 7 million SEK apartment and Odd and I are 26 and 23 years old). He really needs to experience that you need to work hard to get places. Nothing comes for free.

[/showhide]

Skärmavbild 2014-06-25 kl. 14.26.09

I vår familj kommer det vara en självklarhet att Gillis ska sommarjobba när han är 14-15 år och ha ett extrajobb på helgerna under gymnasietiden. Går allt som jag planerar så kommer Gillis att växa upp under väldigt bra ekonomiska förhållanden till skillnad från hur jag hade det som barn (jag menar, han bor idag i en sju miljoners lägenhet och Odd och jag är 23 och 26 år gamla). Han ska verkligen få uppleva att man måste slita för att ta sig någonstans. Inget är gratis.

  1. Man har faktist olika syn på saker och ting och vem bestämmer vad som är ”rätt och fel”? Varför ska alla göra lika dant?? Det finns väl ingen lag som bestämmer hur du ska uppfostra dina barn, det är upp till föräldrarna, alla gör det på sitt sätt! Om nu föräldrarna vill betala ”barnens” kläder till de är 45, låt dem då göra det! Det är ju inte du som betalar dem!

    Det är faktiskt också väldigt svårt att få jobb för ungdomar

    1. Där har du en poäng, olika för alla.
      Jag är 18 år och lever på csn, börjar 3an i höst.
      So what om jag inte jobbar…
      Betalar de mesta själv, dock inte mobilräkning.
      Men som kläder, smink.. Saker jag behöver
      Annars brukar jag och syskonen få pengar av föräldrarna utan att ens fråga, till något vi behöver.

  2. Varför måste han ha ett extrajobb under gymnasietiden. Känner typ ingen som har det. Våra föräldrar betalade inte heller något från att vi började få 200 kr månadspeng och i synnerhet inte efter att vi fick hela studiebidraget (eller jo, de betalade ju vår mat om hela familjen gick ut på restaurang och så, men inte kläder och nöjen annars). Vi klarade oss alla bra ändå, och sparade t.o.m. en hel del under de åren. Studentklänningar (till både utspring och bal) fick vi betala ur egen ficka också minns jag. Sedan hade vi råd med bio, bowling och en hel del annat kul också.

    Alltså, det jag försöker få fram är att man som gymnasieelev inte behöver ha ett extrajobb för att ha råd med nöjen, även om föräldrarna inte betalar något 🙂 Nöjen behöver inte vara svindyra. Mobilen behöver inte kosta massor (här tänker jag både på abonnemang och telefonen i sig). Så med andra ord tycker jag inte att det med extrajobb är ett rimligt krav, jobb är ju inte ens särskilt lätt att hitta 😛 Att leva efter sin plånbok tycker jag dock är viktigt att lära ut 🙂

  3. Men herregud! Att inte utnyttja privilegiet av att man har råd att försörja sitt barn utan att det ska behöva jobba som minderårig är för mig helt främmande. Jobba kommer man ändå göra så otroligt stor del av sitt liv, att ha ett extrajobb på helgerna under gymnasietiden när ens vänner umgås och är ute och roar sig, samtidigt som du pluggar heltid under veckorna måste vara otroligt stressande och tråkigt. Studier är ju dessutom inte som ett jobb som du lämnar varje dag, utan det hänger ju över en precis hela tiden. Bra studieresultat är också något som inte kommer gratis, och som man måste kämpa för. Men man vill väl att ens barn ska ha roligt också? Med bra resultat från skolan och en vettig uppfostran där ”verkligheten”, son du kallar yrkes/vuxenlivet diskuteras, tror jag man har en utmärkt grogrund och inte alls får en chock. Om inte annat lär man sig nog, ungdomar är ju inte dumma i huvudet…

    1. Den bästa grogrunden är om man lär sig att kämpa för saker. Att skaffa ett extrajobb tidigt ger tillfredsställelse, utvecklande och dessutom får man kontakter och erfarenheter. Man kan jobba och göra fantastiskt bra ifrån sig samtidigt. Det värsta man som förälder kan göra är att dalta. Ungdomar behöver känna att de kan klara av och hantera saker som ett jobb kräver. Många som kommer ut på arbetsmarknaden idag står helt handfallna för att de aldrig testat på att arbeta i ung ålder. Det är viktigare och mer utvecklande än att ha roligt med vänner hela tiden. Det gör de ju ändå.

  4. Sen ska man ju lyckas få tag på extrajobb också och det är inte det lättaste tyvärr. Så även om man kanske känner att det är en självklarhet så går det inte alltid så enkelt.

    1. Mc Donalds, burger king, Max och andra snabbmatskedjor behöver alltid ny personal. Det är inte svårt att få ett extrajobb idag, dock tycker många de är för ”fina” för snabbmatskedjor.

  5. Jag håller med dig om allt detta. Min lillebror, som är 18 och nyss har tagit studenten, är mammas ögonsten och har alltid fått allting serverat för honom. Det innebär att han nu har gått ut gymnasiet utan ett fullständigt betyg (han är smart men har saknat disciplin till att ens gå på lektionerna), kastat bort de 15 000 som mamma hittills har lagt på hans körkort för att han inte längre pallade ta lektioner. Han har inget jobb, han har inte kontaktat Komvux utan det tycker han att mamma ska göra åt honom. Ja, ni hör ju hur det låter.
    Jag är så tacksam att jag inte är den bortskämda av oss. Jag jobbade extra under gymnasietiden, och nu har jag pluggat på högskola och bott själv i ett år utan att ta emot pengar. Jag har inget direkt sommarjobb, förutom några timmar på ett städjobb, men jag har sparat stenhårt hela året för att klara sommaren och betala min lägenhet själv. Det känns så jäkla bra!

    1. Sen är ju inte alla som inte jobbar under gymnasietiden som din bror, han är väl mer ett ”worst case-scenario”. Jag jobbade INTE under gymnasieåren utan fick studiebidrag plus kläder och dylikt betalda av mina föräldrar (omgomg) men har ändå på något sätt lyckats ta ansvar och få jobb, betala för mig och inte vara en bortskämd snorunge. Det handlar inte bara om att arbeta eller inte, det handlar om uppfostran i sig.

    2. Håller med dig, är i samma sits fast med en lillasyster. Sätter stort värde i att klara mig själv. Vet att jag kan gå till mina föräldrar om jag någonsin behöver, men har aldrig hänt under mina hittills 21 år. High five till oss! 🙂

  6. Tyvärr har inte alla ungdomar föräldrar som kan ge dem extra jobb som du hade i den åldern ! Jag känner många ungdomar som prioriterar studierna och vill ha en gymnasieexamen istället för att jobba och tycker inte att det är fel att föräldrarna stödjer dem. Och sedan så finns det inte sommarjobb till alla som vill ha ! Det här var ett riktigt omoget inlägg !

    1. Extrajobb skaffar man väl själv? Hela ditt inlägg är konstigt… Kan inte föräldrarna skaffa sommarjobb åt barnet så måste dom betala för dom ist? Eget ansvar finns det något som heter….

  7. Bella, du får inte glömma heller att det är inte alla som får sommarjobb. Man kan söka hur mycket som helst men ändå inte ens få en intervju. Det är inte alltid så lätt. Tycker det är tråkigt, ditt sätt att skriva nedlåtande ibland.

    1. Kapitaliser… förstår inte hur jag fortfarande förvånas över hjärtlösheten bland en del kapitalister…

  8. Inte lätt att få sommarjobb om du är under 15-16 år idag. Det är fel att kräva att barnen ska jobba under gymnasietiden. De ska koncentrera sig på studierna för att komma in på universitet sedan. På tok för dålig fokus på skolan i Sverige! Skärpning behövs både från elever och föräldrar.

  9. Att lära sina barn att kunna hantera pengar och förstå vikten i att tjäna sina egna pengar och kunna ta ansvar för sin egen budget senare i livet håller jag med om att är ytterst viktigt. Vad som dock verkar undgå dig och många andra med barn (riktar inte detta som negativ kritik till varken dig eller någon annan specifikt utan tar enbart upp detta då det är någonting många faktiskt inte vet) är att man kan vara underhållsskyldig för sitt barn ända upp till 21 års ålder då lagen fastslår att så länge barnet går i skola (grundskola, gymnasium) skall man som förälder försörja sitt barn. Varför jag tar upp detta är för att försvara föräldrar som till exempel köper kläder åt sina barn när de går i skolan eftersom barnet kan vägra arbeta och förtjäna egna pengar men du som förälder kan inte vägra köpa kläder åt ditt barn då detta hör till ditt ansvar som försörjare. Men annars håller jag med om att det är viktigt att lära sitt barn att spara ihop av sina egna pengar för att kunna göra någonting roligt (till exempel solsemester som du nämner) eller köpa någonting som personen verkligen vill ha. Summan av kardemumman är att om Gillis när han går i gymnasiet vägrar jobba på helgerna och inte bryr sig om han har tillgång till mobiltelefon eller inte så finns det inte någonting ni kan göra åt saken annat än att finna er i det och fortsätta försörja honom tills han tar examen.

  10. Hur fick du ditt första jobb ?
    Hur lyckades du med dina gymnasiestudier och vad prioriterade du?
    Om Gillis kommer ha stora inlärningssvårigheter och behöver läsa extra på somrarna skall han skippa det för att jobba ?

  11. Tycker då synd om gillis om ni ställer krav på han att han ska arbeta under gymnasietiden.
    Som jag, pga min psykiska sjukdom så skulle jag aldrig klarat av att både gå i skolan och arbeta. Skolan var nog svår som den var

  12. Hur tänker du nu? För inte så länge sen skrev du hur mycket ni lagt på er sons konto. Vi har tre barn och alla har vi hjälpt med studier, möbler till första hemmet, körkort, fickpengar. Vi har hellre avstått själva för vi är av den åsikten att de skall inte behöva börja sitt vuxna liv med en massa skulder. Vi är inga höjdare utan medelinkomsttagare . Alla tre har blivit bra människor med bra yrken. Allt du skriver är inte riktigt genomtänkt. Visst kan ungar jobba extra men det ger ju ändå bara småpengar.

    1. Det låter som mina fantastiska föräldrar! De ger mig dessutom stöd även nu när jag pluggar på universitetet, för att jag ska slippa studielån. MEN, de har lärt mig vikten av att arbeta och värdet av pengar på annat sätt under hela min uppväxt. Jag är fullt medveten om att jag kommer få jobba stenhårt för att göra detsamma för mina barn, jag är för evigt tacksam att jag har det som jag har det och jag har aldrig någonsin tagit det för givet att jag ska få pengar av mamma och pappa.

  13. Håller fullständigt med om att det är sjukt. Jag skulle gärna inspirera mina barn att jobba, men det måste komma från dem. Det är skillnad på att lära sig om ekonomi tidigt och att aldrig vara ledig. Jag betalade allt själv från 13 års ålder, och har dragit nytta av det senare i livet. Dock vet jag hur lätt det är att bli slutkörd. Jag har mått riktigt dåligt. Motivera Gillis, MEN låt honom känna att han har ett val! Helgjobb är tufft om man lägger ner sig i skolan ordentligt på vardagarna…

  14. Förstår väl tills viss del hur du tänker. Men som jag själv t.ex. Jag skulle aldrig kunnat jobba i den åldern. Från att jag var 13 föll jag om och om igen ner i depressioner. Är 20 idag, och långt ifrån okej. Många skulle nog kalla mig lat, men det är svårt att gå från att överleva till att leva. Man måste se utifrån varje barn. Hur mycket man orkar och klarar av. Skolan är viktigast, så om barnet inte klarar mer än den så är väl inte det hela världen? vi alla är inte supermänniskor som orkar hur mycket som helst, tyvärr. Tycker du känns lite väl dömande ibland, utan att riktigt tänka på att alla har olika livssituationer.

  15. Tycker du har så sjukt fel nu.
    Mina föräldrar betalade nästan allt för mig under gymnasietiden så att jag inte skulle behöva jobba för att kunna fokusera på studierna. Jag gick natur på gymnasiet och ville bli civilingenjör i industriell ekonomi , har du Isabella någon aning om vad det krävs för betyg för att komma in på högskolan idag? Det du skriver är galet verklighetsfrånvänt.

    Är jag bortskämd och kan jag inte hushålla med pengar idag? NEJ
    Jag är den av mina kompisar som slitit mest under hela gymnasietiden och tiden efter trots att jag inte har haft ett jobb och idag är jag den som har pengar över varje månad trots attrahera endast lever på CSN. Det handlar inte om att inte ge sina barn några pengar utan att lära dom värdet av pengar, vilket går att göra på mycket bättre sätt än att tvinga barnen att jobba i gymnasiet.

    1. Jag håller helt och hållet med dig!! Jag läser också natur och både jag och mina föräldrar har insätt att man inte KAN jobba på helgerna när man satsar så mycket på skolan.

      Men jag kan säga såhär, jag sommar jobbar och betalar mycket själv men jag kan inte jobba på helgerna om jag ska kunna klara skolan osv!

      1. Det är däremot inte sant att det är OMÖJLIGT. Jag har jobbat varje helg under ett år (i genomsnitt) och jag gick ut med 21 i meritvärde nu i juni. Det kanske inte är 22,5 men jag har pluggat röven av mig till allt jag gjort! Det handlar om att kunna balansera det. Nu sista halvåret av trean har jag förutom att jobba även övningskört och pluggat körkortsteori. Alla har olika förutsättningar, jag hade inget val. Jag behövde jobba ihop pengarna till mitt körkort, och nu behöver jag körkort för att kunna jobba. Det går hand i hand. 🙂 Med andra ord: vad man klarar att göra är individuellt!

        1. Jag behövde mer än 21 för att komma in på den utbildning jag ville in på vilket jag fick. Valde att inte jobba under gymnasietiden men jobbar nu istället och har aldrig haft problem att få jobb då jag velat ha. Men helt sant, det är individuellt, jag hade inte fått 21 heller om jag hade jobbat, riktigt grymt att klara både skola och jobb tycker jag!

      2. Jag läser precis samma utbildning, men jag klarar att jobba extra på helger och kvällar utan att det påverkar mitt sociala liv eller mina studier. Allt handlar bara om att planera sin tid väl. 🙂

      3. KLART man kan jobba extra. Ska jag berätta en grej om civilingenjörsutbildningar? Man läser flera kurser parallellt. Jag läser 3 kurser åt gången men ibland har jag haft 4 st. Då gäller det att planera. Då är det en jätte bra färdighet att kunna bolla skolan i gymnasiet med ett jobb samt träningar och aktiviteter.

    2. Hej!
      Jag går samma utbildning som du på ett av Sveriges bästa universiter. Jag jobba extra under gymnasiet på helgerna och nätter. Fick aldrig några fickpengar och det har hjälpt mig enormt. Jag jobbade 96 h arbetsveckor på sommrarna (dubbla jobb). Det har hjälpt mif otroligt mycket nu under utbildningen. För mig är det sjävklart att man ska arbeta på sommrarna och ev helger som ung. Jag kommer aldrig betala festresor till Grekland eller ge fikapengae till mina barn

      1. Jag hade det precis som dig Sofia! På grund av trista familjeförhållanden flyttade jag hemifrån som 16-åring, jobbade 25-30 timmar i veckan på ett café samtidigt som jag pluggade heltid på gymnasiet. Soc betalde min hyra och jag fick 1000 SEK/månad i bidrag av mina vårdnadshavare utöver mitt studiebidrag på 1050 SEK, resten av mitt leverne jobbade jag ihop och hade ungefär 7000 att röra mig med varje månad. Ibland blev jag erbjuden timmar på cafét under lektionstid och då fick jag överväga vilket som skulle ge mig mest, lektionen ifråga eller just de timmarnas lön. Skolan var alltid viktig för mig och jag gick tog studenten med ett snitt på 18,8. Min situation var kanske något extrem men det lärde mig att vara flexibel, öppen för nya möjligheter och framförallt var det en fantastisk förberedelse inför universitetsstudierna, där man måste vara flexibel när det gäller arbetstimmar och dylikt och där man också måste kunna prioritera sin tid.

        Att spara pengar till sina barn, om man kan, för t ex insats till lägenhet eller körkort låter dock mycket klokt i mina öron. Att sponsra ett fylleslag på Sunny Beach? Inte direkt.

      2. Jag hade det precis som dig Sofia! På grund av trista familjeförhållanden flyttade jag hemifrån som 16-åring, jobbade 25-30 timmar i veckan på ett café samtidigt som jag pluggade heltid på gymnasiet. Soc betalde min hyra och jag fick 1000 SEK/månad i bidrag av mina vårdnadshavare utöver mitt studiebidrag på 1050 SEK, resten av mitt leverne jobbade jag ihop. Ibland blev jag erbjuden timmar på cafét under lektionstid och då fick jag överväga vilket som skulle ge mig mest, lektionen ifråga eller just de timmarnas lön. Skolan var alltid viktig för mig och jag gick tog studenten med ett snitt på 18,8. Min situation var kanske något extrem men det lärde mig att vara flexibel, öppen för nya möjligheter och framförallt var det en fantastisk förberedelse inför universitetsstudierna, där man måste vara flexibel när det gäller arbetstimmar och dylikt och där man också måste kunna prioritera sin tid.

        Att spara pengar till sina barn, om man kan, för t ex insats till lägenhet eller körkort låter dock mycket klokt i mina öron. Att sponsra ett fylleslag på Sunny Beach? Inte direkt.

      3. Jag har gått natur och jag har inte heller kunnat jobba extra på helger, men har klasskompisar som har gjort det. Att kunna göra den möjligheten är väldigt individuell med tanke på att alla inte klarar av skolan lika lätt. Det handlar inte om att man är lat bara för att man inte klarar av att jobba och plugga samtidigt. Jag själv hade aldrig klarat det för jag har mått så pass dåligt att jag knappt klarat av skolan p.g.a. vissa omständigheter. Sen finns det även dem som har svårare inlärning. Alla människor är ju olika och fungerar olika, vissa kan klara av den stressen, medan vissa inte alls kan hantera den. För min del har jag varit tvungen att tänka på min hälsa i första hand och sedan studierna. Tycker att det här är något som man ska ta lite när stunden är kommen för att se just på den individen eftersom att inte alla klarar av det.

    3. Väldigt bara skrivit! Jag har själv precis tagit studenten från natur med förhoppningen om att komma in på läkare eller veterinär till hösten. Jag har lagt ner så extremt mycket tid på skolan att ett jobb inte har varit möjligt. Den nya gymnasieskolan kräver då mycket av eleverna. Större delen av min klass har mått väldigt dåligt under dessa tre år.
      Jag har självklart jobbat under somrarna, när det inte finns några skolarbeten att göra. Kommer exempelvis denna sommaren nu vara ledig några få dagar under tre månader.
      För att komma till min åsikt; har föräldrar möjligheten att hjälpa sina barn ekonomiskt under gymnasietiden så ser jag det som en självklarhet, klart att man vill hjälpa sina barn när man kan. Att kräva att man ska jobba vid sidan om ett högskoleförberedande program är INTE rimligt.

  16. Bra! Jag jobbade själv extra under gymnasiet och har sommarjobbat sen jag var runt 15. Gick alldeles utmärkt att hinna med både bra betyg i skola och jobb. Bor nu utomlands sen flera år tillbaka, jobbar med ekonomi, är väldigt självständig och vet värdet av pengar eftersom jag tjänar dem själv och sparar. Tycker att det är toppen att uppmuntra sina barn att vara självförsörjande, det är ett av de viktigaste man kan göra som förälder. Sen kan man som förälder alltid vara där som stöttepelare om någonting skulle gå fel eller inte bli som man tänkt, det är processen att lära sig som är viktigt.
    http://www.londoncalling.se

  17. Håller helt med dig, Isabella. Jag är själv 19 och visst har mina föräldrar betalat till exempel telefonräkningen åt mig, men då ser jag till att jag jobbar tillbaka den summan, till exempel med att hjälpa till hemma. Jag har dock vänner som får ca 100€ i månaden av sina föräldrar till vad de vill, vilket jag anser är fel. Själv har jag alltid betalat för resor och andra nöjen, och så anser jag att det ska vara!

  18. Okej om man ens kunde få ett jobb som 18 åring… fan snart vill säkert donken också att man ska ha två års erfarenhet och utbildning… det är tuffa tider Bella, jobb dyker inte upp från ingenstans, speciellt inte för ungdomar.

  19. Om Gillis inte har tid då? Om han har fotbollsmatcher på helgerna tex? Eller simträningar efter skolan? Ska han då få välja att bortprioritera en idrottssatsning för att kunna ha en mobil? Eller resa medan han går i skolan?

  20. Föräldrar och vårdnadshavare är försörjningsskyldiga för ungdomar upp till 21 om de fortfarande läser på gymnasiet. Inget konstigt att de betalar barnens utgifter, de har skyldighet att göra det enligt lag 🙂

    1. TACK!!! Äntligen någon som fattar.

      Jag kommer själv från fattiga förhållanden (vi pratar föräldrar som knappt har råd med mat på bordet) och för mig är det en SJÄLVKLARHET att jag kommer att försörja mina barn.

      Att betala nöjen åt BARN på 13 – 15 år tycker visst Isabella är konstigt, för mig är det logiskt. En 14-åring går på discon, till en ungdomsgård eller bio. Vi pratar inte om resor till Bahamas här.

      Aldrig i hela helvete att jag skulle kräva av mina barn att de ska jobba utöver att de studerar 100% så länge de läser i gymnasiet eller under. Sommarjobb, självklart, men aldrig ett extrajobb om inte barnet själv vill det. Vill mitt barn ha kläder, hålla på med sportaktiviteter eller gå till Gröna Lund ska jag stå för det så länge lagen säger att jag ska det. En unge blir INTE bortskämd för det, allt beror ju på vad barnet får göra i utbyte. En unge som får allt genom att peka på det är bortskämd – ett barn som får saker/pengar genom att göra hushållssysslor (anpassat efter ålder) lär sig ändå att pengar inte kommer gratis.

      1. HELTRÄTT!!!! vill dock tillägga att jag förmodligen skulle försörja mina barn oavsett om det var en lag som tvingade mig till det eller inte. Tills 18 är man juridiskt barn (notera juridiskt, för de flesta föräldrar kommer man alltid definieras som ”barn”). Så bella, för guds skull, barn ska få vara barn. Vuxna och arbetar gör man resten av livet, det ska man inte behöva kastas in i när man har fyllt 14 och är mitt uppe i puberteten och kanske en bråkig tonårstid. Ansvar för pengar och sig själv behöver inte nötas fram genom den ”hårda vägen” (försörja sig själv för att ens föräldrar inte hade råd etc). vett om ekonomi kan barn lära sig enkelt av en bra uppfostran. Precis som du sa Alexandra, det kan handla om hushållssysslor eller som jag har gjort – jobbat hemma på gården. Då kan jag tillägga att det arbetet ALDRIG har varit betalt och jag har aldrig velat ha betalt heller. Det har heller aldrig varit ett hot mot mig att jag måste jobba hemma för att få pengar, det har varit ett val från min egen sida. Jag hjälper till hemma frivilligt för att jag har fått en bra uppfostran. Man hjälper sin familj, precis som mina föräldrar alltid har hjälpt mig och tagit ekonomiskt ansvar för mig och mina syskon. Det är inte gratis att ha barn och det är absolut inte en ekonomisk vinst, den som tror eller förväntar sig det borde verkligen överväga om de ska ta på sig ansvaret. Återigen, allt handlar om uppfostran och vilken bild av verkligheten man ger barnen. De behöver inte lägga sina helger på jobb och riskera både studier, idrottsarrangemang och vänner för o inse att pengar inte växer på träd.

  21. Ja det är ju himla lätt att säga för någon som aldrig behövt söka ett jobb utan fått jobb och blivit framgångsrik genom sin blogg.

    Jag tror att fler ungdomar gärna vill jobba men inte får något jobb nu för tiden. Då är det snällt av föräldrarna att hjälpa så dom får hushålla med sitt studiebidrag. Den dagen dom får sin första lön in på kontot kan man sluta hjälpa.

  22. Jag hade ett extra jobb när jag gick i 1:an och efter 2 månader blev jag uppsagd eftersom mina timmar inte behövdes längre. Sökte nytt hela hösten utan resultat. Nu efter sommaren ska jag börja 2:an och kommer verkligen inte att tid med ett extra jobb. Jag kommer att sluta 17.00 två dagar i veckan och resten av tiden vill jag ha till mina andra aktiviteter ( läser just nu tre språk, varav ett på distans ). Min åsikt är att ungdomar ska få lära sig att leva på sitt studiebidrag och ev. sommarjobb. Så länge jag bor hemma vill jag kunna lägga energi på skolan och satsa på bra betyg för fortsatta studier!

  23. I vilken drömvärld lever du egentligen Isabella? Snälla du kom ut i verkligheten någon gång! Har du helt missat att ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa??

    Jag och mina vänner vill inget hellre än att tjäna egna pengar! Jag blir ärligt talat ledsen över det du skriver, som om vi skulle vara bortskämda för att våra föräldrar hjälper till när inte studiemedlet räcker till. Är det vårt fel att det inte finns jobb att få? Inför denna sommar har jag sökt 35 jobb. Bara som ett exempel från verkligheten som du uppenbarligen inte vill kännas vid, parkförvaltningen hade 350 sökande till sex tjänster…

    Fy faan för dig och vara så jävla nedlåtande och dryg! Tänk alla ungdomar vars föräldrar inte har en krona att kunna avvara sina ungdomar!

      1. Håller helt med! Det är inte lätt att hitta jobb om man inte har kontakter, vilket såklart ni har! Mina barn har spelat innebandy och fotboll tills dom slutade gymnasiet. När skulle dom jobba? Vem i dag anställer någon som är 14-15? På de flesta jobb måste du vara 18 och ha körkort. Jag själv flyttade hemifrån när jag var 18 utan att ha betalat hemma och tänk, jag fixade det! Man anpassar sig såklart efter situationen. Jag tycker att du är totalt verklighetsfrånvarande och verkar inte ha koll på hur verkligheten ser ut! Ska bli mkt intressant att se vad det blir av din son som ju är född med guldsked!

    1. 35 jobb är inte mycket. Jobb finns till de flesta som är flexibla, envisa och realistiska.

  24. I dagens samhälle är det grymt svårt att få jobb när man är ung och fortfarande pluggar. Och sommarjobb söker alla, man måste få hjälp av sina föräldrar för att kunna få ett jobb. Jag är själv 17 snart 18 år och har i år fått mitt första sommarjobb i 3 veckor tack vare att min pappa kände en som kunde ge mig en inhoppsplats. Vi måste få pengar av våra föräldrar hur ska vi annars få det?

  25. Håller med till en viss del. Men i dagsläget är det svårt att får ett extra jobb och sommarjobb. Jag känner många som söker alla sommarjobb som går men har ändå inte fått något. Jag själv gick ut gymnasiet för ett år sen och hade sommarjobb då som jag fick genom min faster, sen har jag gått arbetslös hela vintern och då hade jag inte haft en chans att kunna betala mobil, kläder, nöjen m.m.
    Och när man går i gymnasiet får man 1050 i månaden och får man inte hjälp av sina föräldrar med vissa utgifter så räcker inte pengarna. Jag tycker att man ska försöka stå på egna ben så mycket det går för utan extrajobb så kan man inte stå för alla utgifter själv i gymnasiet.
    Kram Cecilia

  26. Jag tycker att du har fel. Om man pluggar 60 h/vecka klarar man inte att extrajobba. Jag försökte, men det slutade med lunginflammation som varade i sju veckor. Efter det lät jag mina föräldrar hjälpa till med utgifterna då och då. Sommarjobb är dock vettigt, men man måste själv komma fram till hur mycket man orkar. Det är individuellt och beror tex på hur bra man är i skolan och vilken typ av person man är.

  27. Föräldrar/vårdnadshavare har försörjningsplikt för ungdomar upp till 21 år om de fortfarande studerar på gymnasienivå efter 18 års ålder. Innan 18 gäller den oavsett. Inte konstigt att föräldrar betalar barns utgifter, det är deras skyldighet enligt lag! 🙂

  28. Jisses, säg INTE detta under Almedalsveckan!!!

    SÅ fel – så galet – så okunnigt – så omoget!

    HUR ska en unge/tonåring klara sig på ett sommarjobb på t ex kommunen! Några kronor i lön.

    Nu vet jag att jag är lite ”elak” men du borde ha gått ut gymnasiet (alla kan inte starta företag på företag när de är tonåringar) och skaffat/jagat ett arbete!

    Våra ungar är vuxna nu, men de bodde hemma, vi betalade mobiler mm mm. Busskort (vi bor inte i Sthlm)

    När yngsta dottern flyttade till Paris efter studenten, blev hon rånad första kvällen – på ett café! De stal hennes plånbok – pass – mobil.

    Vi stöttade naturligtvis hemifrån, Ambassaden hjälpte till med pass (DYRT), vi skickade pengar så hon kunde köpa en mobil. Alla föräldrar med sunt förnuft vill kunna komma i kontakt med sin tonåringar!!!

    Nej Bella – du är ute och snurrar i det blå nu och för första gången tycker jag synd om er son som kommer få ett h-e om inte du och din man tänker om!

    1. Några kronor i lön? ja, kanske.
      Jag har jobbat sedan jag var 13 år. Inte varje helg men vissa helger och kvällar under hela min skolgång samt hela sommrar.
      Jag tjänade 50 sek/tim på mitt första jobb. Fick alltså ut mellan 500-1000 sek/mån. Jag hade vid sidan av detta bra betyg.
      det är nyttigt att arbeta. Inte bara för pengarnas skull, även för att lära sig ansvar och få arbetsmoral. Ni pratar om ungdommar som om de är helt handlingsförlamade. Man klarar skola och jobb bra. Det är inga problem.
      Vid sidan av det jag tjänade så fick jag fortfarande vissa saker av mina föräldrar. Saker, kläder osv som jag Behövde. Som var nödvändigt.

      1. Ungdomar är inte handlingsförlamade men de är ungdomar och inte vuxna och ska inte behöva lägga mer tid på ”arbete/ studier” än vad vuxna gör.
        Det är viktigt att få ha en fritid, att kunna sysselsätta sig med intressen och utöva olika aktiviteter och har man både jobb och studier så ska du nog se att de flesta får svårt att balansera detta.

      2. Hur länge sedan var det du gick i skolan? Det ÄR tuffare nu. Gyf11 kräver oerhört mycket för att nå höga betyg, MVG går inte att jämföra med ett A, det krävs SÅ mycket mer. Jag har upplevt båda systemen och det år två olika världar. Jag fick allvarlig panikångest sista terminen på grund av stress, och jag jobbade inte ”ens”. SLUTA jämföra då med nu, det är två olika världar.

      3. Jag tränade friidrott 5ggr i veckan, läste trean på gymnasiet och jobbade extra på McDonalds. En dag sa kroppen stopp och jag fick extrema bröstsmärtor, förmodligen pga stress. Fick sluta med ALLT, där och då. Jag önskar att jag hade hållt mig till sommarjobb som mina föräldrar rådde mig till. Tro mig, ett sommarjobb räcker gott ovh väl för att man ska lära sig ”ansvar och arbetsmoral”

        1. Det här beror ju alldeles på ens förutsättningar. Vissa orkar jobba extra och studera på gymnasiet samt få bra betyg. Men alla har inte lika lätt i skolan/lyckas inte få jobb/ har hellre mindre pengar och mer fritid osv.

          Som sagt tidigare ska föräldrar försörja sina barn till 18 års ålder alternativt 21 om de fortfarande studerar på gymnasie eller grundskolenivå.

          Sen så tycker jag inte att det är något måste för föräldrar att betala resor med kompisar till exempel utan att de ska försörja sina barn med det absolut nödvändigaste.

      4. Men, Sofia Alvarsson och resten av er, det är inte alla ungdomar som klarar av att jobba och gå i skolan samtidigt, bara för att du kan så kan inte alla. Vi är alla olika, vissa orkar, andra inte. Sen förstår jag inte hur endel tänker när ungdomar, nu pratar vi typ 16åringar, SEXTONÅRINGAR, som ska studera på heltid, jobba kvällar, helger och hela sommarloven? Hur många av alla där ute med ett fast heltidsarbete jobbar på ett extrajobb hela semestern? Hela underbara efterlängtads semestern jobbar alltså du och alla andra som predikar för att era barn ska gå in i väggen innan dem ens blivit 18? Ni kan ju inte sitta och helt allvarligt påstå att ni om ni nu jobbade hela somrarna aldrig kände minsta längtan efter att få vara ledig och bara vara? Det är JÄTTEBRA av er som orkar, kul för er att ni har lusten. Men har man inte viljan eller orken, så ska man inte ha ångest, man ska ändå arbeta i 45 år sen. Tänk på alla som ligger hemma och knappt orkar gå upp ur sängen för de är fyllda med prestationsångest av att behöva vara bäst och mest effektiv. Vilket leder till depressioner vilket leder till ingen topprestation i vare sig arbete eller skola överhuvudtaget. Innan ni skriver att ”man orkar visst” så tänk på att alla är inte som ni,

  29. Jag som är 19 idag har haft samma pojkvän sen jag var 14. Vi har alltid bott sju mil från varandra och har enbart kunnat träffas helger under dessa åren, så därför har jag ALDRIG haft ett helgjobb. Jag har fått pengar när jag behövt, en hundralapp hit och dit ( inga stora summor alltså ). Men idag så sköter jag nästan all ekonomi hemma, planerar alla inköp, betalar alla räkningar ( från förälderns konto dock ). Men jag har stenkoll på alla inkomster och utgifter och jag vet pengarna betydelse! Tyckte att detta inlägget lät så nedlåtande mot oss ungdomar som har varit lite bortskämda, men hela mitt tankesätt har jag lärt mig genom föräldrars ansvar och mitt eget ansvar och mitt eget initiativ.
    Jag har aldrig haft rika föräldrar så har aldrig kunnat få stora summor, men den hundralappen jag fått, eller jenssen jag fått har jag förstått värdet av genom att mina föräldrar har förklarat det!

  30. Tycker du har både rätt och fel i ditt blogginlägg. Jag skulle helst se att de som kan och vill ska jobba och tjäna egna pengar under gymnasietiden och kanske ännu tidigare. Jag jobbade inte under min gymnasietid men hade gärna velat. Kommer ihåg att jag sökte massor utav jobb men fick aldrig något. Det hela slutade med att jag andra året på gymnasiet fick flytta i från min hemstad under sommaren till mina kusiner för att kunna få ett sommarjobb. Min poäng är att det inte är så lätt att bli anställd som ung även om man vill – vilket är väldigt synd!

  31. Hej!
    Är själv student och jag tycker också att betala för sig själv är viktigt, men i dagens läge så är det svårt att få jobb vilket är väldigt trist. Jag har som tur är sommarjobb som jag fixade genom kontakter, men flera av mina vänner( mellan 16-18 år) har sökt på många ställen och nekats jobb. Det ska tilläggas att flera av dom har jobberfarenhet men ändå får dom inga jobb. Detta är väldigt trist och många som vill jobba får inte ett jobb. Tycker absolut att du har helt rätt med att man ska lära sig värdet av pengar, men alla har inte turen att få ett jobb. Jag har lärt mig att hushålla med mina pengar även fast jag inte har extra jobb på helgerna. Mina föräldrar betalar mycket åt mig( mobil, kläder osv) men dom gör endast detta för att jag satsa på skolan.

  32. Jag går i gymnasiet nu, och jag får mitt studiebidrag, 1 050:- i månaden. Det räcker verkligen inte långt. Ett gymkort kan kosta upp emot 600:- i månaden, och att få ett jobb som studerande ungdom under 18 år är inte så lätt som alla säger. Vi har inte tid med att jobba mellan att studera och göra läxor på fritiden. Det är lätt för dig att säga att barn är alldeles för bortskämda som hoppade av gymnasiet och flyttade hemifrån innan du ens fyllt 16 (?). Det är stor skillnad på bortskämd och bortskämd. Jag kan hålla med om att föräldrarna inte ska betala resor till barnen, men det är väldigt svårt att ha pengar om man är minderårig, samtidigt som man studerar. Om man vill ha kvalité på kläder så kostar ETT par jeans runt tusenlappen, och bara det och ett gymkort blir långt över 1 050:-.

    1. Jag menade inte att ungdomar har svårt att hålla i pengar, men det är svårt att tjäna pengar och leva av det utan bidrag av sina föräldrar.

    2. Skippa gymkort och jogga ute istället så tjänar du 600 kr i månaden – och får frisk luft samtidigt som du motionerar! 🙂

    3. Om nu Gillis ska förstå värdet av pengar, jobba under skoltiden etc. Varför sätter ni då in så väldigt mycket pengar på hans konto? Ska han inte själv få jobba ihop och spara de pengar han behöver till exempelvis en framtida lägenhet eller körkort? Har absolut inget emot att man som förälder sparar pengar till sina barn, det har även mina föräldrar gjort men tycker inte att det riktigt stämmer överens med det du säger i detta inlägg..

    4. Jag håller delvis med, MEN om man har en inkomst på 1050kr/mån kan manju helt enkelt inte köpa gymkort för 600kr/mån el 1000kr-jeans….Det finns ju en massa billigare (och bra!) alternativ. Jag tjänar över 30 000kr/mån men skulle ändå aldrig lägga de pengarna på gym och jeans…

    5. Det märks att du inte har lärt dig värdet av pengar…måste du köpa 12 par byxor om året?! Då förstår jag att studiebidraget inte räcker…

  33. Nja, jag håller inte med om att jobba extra under gymnasietiden. Jag pluggade hela helgerna, vilket gav mig MVG i så gott som alla ämnen och därav har jag kommit in på en av de svårare utbildningarna att ta sig in på. Det kommer garanterat ge mig ett bra, stabilt och välbetalt jobb.

    Men jag driver eget och jobbar extra vid studierna nu när betyg inte längre spelar någon roll.

    Kan dock tycka att vissa gymnasieelever behöver jobba under gymnasiet, de som inte pluggar ordentligt.

  34. Det är inte många som klarar av att jonglera skola och extrajobb, särskilt inte om man vill fortsätta plugga på universitetet för då krävs mycket bra betyg. Förstår att du utgår mycket från dina egna erfarenheter av skola och jobb men det finns en nedlåtande ton i ditt inlägg som jag har svårt att ta till mig. Som 24-årig universitetsstuderande är jag glad att mina föräldrar hjälpte mig med utgifter under skoltiden; jag satt barnvakt då och då men den typen av pengar räcker ingenstans om man t.ex. vill köpa nya vinterskor. Snarare kaffe eller bio med kompisar då och då. Du håller nog inte med om detta men jag tycker att som 17-åring borde man fokusera 100 % på skolan om man väljer att gå gymnasiet – det är trots allt inte skolplikt så man har ju tagit ett beslut redan där. Jag respekterar dina åsikter men inte din nedlåtande, oförstående och kategoriska ton. Försök förstå andra människor istället för att nedvärdera deras livsbeslut.

    1. Bra skrivet och håller med dig!
      Jag önskar att folk vore lite mindre som blondinbellan och inte enbart utgick från sin egen verklighet.

  35. Hahaha ännu ett uttalande från Blondinbella, som inte själv slutfört gymnasiet. Jag försökte få ett sommarjobb hela gymnasiet. Fick ett,en av somrarna, där jag tjänade 35 kr i timmen. Woho.

  36. Fast jag håller verkligen inte med dig. Vår skolsköterska tipsar till och med oss om att inte ha ett extrajobb, (jag går i gymnasiet), därför att det blir för mycket för många. Först ska man gå i skolan nästan hela dagen och sen jobba extra?! Vad tycker du studiebidraget är till för liksom? Tusen kronor räcker faktiskt ganska långt. Om du tycker att det är så viktigt kan väl du börja plugga nu, vänta…tog du ens studenten? Det bästa är väl att gå klart skolan med bra betyg och sedan börja jobba. Sen på sommaren tycker jag att det är bra med sommarjobb då man inte får studiebidraget.

    Och för det sista, jag tycker inte att du ska säga något om bortskämda barn då ni sparar pengar till Gillis som han ska få senare? Varför behöver han dem om han ändå ska ha ett extrajobb?

  37. Man får inte heller glömma bort att många ensamföräldrar är i dag tvungna att ha ett bostadsbidrag, för att kunna klara av sitt boende till sig och sina barn. Tjänar barnen för mycket pengar så läggs det på inkomsten och bostadsbidraget minskar eller försvinner helt.

  38. Fast jag håller verkligen inte med dig. Vår skolsköterska tipsar till och med oss om att inte ha ett extrajobb, (jag går i gymnasiet), därför att det blir för mycket för många. Först ska man gå i skolan nästan hela dagen och sen jobba extra?! Vad tycker du studiebidraget är till för liksom? Tusen kronor räcker faktiskt ganska långt. Om du tycker att det är så viktigt kan väl du börja plugga nu, vänta…tog du ens studenten? Det bästa är väl att gå klart skolan med bra betyg och sedan börja jobba. Sen på sommaren tycker jag att det är bra med sommarjobb då man inte får studiebidraget.

    Och för det sista, jag tycker inte att du ska säga något om bortskämda barn då ni sparar pengar till Gillis som han ska få senare? Varför behöver han de

  39. Hej Isabella! Jag tycker du har fel. Jag är 16 år och ska börja gymnasiet till hösten. Jag och min 15-åriga lillasyster får 200 kr var i månad som vi i princip får göra vad vi vill med. Det ska gå till godis, bio, shoppa kläder osv. Våra föräldrar betalar det som är nödvändigt så som skor, jackor och andra dyra klädesplagg, de betalar även vårt mobilabonnemang (mitt kostar ca 100 kr, alltså väldigt billigt för ett abonnemang) och våra fritidsintressen (jag = gym och scouterna, min syster = dans) Våra föräldrar tycker det är viktigt att vi rör på oss och är aktiva i vardagen. Inte sitter hemma och spelar dator varje dag.
    Bara för att våra föräldrar betalar mycket i min vardag så är inte jag och min syster några som är dåliga på att spara. Jag har sedan jag var 9-10 sparat undan pengar från min månadspeng, födelsedag osv och har numera ca 6000 kr.
    Pengar jag kommer använda till bl.a körkort.
    Våra föräldrar skulle aldrig kräva att jag och min syster skulle ha ett extrajobb. Dom vet hur mycket tid (spec min syster som har det lite svårare) vi lägger ner på skolan och att kunna koncentrera sig på skolan är väldigt viktigt.
    Jag har valt att inte sommarjobba denna sommar som många utav mina andra kompisar gör då jag är bortrest mycket denna sommar. Nästa år har jag tänkt söka sommarjobb och pengarna jag får kommer självklart gå till mitt sparkonto.

    Jag tycker lite synd om Gillis ifall han ska behöva jobba redan som 14-åring för att kunna ha råd att köpa kläder osv. Att behöva tänka på ett jobb när man samtidigt behöver klara av skolan och allt annat som hör till tonåren.

    Det jag ville säga är att alla tonåringar inte är bortskämda, visst jag har det bra ekonomiskt men jag kräver aldrig utav mina föräldrar att dem ska köpa det och det..
    Får man hela sitt barnbidrag så kan jag förstå om man ska betala lite mer men som sagt, alla barn är inte bortskämda!

  40. Jag tycker att dina idéer om uppfostran är väldigt underliga.
    Du kan uppmuntra dina barn att dricka vin i för tidig ålder, något som ditt barn har hela sitt liv på sig att lära sig. Men du tycker inte det är acceptabelt för dina barn att inte ha ett jobb vid 14-15 år ålder?
    Du säger att du kan mycket om politik och samhället etc. Men du verkar inte fatta hur sjukt svårt det är att skaffa ett jobb som ungdom i det här landet.
    Sen kommer säkert dina barn ha det ganska lätt att få jobb med tanke på både du och din man har mycket kontakter. Men många familjer har inte det.
    Sen tänker jag om nu Gillis väljer att gå natur/teknik(eller vilken linje som helst) på gymnasiet, vart ska han finna tiden att jobba extra? Jag som själv går i gymnasiet kan bekräfta att det är verkligen inte lätt! Man sliter verkligen, och värdesätter den tiden man är ledig på. Du själv gick in i väggen vid ung ålder och jag tror inte att du vill att din son också ska göra det.

    Ifrågasätter bara ditt sätt att tänka. Men dina planer kanske går i hamn, vad vet jag 🙂

  41. Med tanke på den höga arbetslösheten är det väldigt, väldigt svårt som ungdom idag. För de allra flesta är det nästan en omöjlighet att ens få ett jobb.

  42. Tycker att det är bra att man får lära sig värdet av pengar tidigt.
    Sommarjobb är jättebra, och för de som vill tjäna mer pengar är givetvis ett helgjobb också bra även under terminerna.

    Men..det viktigaste idag är trots allt betygen. Att komma in på en bra utbildning som leder till ett framtida drömjobb är viktigare än att arbeta under gymnasietiden. Konkurransen är så hög och allt fler söker, så det krävs toppbetyg för att få en plats på många ställen idag.

    Ekonomi, sparande och liknande kan man alltid lära sig så fort man flyttar hemifrån. Det gjorde jag ! Är tacksam för att mina föräldrar stöttade mig i studierna istället.

  43. Jag håller med om att det är viktigt att tjäna sina egna pengar och stå på egna ben som ung. Att studierna tar upp för mycket tid som vissa menar tycker jag inte är ett bra argument för att inte extrajobba. Jag går teknikprogrammet på gymnasiet och visst det är många prov och skolan slutar kl 5 ibland men ärligt talat om man är driven och ambitiös som jag är så klarar man av ett extrajobb också. Dock finns det ytterst få extrajobb och sommarjobb idag, i alla fall i Linköping kommun där jag bor. Jag har sökt många jobb men tyvärr inte fått något än men det är förhoppningsvis bara en tidsfråga. 🙂

  44. Inte konstigt att svenska skolresultaten går i stöpet när alla ungdomar måste fokusera på extrajobb också………

  45. Jag kommer inte att tvinga min son till att jobba under skoltid, framförallt inte när man har råd att försörja honom. Han har många år framför sig i arbetslivet, det är ingen stress ut i det. Man kan applicera det du eftersträvar att han ska lära sig genom andra saker än att arbeta.

    Kan kan försörja barn och man kan skämma bort. Man kan ”skämma bort” rätt och fel. Har man en bra grund i uppfostran kommer sånt ”gratis”, att uppskatta saker.

    Var inte benhård redan nu på hur ni ska ha det! Låt tiden utvisa, Gillis är ingen affärsplan.

    Kram

  46. Du kan ju (med dina pengar och kontakter) utan tvekan fixa ett sommarjobb åt gillis när han kommer upp i den åldern. Alla andra vanliga tonåringar kommer inte ha det lika lätt att hitta ett permanent extrajobb då INGEN anställer en så ung person. Förövrigt blir man 18 i slutet av gymnasietiden under sitt sista år.

  47. Jag gick en tuff spets linje på gymnasiet där jag samtidigt läste kurser på universitet. Vilket innebar att jag även var i skolan på helgerna. Skulle aldrig ha haft tid med jobb. Blir lite svårt att köpa allt som man behöver för 1050 kr så mina föräldrar ha betalat en del saker som mobil och gymkort. Men annars har köpt det mesta själv. Men det betyder inte alls att jag är bortskämd! Flyttar hemifrån till hösten för att studera och jag känner mig ändå väl förberedd! Vet gott och väl hur verkligheten ser ut till skillnad från dig..

  48. Det du inte tänker på är att alla inte hade en uppväxt som din, när du var tvungen att spara och hushålla med pengarna, eftersom 99% av oss 16-20 åringar bor fortfarande hemma. De flesta i min ålder är stressade över skolan att det knappt finns tid för socialt umgänge. I mitt liv kan jag arbeta max 5 timmar i veckan vilket ger mig en månadslön på ca 600 efter skatt. Det du säger är att den lilla summan ska gå åt till (nödvändiga) kläder, nöjen och semester när jag hellre sparar det till framtida utgifter, en buffert helt enkelt. Kalla oss inte bortskämda när vi väljer att fokusera på våran utbildning till vår framtida kärriär istället för att tjäna pengar i gymnasiet. Det valet tror jag alla föräldrar stöttar oavsätt om de väljer att bidra mer eller mindre ekonomiskt till sina barn!

  49. Alltså, det beror ju på hur man ser det. Jag är 17 år. Betalar nöjen och kläder själv, mamma betalar min spotify (som alla i familjen använder) och hon betalar mitt gymkort. Jag har alltid varit en lat person, det är liksom min personlighet. Jag prioriterar saker som är kul, så skulle jag jobba på helger skulle jag sluta plugga och komma efter i skolan.
    Jag vet att det är upp till mig att fixa det, men jag vet att det skulle bli så. Under somrarna får man ju inte studiebidrag och om jag inte sommarjobbar får jag skylla mig själv, mamma ger mig inte extrapengar.
    Jag personligen tycker inte att man ska tvinga på en tonåring att jobba, det borde vara ett fritt val, om man väljer att inte göra det är det att ta ansvar också, anser jag.

  50. Väldigt många barn som växer upp i mångmiljonersbostäder idag, både lägenheter, radhus och villor…men så är ju bolånebubblan därefter. Antar att inte heller ni har betalat lägenheten kontant? Man ska vara ödmjuk när det gäller sin ekonomiska framtid som egenföretagare, vindarna vänder allt för lätt…något man sett ske många ggr. Ni har en klok syn på framtiden, men låt era barn själva få ha inflytande på sina val i livet, man ska inte underskatta deras egen förmåga och akta sig för att lägga på dom sina egna förväntningar, drömmar och pekpinnar. Tips och råd = fine

  51. Jag kan hålla med dig till viss del i det du skriver; barn måste absolut lära sig ekonomiskt ansvar. Det jag dock oroar mig lite över är hur du formulerar det du skrivit. Att du som förälder vill att din son ska jobba och lära sig om arbetsmarknaden tidigt är helt förståeligt, men som det låter har du väldigt höga krav. (Rätta mig gärna om jag har fel i detta.)

    När jag var yngre var jag ambitiös och väldigt duktig i skolan, men hade depressioner fram och tillbaka från och med att jag var 13-14. Under gymnasiet fick jag diagnosen bipolar och borderline. Jag önskar med hela ditt hjärta att du aldrig behöver gå igenom det mina föräldrar gjorde. Det fanns perioder då jag inte kunde ta mig ur sängen på flera månader, än mindre gå i skolan och absolut inte jobba.

    Min fråga handlar inte bara om den ekonomiska bilden, men om livet i allmänhet. Om Gillis skulle drabbas av någon psykisk sjukdom, hur skulle du och Odd hantera det?

  52. Håller med helt & hållet! Jag fick hushålla Med mitt barnbidrag från jag var 13 år; öppnade eget konto med uttagskort och mina föräldrar lärde mig skriva noteringshäfte samt anv telefonabanken för att kunna föra över pengar. De betalade givetvis mat och boende kostnader men mina egna nöjen och vardagsklädsel fick jag budgetera själv. Dyrare inköp såsom vinterkläder & skor betalade dem. Vid 15 hade jag mitt första sommarjobb som jag fick via kommunen; sökte hade 28:50 i timmen.

    Sökte sedan sommarjobb intensivt varje vår och vid 18 års ålder så började jag på en stor hamburgerkedja och jobbade helger då jag gick i skolan och vardagar, kvällar & nätter på somrarna. Flyttade hemifrån och jobbade på hamburgerkedjan samtidigt som jag pluggade på högskolan. Betalade allt själv; mobil, hyra, kläder, studentlitteratur you name it. Inte för att mina föräldrar hade det dåligt ställt eller disowned me utan för att jag värderade arbetslivserfarenheten och känslan av att klara mig själv!

    Efter examen så har jag arbete inom den bransch jag har pluggat inför och jag har fått alla jobb på egna meriter.

    Jag har full respekt för att det är svårt att få jobb och att man vill prioritera skolan MEN i vuxenlivet så har man inte den lyxen att fokusera på 1 sak i sänder och jag tror att en anledning till att Det är svårt att få jobb som 18 eller Efter examen är för att man inte har ngn erfarenhet eller meriter att visa upp; inga referenser eller social kompetens. Betyg all ära men man måste kunna prata för sig och visa lite driv… Bara vad jag tror och jag tar inget för givet.

    Jag är väldigt tacksam och glad över att jag har det jag har idag men vet också att jag kämpat för det och ingen har gett mig allt serverat vilket har instiftat självkänsla och ett djävlar anamma hos mig iaf !

    Kram å hej

  53. Jag vet inte om det är enklare att få jobb i stockholm, men här i västsverige så har jag, mina systrar, mina vänner och bekanta fått kämpa för att hitta jobb. Det har inte varit enkelt.
    I gymnasietiden sökte jag hela tiden, jag gick runt, frågade, sökte på internet, men hittade inget.
    Det enda som man kunde få i princip var ett feriejobb på 3-4 veckor genom kommunen (om man hade tur, det fanns ungefär 200 jobb) men 3-4 veckor, på ett år, det är inte mycket.
    Så mina föräldrar har fått lägga ut pengar på det jag har behövt, jag har betalt så mycket som möjligt själv från studiebidragen samt sparat av dessa för att ha råd med t.ex. balklänningen.

    Så nej Bella, det är inte enkelt att bara skaffa jobb sådär. Det har vart tufft… väldigt tufft.

  54. Jag som snart- blivande 18 åring kan säga från mina erfarenheter att, att skaffa jobb i dagens samhälle är fruktansvärt svårt fall man inte har rätt kontakter till diverse företag. Du ska ha körkort (tänk på dom som fyller i Augusti och det är ett himla tryck på körkortsfronten under sommarn så närmaste uppkörningstid är i November?) Du ska ha tid, ungdomar väljer hur dom vill spendera tid. Vissa har hobbys som hästar, sport, gym m.m. att trycka in ett halvtidsjobb kan bli pressat. Du ska få ihop allt med skolan- jag själv, går en lärlingsutbildning. Vet du vad det innebär? Jo, jag har praktik 50% av min skoltid, alltså är jag på ett dagis tre dagar i veckan medan jag har skola två av dom dagarna. Jag ska få ihop det med mina läxor och inlämningar. Det är kämpigt ska jag säga dig. Sen, om du vill ha sommarjobb så kan tyvärr inte alla kommuner (i alla fall inte den jag bor i, Hammarö) erbjuda dig det. Sommarjobbet ger dom till en viss årsgrupp (ex. ungdomar som är födda 97, som fick sommarjobb i år)

    Det jag vill säga är – det är SKIT BRA!!!!!.. Att ha extra jobb. Min mamma är en underbar person som betalar mina nya kläder var 3/4 månad. Jag själv står för spontan shopping med vänner, min mobil och saker jag spenderar på stan, ex. mat/fika.

    Men sen kanske vissa ungdomar som mig, lever i en familj där man bara kommer överens med ena föräldern? Det blir jobbigt det med. Min pappa, lägger inga pengar på mig längre.

    Men jag kämpar på ändå, och till höst får jag vara vikarie och därmed TJÄNA pengar.

  55. Några kronor i lön? ja, kanske.
    Jag har jobbat sedan jag var 13 år. Inte varje helg men vissa helger och kvällar under hela min skolgång samt hela sommrar.
    Jag tjänade 50 sek/tim på mitt första jobb. Fick alltså ut mellan 500-1000 sek/mån. Jag hade vid sidan av detta bra betyg.
    det är nyttigt att arbeta. Inte bara för pengarnas skull, även för att lära sig ansvar och få arbetsmoral. Ni pratar om ungdommar som om de är helt handlingsförlamade. Man klarar skola och jobb bra. Det är inga problem.
    Vid sidan av det jag tjänade så fick jag fortfarande vissa saker av mina föräldrar. Saker, kläder osv som jag Behövde. Som var nödvändigt.

  56. Jag som snart- blivande 18 åring kan säga från mina erfarenheter att, att skaffa jobb i dagens samhälle är fruktansvärt svårt fall man inte har rätt kontakter till diverse företag. Du ska ha körkort (tänk på dom som fyller i Augusti och det är ett himla tryck på körkortsfronten under sommarn så närmaste uppkörningstid är i November?) Du ska ha tid, ungdomar väljer hur dom vill spendera tid. Vissa har hobbys som hästar, sport, gym m.m. att trycka in ett halvtidsjobb kan bli pressat. Du ska få ihop allt med skolan- jag själv, går en lärlingsutbildning. Vet du vad det innebär? Jo, jag har praktik 50% av min skoltid, alltså är jag på ett dagis tre dagar i veckan medan jag har skola två av dom dagarna. Jag ska få ihop det med mina läxor och inlämningar. Det är kämpigt ska jag säga dig. Sen, om du vill ha sommarjobb så kan tyvärr inte alla kommuner (i alla fall inte den jag bor i, Hammarö) erbjuda dig det. Sommarjobbet ger dom till en viss årsgrupp (ex. ungdomar som är födda 97, som fick sommarjobb i år)

    Det jag vill säga är – det är SKIT BRA!!!!!.. Att ha extra jobb. Min mamma är en underbar person som betalar mina nya kläder var 3/4 månad. Jag själv står för spontan shopping med vänner, min mobil och saker jag spenderar på stan, ex. mat/fika. Men sen kanske vissa ungdomar som mig, lever i en familj där man bara kommer överens med ena föräldern? Det blir jobbigt det med. Min pappa, lägger inga pengar på mig längre.

    Men jag kämpar på ändå, och till höst får jag vara vikarie och därmed TJÄNA pengar.

  57. Jag har jobbat alla sommar”lov” sedan sjuan. Mina föräldrar gav mig dock en del i alla fall. Till exempel en dator när jag började på universitetet. Jag kommer att hjälpa mitt barn med en massa saker trots att han jobbar då det blir svårt att hålla samma levnadsstandard och ha råd med allt själv på sommarjobb. Mitt barn ska ha bra förutsättningar till att klara vilken utbildning han vill och han kommer att slippa ta lån då jag inte kommer kräva att han både jobbar och studerar heltid!
    Om Gillis jobbar på Mc-Donalds ska han då kunna hänga med i er levnadsstandard eller köpa de märkeskläder han är van vid utan hjälp?

  58. Och vad har erat boende med det hela att göra? ”Gillis växer upp i en 7 miljoners lägenhet”.
    Förstår inte varför du ens klämmer in den meningen.
    Vi har en sommarstuga värd 8miljoner, med sjötomt (25m till havet), egen brygga samt en fiskebåt värd strax under en halv mille. OCH? Som om våran privata ekonomi påverkar.
    Tror knappast det spelar någon roll om man bor i en miljonvilla eller en hyreslägenhet i en förort i Stockholm. Allt handlar om hur man lär sina barn att värdesätta pengar. Kommer aldrig tvinga mina barn att arbeta under skoltiden, jag kommer säkert ge dom pengar till aktiviteter eller annat de behöver. Jag blir inte en sämre förälder för det. Och jag tror inte heller mina barn får ett annat tankesätt om pengar. Vill dom jobba extra så absolut, men jag kommer aldrig ställa det kravet. Skolan är så mycket viktigare att de klarar med bra betyg. Då är jag hellre den mamman som puschar och hjälper till med läxor än den som tvingar dom att arbeta bara för ”de ska tjäna sina egna pengar”.
    Jag själv började jobba extra i gymnasiet och i 2an valde jag att hoppa av för att börja jobba istället. Smart? Nej! Idag ångrar jag mig som fan! Men då lockade pengarna mer än att plugga.
    Jag har ändå haft tur som idag arbetar på ett stort elektronikföretag samt är utbildad nagelteknolog med sikte på att öppna eget.

  59. Jag kommer uppmuntra min son i framtiden att sommarjobba. Då ska han kunna spara en viss summa och det som blir ”över” får han göra vad han vill med 🙂

  60. Själv jobbar jag med barn som får uppleva fattigdom. Samhällsklyftorna har enligt undersökningar ökat och många barn blir drabbade.
    Jag skulle vilja veta om du har träffat, pratat och följt en fattig person i Sverige idag och om du vet hur det kan se ut för honom/ henne och för deras ev. Barn?

  61. Hur tänker du nu?

    Jag är inte mot att man ska jobba och tjäna sina pengar (sommarjobba när man går på gymnasiet eller något liknande) men för det första är barnarbete olagligt i Sverige. Sedan ‘är det otroligt svårt att få ett jobb om man är under 16 år. Alla har inte föräldrar som kan ordna ett jobb!!!

    Tror vi har ett antal procents arbetslöshet i det här landet och är det inte viktigare att de får ett jobb än att 13-14 åringar ska ta de jobben??? Det finns helt enkelt inte extrajobb så det räcker till alla ungdomar så alla kan helt enkelt inte jobba extra och tjäna sina egna pengar även om de skulle vilja.

  62. Var det inte ni som lade undan pengar till er son så att han förmodligen hade en miljon när han fyllt tjugo? Då lär han inte behöva slita speciellt mycket…

  63. För det första, hur många skulle vilja ha en 14- 15 åring som anställd på helgerna? eller du kanske tror att folk anställer folk som välgörenhet eller för att göra föräldrarna glada.
    Du kan dessutom bara tala för dig själv och inte för alla andra och jag ser verkligen inte det som nödvändigt med jobb när man går i skolan om man inte behöver.
    Snarare så behöver barn en fritid och det är redan ett rätt hårt samhälle idag och man ska inte bli vuxen för tidigt enligt min åsikt och jag kommer då låta mina barn få vara barn så långt det bara går.
    Du utgår dessutom från att människor är dumma eftersom du inte tror på deras förmåga att anpassa sig.
    Jag hade inte jobbat en dag före jag var 21 år men vet du vad? det var knappast kärnfysisk att börja göra det utan träning, och det var knappast som att byta ett hjärta att ha ett eget hushåll.
    Kan du inte bara tänka efter innan du skriver, snälla du! för jag har ju svårt att tro att du är så dum som du rätt ofta verkar vara.

    1. Bra skrivet! Jag har två vuxna barn som inte sommarjobbat då det ej finns jobb utan kontakter där vi bor. Dock vet dom värdet av pengar och klarar sig bra! Jag flyttade hemifrån när jag var 18 och hade då inte betalat en spänn hemma, trots det klarade jag mig bra och gör ännu. Det finns barn och ungdomar som elitidrottar men det kommer troligen inte ert barn göra Jag vet att din blogg följs av unga människor och du bör tänka innan du skriver! Du tror att du är lyckligare i din dyra lägenhet men det tror inte jag. Jag är 48 år högutbildad och har två välartade ungdomar som klarar sig bra. Vi bor numera i hyreslägenhet och mår bra!

      1. Exakt så, hon och andra offentliga personer har ett ansvar eftersom de når ut till många människor och då bör ens åsikter vara extra genomtänkta innan man uttrycker dem offentligt.
        Som du skriver så satsar vissa på idrott och det är enligt mig lika mycket värt som annat; när man är barn ska man dessutom prova på så mycket man kan och helt enkelt få vara barn eller en ungdom.
        Blondinbella vill nog framstå som en mogen kvinna när hon tar fram pekpinnen och uttalar några populära ord men det slår bakut då hon uppenbarligen inte vet vad hon talar om.
        En annan sak jag inte förstår är varför man redan nu planerar för vad som ska ske om 13- 15 år, lev i nuet istället.

  64. Kan man som du servera ungen ett välbetalt sommarjobb så kanske det går att tänka så. Men ska Gillis jobba på Mc-Donalds och hänga med i er livsstil tänkte du? Ett av Gillis klädesplagg kostar liksom lika mycket som många högstadieelever får i månadspeng. Eller ska gillis kanske stanna hemma från nöjesresorna eller inte ha en telefon? Eller han kanske kan köpa begagnat och ha en gammal Nokia med kontantkort?
    Det känns inte som att du tänkt igenom detta alls faktiskt…

  65. Viktigt o nämna vad lägenheten är värd? Tänk stackars barn du har stakat ut hela livet för redan. Hoppas han får ha nån egen åsikt….

  66. Jag tror du har rätt i att barn behöver lära sig värdet av pengar, och att lära sig att de inte växer på träd är jätteviktigt. Samtidigt tycker jag inte man ska känna sig tvingad att tjäna egna pengar under gymnasiet. Jag valde att lägga stora delar av min fritid till att jobba ideellt som tränare till ett tjejlag, och jag vet att det är många andra som gör det också, och alla dessa behövs! Jag hade inte hunnit med att vara tränare, plugga och dessutom jobba på helgerna (helgerna var plugg- och matchtid. Jag var knappt på några fester, för att orka gå upp tidigt på lördagar och söndagar). Därför var det väldigt skönt att mina föräldrar alltid fanns där som stöd. Jag betalade kläder, bio och sånt själv, men de hjälpte till vid större utgifter.

  67. Du har helt rätt. Men med tanke på att du sedan tidig ålder hade turen och lyckan över att tjäna mycket pengar så är det enklare för dig att kunna stå för din åsikt. Alla har inte den turen.

    _En blogg om psykisk ohälsa(det må vara tjatigt med dessa ”mådåligtbloggar” men dom behövs). ”Man är inte sin/sina diagnoser”. Fast jo. Jag klarar liksom inte av vardagen. Emotionell instabil personlighetsstörning, ADHD, Depression och Panikångest_

  68. nej, alla får inte allt gratis. men har man att ge, så gör man väl det? skulle aldrig falla mig in att inte hjälpa min bror tex som råkade vara arbetslös förut och inte hade råd till nya skor när dom gamla föll isär.
    jag fick i princip allt av mina föräldrar, kläder, skor, bio you name it, medans min kompis inte fick ett dugg, hon fick till och med köpa tandborste och shampoo själv- vi har precis samma tänk (och handling) kring pengar idag.
    man måste inte låta sina barn lära sig allt ”den hårda vägen” man kan lära sig av att bli berättad för också.

  69. Självklart ska barn/ungdomar lära sig värdet av pengar och respekt för pengar. De ska förstå att inget är gratis och att man måste jobba för att ha det bra- även om man har rika föräldrar. Finns inget värre än bortskämda ungar som förväntar sig att få allting serverat. Men att kräva att de ska ha sommarjobb/extrajobb samtidigt som de ska satsa på skola och betyg är lite mycket begärt. Som många skriver så är det dels inte lätt att få jobb idag (kan man ju hoppas att det ändrar sig i framtiden) och dels är pressen i skolan hög på många. När jag gick i högstadiet och gymnasiet så fick jag hela mitt barnbidrag/studiebidrag och det var de pengarna jag hade att spendera på nöjen och kläder etc. Visst hjälpte mina föräldrar till om det var nåt dyrare, t.ex vinterjacka, men jag krävde aldrig att de skulle ge mig allt jag ville ha för jag visste att de inte kunde göra det heller. De krävde heller aldrig att jag skulle ha extrajobb. Däremot krävde de att jag skulle skaffa jobb och betala lite i hyra så länge jag bodde hemma efter studenten- vilket är helt rätt tycker jag. Växte upp som medelklass i radhus och mina föräldrar har aldrig varit rika. De har lärt mig respekt för pengar, att spara och att man måste jobba för saker. Kan man bara lära sina barn det så behöver man inte kräva sommarjobb varje sommar och extrajobb när man pluggar! Det kommer jag att lära mina barn, vill de sen sommarjobba lite är det helt ok, men jag kommer aldrig att KRÄVA det. Gillis verkar få ett tufft liv med alla era konstiga krav och idéer..

  70. Sommarjobb några veckor på sommarlovet från 15år är väl rimligt men helgjobb var väl att ta i kanske?!! Gissar att han inte ska gå i nån skit skola eller nån bananskalelinje heller så, tänk lite o han är verkligen inte där än heller!!

  71. Bara för att föräldrar ger pengar till sina barn betyder det inte att de blir lata och bortskämda. Jag kommer från en familj med väldigt god ekonomi och visserligen har jag sommarjobbat sen jag var 16 år, men jag har aldrig extrajobbat under terminerna. Jag fick studiebidraget och lite extrapengar under gymnasietiden och under universitetstiden har jag fått pengar av mina föräldrar istället för att ta studielån.

    Har jag blivit lat? Nej, mina föräldrar har alltid lärt mig att det är viktigt att vara disciplinerad och ta studierna på allvar. Jag pluggade hårt under gymnasiet och den tiden som var över lade jag på att volontärarbeta med ungdomar som inte var lika privilegierade som jag. Vilket i mina ögon bidrog till mer samhällsnytta än om jag tagit arbeten från de som behövde det mer.

    Tack vare att jag har kunnat lägga tid på studierna har jag fått bra betyg och är nu snart färdig jurist. Det är klart att man gör sina barn en björntjänst om man ger dem en massa pengar utan att någonsin ställa några krav i utbyte, men att stötta sina barn ekonomiskt för att de ska kunna bygga en bra framtid ser jag inga problem med. Kort sagt, det handlar om vilka värderingar du lär ut till dina barn, inte om hur mycket pengar du ger dem.

    1. Som du skriver så är din familj välställd och det ger goda chanser till dig att studera istället för att jobba under hela studietiden ( från yngre till äldre). Jag önskar personligen att alla föräldrar fokuserar på det akademiska, och jag anser att det är viktigt att föräldrarna ser till att lära sitt barn studieteknik och att de skapar en nyfikenhet för vetenskap och kultur.
      Det är nog det mest fruktansvärda som en förälder kan göra att strunta i att skapa disciplin och ordning för allt som berör barnets skolgång; att ge barnet chans att ta examen med toppbetyg och fullständiga möjligheter att välja en karriär inom det ämne som intresserar barnet. Kan en familj balansera barnets skolgång med ett extrajobb så är det nog bra; exempelvis att arbeta i butik eller i cafe under söndagar från 14 år och uppåt men annars skulle jag vilja säga att det materiella får komma eftersom för de familjer som inte är lika välställda. Livet handlar inte bara om mobiltelefoner, märkeskläder och annat och vi måste alla prioritera vad som är viktigt. Då kommer derivera derivata & språk framför ett extrajobb..

  72. Brukar inte kommentera din blogg (som för det mest är väldigt bra) men kände att jg behövde göra det nu. För visst, man ska absolut inte skämma bort sina barn men samtidigt så känns det som att sätta för höga krav genom att säga att han ska jobba under gymnasietiden ch att Gillis ska sommarjobba redan vid 15års ålder. Är det inte bättre att låta honom njuta av livet så länge det faktiskt går utan att jobba, speciellt när han faktiskt inte behöver det. Och under gymnasiet har man oftast mycket i skolan och om man då behöver jobba också, då blir det inte mycket tid över. Sen det sista problemet är ju att det faktiskt är väldigt svårt att hitta jobb i den åldern, både helg jobb men även sommarjobb kan vaa svårt att hitta. Vet flera som sökt men ändå inte fått något. Men om Gillis själv ändå väldigt gärna vill jobba, så ska ni ju självklart låta honom göra det. Men tycker det är fel att sätta det som krav.

  73. Brukar inte kommentera, men nu blir jag faktiskt lite irriterad och känner att jag vill göra det ändå. Håller verkligen inte med ang. jobb under gymnasietiden och kan inte låta bli att tycka synd om Gillis som kommer ha pressen att både klara av skola och jobb, samtidigt. Du har ju själv inte jobbat under din gymnasietid, eftersom du hoppade av, om jag inte misstar mig så var det pga. att det blev för mycket helt enkelt? Hur kan du då ställa dessa krav på Gillis? För han kommer säkerligen inte kommer gå någon simpel linje, utan snarare tvärtom som nästan kräver att man får toppbetyg om man vill komma in på en viss utbildning. Samtidigt som du tvingar honom till detta, kommer du ha fleeera tusenlappar extra att lägga in på ditt sparkonto, vilket economista-tänk va.

  74. Jag brukar alltid tycka att du har rätt i det du skriver men nu låter du som en översittare, tyvärr. Du skryter om att Gillis bor i en sju miljoners lägenhet och kommer få mycket bra ekonomiska förutsättningar, men ni ska tvinga honom o jobba när han går i skolan för att ni inte ska betala för honom? hur tänker du nu? Jag pluggar på högskolan i en annan stad, och när mina föräldrar kommer och hälsar på brukar de alltid fylla upp kyl & frys samt bjuder på restaurangbesöken.. är jag bortskämd och kan inte ta hand om min ekonomi för det? näe du.. snarare är det kanske så att mina föräldrar har mycket mer pengar än mig och de vet om att jag blir sååå tacksam för att för mig är det mycket pengar men för dem är det inte speciellt mycket pengar. så kom ner från din höga tron isabella.. det handlar inte om att man inte kan hålla i sina pengar eller att man inte förstår värdet av pengar.

  75. Förlåt, men det där var faktiskt väldigt klumpigt sagt. Tänk lite på hur du formulerar dig. Alla bor inte i Stockholm där det finns oändligt många jobb. Jag bor i en jätte liten stad med typ fem riktiga restauranger (och massa pizzerior). Där finns inte så många jobb. Särskilt inte för mig som är unde 18. Många Ica butiker har tex 18-års gräns och då finns det liksom inte mycket man kan göra. Tycker inte att det gör något att föräldrarna betalar visa saker så länge man respekterar pengars värde och sina föräldrar som har tjänat dem.

  76. Tyvärr är det här första gången jag inte håller med dig. I Sverige tycker jag att barnen får för lite hjälp och stöd, både personlig och pengamässigt av föräldrarna. Det är som att så fort man når den magiska åldern 18 är man inte ett barn längre.
    Det funkar inte så i många länder, och just i detta ekonomiska klimat är det inte ens på tal att inte få stöd av föräldrarna.
    Mina föräldrar sparade istället undan mitt barnbidrag på ett konto jag inte had tillgång till tills jag vart myndig. Gissa om dom pengarna hjälpte sen när jag gick på universitet? Har nu en mastersutbildning och inget lån på tal om.
    Eftersom inte använde mig av mitt barnbidrag bidrog föräldrarna till, men jag fick arbeta för pengarna med städning, klippa gräs etc – och det lärde mig att uppskatta pengar istället för att anta att dom bara finns där.
    Hade jag själv fått mitt barnbidrag eller behövt jobba för pengarna skulle mina studier få stryk. Något du själv har upplevelse av – inte sant?
    Att vara egenföretagare i all sin ära, men min utbildning kan ingen ta ifrån mig och ger mig en chans i arbetslivet.

  77. Jag är bara 23 år och bor i lägenhet för 7 milj ! Gud vad duktig jag är! Men herregud vilken nivå !
    Visst var dina första jobb via din pappa som du nu inte vill kännas vid!

  78. Okej men då fixar du jobb till alla ungdomar sen då? Testa att gå ut gymnasiet för det första!!!

  79. Jag tycker verkligen att du har så otroligt fel just nu! Som så många andra har skrivit här bland kommentarerna så är arbetslösheten väldigt hög i Sverige just nu och att få sommarjobb trots att jag är till och med 17 år snart 18 år har varit väldigt svårt! Jag sökte hur många arbeten som helst och dom flesta ville bara eller helst ha folk som var över 18 år, så svårt att förstå hur någon som är 14-15 år skulle ha det så lätt att få sommarjobb. Det är inte något man kan kräva att man ska ha sommarjobb, bara ta för givet och stötta till att det är bra och nyttigt att få tjäna egna pengar! För inte skulle du väl om Gillis oturligt nog inte fick något sommarjobb låta honom gå utan pengar och inte kunna göra någonting under sommaren? Och då menar jag inte nöjesresor utomlands med kompisar utan mer typ bio, fika, gröna Lund osv. Man lär dig värdet av pengar ändå om man får den rätta uppfostran och det behöver inte betyda att man måste tjäna sina egna pengar utan att man kan få klart för sig att man inte får allt man pekar på och att får man någonting så kanske man kan hjälpa till lite mer hemma?
    Dessutom att ha extrajobb medan man pluggar är något som inte alla klarar av, vissa har det otroligt svårt i skolan och vill ändå klara av studierna och då kommer ett extra jobb att bara köra slut på människan. Vi orkar inte hur mycket som helst och skolan idag är väldigt krävande och tar på krafterna och skolan är inte slut bara för att du kommit hem! Vill du ha bra betyg så måste du verkligen kämpa ni för tiden eller helt enkelt ja väldigt lätt för att lära. Du kan inte bara ta för givet att alla orkar hur mycket som helst, vi är olika och behöver olika mycket vila. Vi får hoppas att Gillis kommer bli en sån person som har lätt för skolan och mycket energi då. Självklart ska man få lära sig att tjäna egna pengar, för det är nyttigt och en stor glädje ( har iaf varit det för mig) men att börja med sommarjobb i lite äldre ålder är en jättebra start, man kan inte kräva så mycket innan man vet omständigheterna det är då man bestämmer vad som är bäst. Studier kräver tid och du vet inte hur Gillis kommer att bli senare i livet! Han kanske får dyslexi?

  80. Jag håller med dig om att de ska börja jobba tidigt! Det skadar inte… men vad ska det jobba med. Idag är riskerna för arbersgivaren för stora för att ta in så unga.

    De jobb som fanns när vi var små finns inte längre!
    klippa gräs och plocka jordgubbar gjorde vi svenskar förr, nu är det polacker som inte gnäller och som är snabba som har de jobben!

  81. Synd att ni vill ge era barn samma syn på studier (eller brist på utbildning) som ni själva har 🙁

    1. Instämmer, studier är viktigt och bristande utbildning kommer att följa en hela livet (om man inte är förståndig nog att sätta sig på skolbänken igen och läsa upp för att kunna söka högre studier)

  82. Jag valde att inte jobba under gymnasietiden (vilket i princip inga av mina vänner heller gjorde) och satsade istället helhjärtat på skolan, gick ut med väldigt bra betyg och kunde välja den universitetsutbildning jag ville. Var färdigutbildad som 23 åring och kunde då börja jobba med det jag ville. Låter väl inte helt dumt? Om jag har en så pass god ekonomi att jag utan problem kan försörja mina barn tills de blir riktigt vuxna skulle jag inte heller låta dem jobba. Hemsk tanke att tvinga ut sina barn i vuxenvärlden för tidigt!

  83. Jag har nu tagit gymnasiet och jag kan säga att om du vill att Gillis ska arbeta på helgerna så kommer han gå in i väggen. Nu när betygen har ändrats behöver elever lägga all sina tid man kan på att plugga och få bra betyg, framtiden för oss unga kommer att bli hårdare. Jag säger inte att barn alltid bara ska sitta och plugga det är klart att man ska vara ute med sina vänner för att det är en stor del av ens liv också.
    När man gå i skolan så MÅSTE man prioritera och det viktigaste är såklart att ens egna hälsa och familj kommer på första plats 2. skola och 3dje vänner . Men att sätta jobb för att man ska tjäna pengar på en så hög plats kommer inte vara värt ens egna barns hälsa.
    Sen kan jag även tycka att när man skaffar barn ska det vara en självklarhet att stödja barnet under ens skolgång, det är ju inte så att ett barn kan få en vuxens inkomst. Däremot ska man uppmana sitt barn att inte slösa pengar på onödiga saker och förklara för dom om vissa saker.

    Min mamma har varit ensamstående och hon har tagit hand om 2 barn, om jag eller min syster frågat efter pengar så har hon alltid frågat varför eller följt med så att hon kunnat betala för att vi inte haft pengar och för att hon tog hand om våra bidrag när vi gick i skolan. Bara för det har inte vi blivit lata eller slösat pengar på onödiga saker. Både jag och min syster har frivilligt haft sommarjobb.
    jag tycker att det är viktigare att stötta sitt barn när det gäller skolan än att stötta sitt barn i att försöka skaffa jobb när man under den tiden har mycket andra viktigare saker att tänka på.

    1. Det jag vill komma fram till är ; MAN ÄR INTE BORTSKÄMD FÖR ATT ENS FÖRÄLDRAR HAR STÖTTAT ÄN EKONOMISKT NÄR MAN GÅTT I SKOLAN.

      PS: Det är inte hur mycket pengar man kastat på ens barn som avgör om barnet blir oengagerad i skolan utan det handlar mer om hur man uppmanar ens barn att gå i skolan och sköta sig. Kommer ju inte bli bättre om man mutar sitt barn med pengar.

  84. Jag håller INTE med om att man ska ha extrajobb under tiden man studerar!
    Under gymnasiet (samhälls programmet) så hade man inte tid för några extra jobb om man verkligen ville ha bra betyg!
    Nu läser jag till SSK och då finns verkligen inte tid eller ork att jobba extra om man nu inte vill stressa-sönder sig själv…
    Du har själv knappt studerat i ditt liv, så du kanske inte vet hur mycket tid skolan och bra betyg faktiskt kräver…
    Man måste plugga och under sin fria tid ROA sig, inte jobba-plugga-jobba… Det slutar inte bra..

  85. Herregud, jobb växer INTE på träd. Att få sommarjobb i 14-årsålder kan man bara DRÖMMA om hur ambitiös man än är! Då måste man ha föräldrar som själva har råd att betala en för att klippa gräset eller har eget företag där man kan hjälpa till. Inte ens de platser kommunen erbjuder räcker till alla som vill ha jobb! Jösses, och OM nu Gillis ska få ett extrajobb eller sommarjobb öht behövs verkligen ett regeringsskifte 😉

  86. Klart du säger nu att ”min son ska minsann få jobba” men herregud, ska påminna dig när han är tonåring, går högstadiet på nån privatskola och naturligtvis förväntar sig kunna ha samma märkeskläder som sina vänner har/som han själv haft hela livet och dessutom kunna göra lika lyxiga intressen och aktiviteter som hans sociala krets, osv. Ni är en mycket välbärgad familj och ni kommer skämma bort honom lågt över gränsen utan att ni ens märker det. Det gäller ju allt från mat till möbler hemma. Du tror det inte nu men jag tror verkligen att du kommer bli ek sån mamma som sticker till flera tusenlappar i månaden (och det är inget fel med det så länge han lär sig värdet av dem).

    Tror dessutom att du fick mer hjälp hemifrån under sina yngre år än du tror 😉 det handlar inte bara om veckopeng…

  87. Måste faktiskt kommentera den här gången, Om du bara visste hur det är nu 2014 att försöka skaffa ett jobb i 17-18 års ålder utan någon som helst erfarenhet som dessutom bara kan jobba vissa tider. För att dessutom kunna bli något måste man lägga all energi på skolan då man måste gå ut med a i snitt betyg för att komma in på något bra universitet efter gymnasiumet, jag bor i uppsala och tror du inte de hellre tar de 25 åriga studenterna med erfarenhet? jo mycket hellre! Så det enda sättet är att ha kontakter via sina föräldrar som alla inte har. Så hur tror du man skulle kunna betala kläder, mobil, gym, nöjen för 1000 kronor ( studiebidrag)? Det räcker till ett par jeans. Och du som skriver ” just för att ha råd till en sådan sak som solsemestern med sina vänner.” Tror du man kommer kunna betala solsemestern om man lyckligtvis får ett jobb med en inkomst på 3000 kr i månaden om man behövde betala kläder, gym osv. Vill gärna ha ett svar.

  88. Bella, jag håller med dig om mycket. Men det finns faktiskt andra sätt att lära sig pengars värde än extrajobb under studietiden. Bara föräldrarnas förhållningssätt och hur man ser dem från barnsben gör väldigt mycket, till och med mer.

    Sen anser jag att ditt förhållningssätt till extra-arbete är något skevt, borde inte du om någon som inte gick ut gymnasiet veta att det är svårt att hålla alla bollar i luften? Lägg till att många tar kurser utöver de obligatoriska och läser utökade program för att maxa meritpoängen. Lägg till att vissa engagerar sig i skolutskott av olika slag. Sen är det många som utför en aktivitet som gymnastik/träning av olika slag, scouterna, körsång, gitarrlektioner eller whatever, som på sitt vis också lär en att ta ansvar på olika nivåer.

    Allt är faktiskt inte svart eller vitt.

    Sen förstår väl jag också att du vill provocera och få folk att skriva. Jag hoppas mest att du har förståelse nog när Gillis växer upp att ha lite öppnare syn på det hela. Så att du inte lyckas dra in honom i ett överdrivet prestationsträsk där även han kanske får magsår, stress och/eller ångest. Det är inte kul att gå in i väggen två gånger innan man nått 20 år, tro en som gjort och avslutat det.

  89. har inte läst igenom exakt alla kommentarer, så kanske skriver samma som någon annan. hursomhelst.

    varför är det alltid pengar som är det viktigaste för dig? det finns SÅ mycket annat i livet, du får absolut uppfostra gillis hur du vill. men liksom, hur viktigt är det inte att skapa sig egna visioner, hångla och supa sig svinfull när man är tonåring. tillbringa veckor med att spela tvspel och gapskratta med sina bästisar, prata hemlisar. allt sånt. allt sånt som gör en människa.
    dom allra flesta, alltid och faktiskt, vill klara av sin ekonomi och försöker och lyckas. det är ett större problem att senare i livet ångra att man inte levde.

  90. Men du är medveten om att du är försörjningsskyldig tills Gillis gått ut skolan, även om han är myndig.
    Att arbeta är i nuläget ett privelegium, kan du uppnå, bra för dina barn men man kan faktiskt lära barn värdet av pengar ändå. Att ge vecko/månads peng och sedan får barnet spara om de vill ha något. För bara om man vill ha något kan de driva en till att spara pengar eller söka jobba. Betala för fylleresor de hade aldrig hänt i min familj, ville jag ha någon annan telefon än den biligaste fick jag betala de överstående själv.. Men gillis kommer växa upp som privlegad och även om de inte innebär betalda resor så kommer de innebära pga hans namn och din starka ställning i media att han har lättare att få arbete även som ungdom..

  91. När jag gick i trean på gymnasiet (då var jag 17 år, gick ett år över) började jag extrajobbet på helgerna. Innan hade jag bara sommarjobbat. Det blev McDonalds, 1-2 pass i veckan samtidigt som jag tränade friidrott 5 dagar i veckan. Allt var jätte kul, men skolan blev lidande. En dag på jobbet fick jag extrema smärtor i bröstet och var tvungen att gå hem. Uppsökte vård och läkaren sa att jag behövde ta en paus. Min kropp var slutkörd. Den dagen sa jag upp mig och slutade med friidrotten. Tog inte riktigt igen plugget heller och ångrar att jag INTE lyssnade på mina föräldrar som hela tiden sa; ”jobba inte under skoltid, fokusera på studierna”. Och jag blev då fan inte curlad heller. Fick en billig vinterjacka och ett par vinterskor varannat år, sen fick jag hushålla med studiebidraget.

  92. Är det något som gör mig irriterad är det när människor med halvdana skolresultat (förlåt, men du har faktiskt inte tagit studenten) lägger sig i hur mycket studenter ”borde” jobba upptill. Jag har under två års tid läst upp mina betyg till högsta möjliga på Komvux. Jag har studerat dygnet runt för att klara detta. Aldrig att jag skulle haft tid eller ork att arbeta upptill. Till hösten börjar jag på universitetet och vad frågar folk? Om jag ska jobba upptill. Hur många gånger ska jag behöva förklara för folk som inte studerar att för de som vill nå toppresultat (men inte är Einstein) är det MER än ett heltidsjobb. SÅ mycket mer. Under dessa två åren har jag inte haft rätt till studiebidrag. Jag har löst det genom att bo hemma och leva på mina föräldrar. Bortskämd? Inte direkt. Däremot jävligt tacksam att jag har föräldrar som stöttar mig i mina drömmar och hjälper mig nå mina mål. Mina föräldrar har lärt mig värdet av pengar, men har samtidigt betalat saker för mig ibland. Allt behöver inte vara svart eller vitt. Jag har jobbat väldigt mycket extra sedan jag var 14. Kanske borde lagt den tiden på studier och sluppit Komvux nu? Du som är intresserad av samhällets ekonomi och skattepengar kanske borde fundera på hur mycket jag ”kostat” samhället nu med mina studier efter gymnasiet eftersom jag gjorde annat då. Bara något att fundera på.

  93. Jag är 15 år gammal och jag har precis gått ut nian och ska då börja på gymnasiet i höst. I min familj så har vi det väldigt gott ställt ekonomiskt, dels för att min pappa har ett högt uppsatt jobb i Norge och för att mamma arbetar som galleriansvarig. Men ändå så måste jag jobba för pengarna som jag får. Jag sommarjobbar även och så ska jag även börja jobba extra på helger till hösten. Tex när jag skulle få en ny mobil i vintras så var jag tvungen att förtjäna den genom tex att ha hjälpt till hemma samt sparat ungefär hälften och mobilen var av märket iPhone 5s. Så den var dyr. Jag har alltid fått min månadspeng enligt Swedbank’s rekommendationer och då kunde min månadspeng vara 500kr och då gick jag i sjuan. Och då skulle pengarna räcka till lördagsgodis, nöjen, småresor samt kläder som tex en tröja. Och då gällde det att prioritera och jag kommer ihåg att jag hade en spargris där jag även hade uppskrivet vad jag hade kvar och vad mina utgifter hade kostat. Men kläder tex en vinterjacka betalde mina föräldrar för att sånna är ju dyra men då skulle jag hjälpa till hemma i gengäld. Nu får jag hela mitt barnbidrag alltså 1100kr och det ska verkligen räcka till allt: nöjen, resor, mat, fika, kläder m.m. Och fortfarande om jag måste ha tex ett par nya gympaskor då betalar mamma och pappa och i gengäld så måste jag hjälpa till hemma. När jag fyller år eller om det är är julafton så kanske jag får lite mer dyra presenter men det är därför att mina föräldrar har ju råd och ju mer pengar man har, blir det nästan automatiskt att man köper mer och/eller dyrare saker. Nu till hösten så ska jag flytta till Stockholm för att gå på ett gymnasium där om jag kommer in förstås. Och då så måste jag börja jobba extra på helger, på loven och efter skolan. Jag sommarjobbar även nu och jag ska spara pengarna så att jag har dom till hösten så att jag kan köpa mat och sånna saker. Såklart att mina föräldrar kommer att behöva ställa upp med pengar men jag måste iallafall stå för ungefär 70-80% procent av utgifterna själv och tur som är så kommer jag få inackorderingsbidrag på ca 2500kr och så kommer jag även att få mitt studiebidrag på 1100kr. Och jag kommer då att få hyra ett rum. Jag skulle nog inte kalla mig bortskämd men jag vet väldigt många som är det. Och det tycker jag är synd, för att dom kommer ju få att chock sen när dom flyttar hemifrån och märker att dom måste prioritera sina pengar samt utgifter och att mamma och pappa inte kan skjutsa och hämta från tex fotbollsträningen. Och på tal om det så har aldrig mina föräldrar ”daltat” med mig via tex skjuts eller hämtning. Så jag måste alltid ta mig hem själv. Och jag kommer att uppfostra mina barn på samma sätt som jag genom att inte skämma bort mina barn så att dom blir bortskämda. Utan att dom måste lära sig att ingenting är gratis och att man måste jobba för saker och ting här i livet precis som mina föräldrar själv har lärt mig. Så jag tycker synd om barn som är bortskämda, mest för att dom inte kan då uppskatta saker som dom får lika mycket som tex ett barn som har förtjänat sin sak.

  94. Du fattar att du inte kan bestämma att han ska Jobba va? Han är en egen person och om han vill spela datorspel helgerna igenom och loven kommer han göra det…

  95. Jag började jobba helger/kvällar och lov samtidigt som jag studerade på gymnasiet. Självklart fick man priotera saker. Men jag klarade det! Jag plugga efter och innan jobb. Visst var de tråkigt att man inte kunde vara med på varje fest och hänga med kompisarna men samtidigt fick jag pengar som jag kunde spendera på annat spm
    Va 10 gånger så roligt! Jag har fått betalat allt från jag började jobba och de är jag stolt över visst att mina föräldrar kunde ge mig en slant då och då men 9 av 10
    Gånger tog jag från mina EGNA pengar. Jag hade alltid pengar och kunde hänga med på dom roligaste sakerna medan andra som levde på studiebidrag fick tacka nej till att åka till gröna lund osv. Så ett jobb när man är ung är GULDVÄRT! Jag ångrar inte en sekund att jag jobbat under gymnasietiden !

  96. Många som kommenterat har påpekat hur svårt det är för ungdomar att få jobb, men nej. Ni har så fel, vill man ha ett jobb så kan man få ett jobb. Man ska absolut inte vara kräsen och du kanske får börja som telefonförsäljare, men det ska man inte underskatta.

    Ha krav på Gillis, men inte för höga. Förståelse för pengar är viktigt, men skolan är grunden till allt.

  97. Mina föräldrar har alltid varit väldigt generösa mot mig och min bror, men det betyder inte att jag inte förstår värdet av pengar eller inte kan sätta upp en budget. Jag har också ALLTID varit väldigt tacksam för det jag fått och varit medveten om att det inte är alla som har det så.

    Jag gick ut gymnasiet med högsta betyg i nästan allt och nu läser jag på universitetet. Om jag hade haft ett extrajobb under min gymnasietid hade jag inte haft tid till någonting annat. Är det meningen att man som 16-åring ska gå i skolan till 15.30 varje dag, för att åka direkt hem och plugga och sedan jobba på helgerna? När ska man få tid till livet?

    Jag har inget extrajobb nu vid sidan av studierna heller. Varför? Jo – 1. Det är SVÅRT att få jobb! 2. Jag studerar på heltid. Det innebär 40 timmars arbetsvecka. Jag pluggar nästan mer än det. När ska jag hinna jobba?

    Min mamma undervisar på universitetet. Hon säger att det är galet att man förväntar sig att studenterna ska jobba vid sidan av studierna. Studerar man så är det ens jobb.

    Det är dessutom supersvårt att få sommarjobb. Alla de jobb jag fått har jag lyckats få genom mina föräldrars kontakter. Och tro mig, jag har sökt många jobb.

  98. Jag jobbade varje sommar sen jag gick i 7:an och även på helgerna. Mina kompisar var på festivaler och resor men jag jobbade. Om jag kan så kommer jag säkerligen betala det mesta åt mina barn, för att jag kan, vi har bosparat sedan de föddes och kommer kanske även köpa lägenhet till dem. Av den enkla anledningen att vi kan, jag hoppas att mina barn studerar vidare och om de gör de ska jag se till att de har tid till att studera och vara unga. För det är man bara EN gång….Dock har min snart 13 åring redan visat intresse för att börja jobba och längtar tills han kan göra det och tjäna sina egna pengar. Han frågar aldrig heller om han kan få pengar av oss. 7 åriga dottern är det värre med, hon ska bli discoprinsessa till yrket 😉

  99. Men Bella kanske inte räknar med att Gillis ska fortsätta studera efter gymnasiet. Han kanske precis som Bella startar eget företag under gymnasietiden och försörjer sig själv. Han kanske inte vill eller förväntas lägga någon tid på studier under helger eftersom han förväntas jobba med helgjobb då.
    Alla föräldrar värdesätter inte att barnen studerar vidare efter gymnasiet och Bella och Odd kanske hör till dem.
    Skulle vara roligt och veta hur Bella tänker här.

  100. Jag och många i min bekantskapskrets har funktionshinder av olika slag, de flesta någon form av autism (Asperger syndrom, Autismliknande tillstånd osv). En av nackdelarna med autism är att ha svårt med intryck, det är svårt att filtrera bort ljud, lukter, beröring, saker som rör sig i ögonvrån. Tänk dig att inte ha något filter. Inget alls. Det går inte att prata med kompisen på tunnelbanan för hens röst smälter bara ihop med alla andras röster och tunnelbanans alla ljud. Damen som stöter till dig när du går förbi skapar inte bara mild irritation utan total överbelastning av nervsystemet som inte kan hantera en oväntad beröring.

    Allt kommer mot en samtidigt. Det är otroligt uttröttande. Skolmiljön är stökig, det är mycket ljud och oväsen och saker som är konstiga för oss med autism. Enda möjligheten att stå ut och hantera det är att kunna rasa samman i en hög innanför ytterdörren på eftermiddagar och helger. Att jobba på det vore otänkbart för många med dessa svårigheter. Då skulle hjärnan aldrig få vila och efter en tid skulle man lätt bli utbränd och deprimerad.

    Vill man jobba så fine, jätteroligt och nyttigt! Men att döma de som inte jobbar parallellt med studierna som bortskämda är verklighetsfrånvänt. Du har själv svårigheter med din ADHD och du har gått igenom kriser av olika slag, är det inget du tänker på när du resonerar kring sådana här frågor?

  101. Helt rätt Bella!
    Själv gick jag ut gymnasiet för en månad sedan och jag är ett sådan barn som aldrig har fått något av mina föräldrar. Om jag har velat ha nått har jag fått försöka själv. Under gymnasietiden har jag haft ett extrajobb, egen lägenhet och egen bil. Klart det gör att man måste tänkte över ekonomin, lägga budget MEN prioritera mycket om vad som man måste ha och vad man bara vill ha. Tackar min mor och far till det! (Såklart dom ställer upp om det skulle krisa.) jag tror din plan fungerar, du har aldrig fel;)

  102. Förstår inte varför detta är så chockerande. Arbetslösheten är rekordhög i Sverige, att varenda gymnasie-elev ska ha ett extrajobb funkar inte i dagsläget – det finns inte tillräckligt med jobb. Jag sommarjobbade när jag var 14-16, men de pengarna räcker inte för evigt. Just då kunde jag betala egna nöjen osv, men pengar tar ju som bekant slut efter ett tag. När jag började gymnasiet började jag även leta extrajobb, men ingen vill anställa någon utan erfarenhet, under 18, och endast helger. Inte heller när jag blev 18 fanns det extrajobb att ta, och jag var tvungen att be mina föräldrar om ekonomisk hjälp när mina jeans gick sönder. Jag hade bara 2 par, eftersom jag inte ville vara till en börda då jag var 18 och borde klara mig själv. Men det är inte så jävla enkelt och självklart – visst, om många 18-åringar kan få extrajobb är det toppen! Men i dagsläget kan inte alla få det, och då står man där antingen helt utan pengar eller blir tvungen att be sina föräldrar om hjälp.

  103. Haha det ska bli kul att se hur dina barn blir när de blir stora 😉
    Det kommer säkert bli så att du kommer betala för dom även när dom är över 18! Jag tror inte du förstår att barn har egna åsikter och jag tror inte han kommer vilja jobba när han är 14, jag menar ska du tvinga honom då?

  104. Studier på högstadiet och gymnasiet räknas som heltidsjobb! Lägg till att många håller på med olika aktiviteter på fritiden som tar mycket tid. Att man sen ”måste” jobba utöver det kan bli för mycket, säkert inte för alla, men ändå. Pengar är verkligen inte allt här i livet.

  105. Bella, du vet väl att man har försörjningsplikt fram till barnet är åtminstone 18 år?! Sen kan man inte ta för givet att man ens får ett sommarjobb idag. När jag var i den åldern säkte jag hur många jobb som helst inför sommaren, men fick ändå inte ett enda! Så att det ska vara en självklarhet är helt befängt. Att ställa så stora krav på sin tonåring kan faktiskt leda till t.ex att de tappar sug för både jobb o skola och blir deprimerad. Uppmuntra istället! Det är bättre, och man slipper både vara curlingförälder eller en alldeles för krävande förälder!

  106. Kommer din son få ha en egen åsikt i framtiden tror du? eller har du redan bestämt allt åt honom.
    Jag vill upplysa dig om att din son är sin egen, han är inte din ägodel och kommer aldrig att bli.
    Dessutom är det otroligt naivt att börja tala om hur du ska agera när din son är tonåring nu när han är vad, 1 år gammal?

  107. Hej, jag har läst din blogg, ja, ungefär sen du började blogga. Men jag har nog aldrig kommenterat. Jag tycker du är smart, underhållande och en bra förebild!

    Men ibland så kommer det grodor ur din mun som får en att undra ifall du endast vill provocera eller om detta är dina åsikter..

    I vilket fall, när man går på gymnasiet får man 1000kr i månaden (i alla fall för 5 år sen när jag var i den åldern) Ska dessa pengar enligt dig räcka till vinterkläder, skor, nöjen, semester som du säger. Självklart räcker det en bra bit men inte på långa vägar. Föräldrar ansvarar för sina barn ekonomiskt till 18 års ålder. När ungdomar börjar gymnasiet är dom 16 år, du får inte jobba med vissa områden inom vården och du får inte stå själv i butik i den åldern. Jobben är begränsade. Men om man har föräldrar med kontakter så går ju livet som på räls…

    Jag jobbade sista året av gymnasiet med lön om 70/h några timmar i veckan. Jag håller med dig att om man har möjlighet att jobba utan att det påverkar ens skolgång så ska man absolut göra det.

    När ungdomar sedan tar studenten har de hela livet på sig att jobba! Gymnasiet handlar om att hitta sigsjälv, vänner och reda ut vad man vill göra efter studenten och vad man vill jobba med /plugga till. Alla ungdomar som börjar på högskolan växer upp och tar ansvar otroligt fort. Jag tror inte man behöver jobba på sin pappas advokatfirma från att man är 13 för att bli en vettig människa…

    Men problemet jag har med detta, och inlägget du skrev angående jobb som kommer försvinna, är att allt är svart eller vitt för dig Isabella. Jag tror att du måste lära dig att nyansera dina inlägg och se andra perspektiv. Men, jag vet att under hela din bloggkariärr att det har varit din grej att vara kontroversiell och du fortsätter på samma spår men nu gäller det inte att du inte vill sitta på samma plats i bussen som en äcklig, tjock gubbe utan nu handlar det om ”vuxna” saker.

  108. Spännande ämne du tar upp och jag märker bland kommentarerna hur illa upp vissa människor tar det. Jag är uppvuxen i en familj, med endast en arbetande i familjen och den andra är sjuk, vi är många syskon som alla vet hur hårt livet kan vara. Jag flyttade hemifrån som 16 åring, för instinkten att klara mig själv. Detta valde jag helt själv (vi i familjen har en fantastisk gemenskap!!) men känslan av att tjäna egna pengar och ha ett eget boende har alltid lockat mig.

    Nu sitter jag i mitt egna hus, med 2 jobb och plugg i veckorna. Drömmen om att få leva på min blogg och allt som jag älskar är så stark att jag för en gångs skull vågar säga att jag kommer att lyckas.

  109. Den nya gymnasiereformen gör det otroligt svårt att nå höga resultat i plugget. Detta betyder att man som student på gymnasiet måste lägga ner nästan all in fritid på skolarbeten för att kunna få ett bra resultat. Vi som studenter måste ständigt tänka på att studerna inför prov, göra hemtentor och sen får vi ju inte glömma alla grupparbeten och redovisningar i skolan samtidigt som nästa bokanalys också ska in. Såhär ser alla gymnasieutbildningar ut idag.
    Men detta låter kanske som lite för dig, det tar kanske inte så mycket tid att få färdigt allt med ett bra resultat. Vi ungdomar/studenter ska ju arbeta också för att vi ska kunna få en semester.
    Hur tror du detta låter? Om man har empati att kunna förstå denna stress så skulle man inte ha något emot att ge sina barn en slant extra varje sommar till en semester om man har den ekonomin.
    Men NEJ då blir man kallad bortskämd! Tycker detta kan räknas lite osm ett påhopp emot alla ungdomar som inte timjobbar på sin fritid. Du är en stor förebild för många unga och vuxna, tänk på att när du ska lägga ut dessa argument så kanske du ska titta ifrån bådas vinklar, (i detta fall både föräldrar och ungdomar sida) Innan du lägger ut dessa påhopp!

  110. Jag är 21 och har aldrig jobbat i, jag har inte ens sommarjobbat.
    Det pga av psykiska problem, jag har nyss gått ut gymnasiet då jag tidigare inte har kunnat hantera skolan pga all ångest, all medicinering.
    Det finns flera anledningar till att ens föräldrar väljer att betala saker för en, min mamma har aldrig klagat över att jag inte har jobbat då hon vet hur jobbigt jag har haft det med just min ångest. Det är inte förren nu som jag har börjat må bättre och kan börja jobba på deltid för att se om jag klarar av det.
    Målet är ju såklart att kunna jobba heltid, men som sagt, det är inte alla som kan det.

  111. Har läst din blogg ett längre tag men aldrig kommenterat förräns nu, så jag hoppas att du läser detta.

    Jag är 18 år gammal och bor i utlandet. Där jag bor är det fysiskt omöjligt för mig att få ett jobb (även om jag pratar språket) eftersom det finns ingen jobbkultur för unga här. Det finns helt enkelt inga jobb. Som ung så går man i skolan, sportar och är med kompisar etc på fritiden – det är det som är normen – och jobbar inte om man inte går turistlinjen eller liknande på gymnasiet.

    Har läst din blogg ett längre tag men aldrig kommenterat förräns nu, så jag hoppas att du läser detta.

    Jag är 18 år gammal och bor i utlandet. Jag gör vad sägs vara världens svåraste gymnasieprogram som heter ”International Baccalaureate – IB”. Jag har, bokstavligen talat, jobbat ärslet av mig dessa sista två åren. Förra året hade jag ett slutbetyg på 43 av 45 möjliga poäng – vi läser 6 ämnen och kan få upp till 7 poäng i varje. Dessutom skriver vi en uppsats som ska vara på universitetsnivå på 4000 ord och kompletterar en introduktionskurs i filosofi, vilket ger 3 extra poäng – totalt 45. Vi måste också göra 150 timmar samhällstjänst “community service” för att ens få ett diplom och ta studenten. Omräknat till det svenska systemet så motsvarar 40 IB poäng 20.0 på högskoleprovet – detta utan meriter man får genom att plugga extra språk etc. Från vad jag förstår om omräkning till svenska poäng så hade jag haft ungefär 22,5 poäng att söka in på ett svenskt universitet med.

    Vad jag försöker säga är att det är väldigt lätt att döma någon som är ung bara för att de inte jobbar – men HUR ska jag hinna eller orka det när jag går upp kl 7 varje morgon, går i skolan från halv 9 till 4 på eftermiddagen och har 8 lektioner på 45 min VARJE DAG (med kanske 4 eller 5 frilektionen i veckan)? Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag har kommit hem och jobbat till klockan 2 på morgonen. Jag överdriver inte – att komma i säng klockan 12 och att få sova i 7 timmar var REN LYCKA, en “bra” dag. Obs. att läkare säger att man ska sova minst 8 timmar – ännu mer för ungdomar- för att må bra. Berätta för mig HUR jag skulle hinna jobba extra? Jag satt barnvakt för vissa familjer då och då ett par timmar i månaden och fick mellan 8 och 9 euro i timmen. Sen kanske man frågar sig varför jag pluggar så mycket – dels för att jag vill säkra ett bra jobb och en säker framtid, och dels för att jag går på en privatskola och jag vet att mina föräldrar har offrat extremt mycket och jobbar många timmar för att jag ska få gå där, och jag vill ge det lilla jag kan tillbaka till dem.

    Jag klagar inte, och plugget har gett resultat. Jag tycker om att plugga och jag har kommit in på en av världens bästa skolar till att plugga företagsekonomi till hösten. Jag sökte till Oxford förra året men kom tyvärr inte in – men att jag ens hade betygen för att försöka bör säga något. Jag försöker inte vara spydig, men jag försöker bara berätta att allt är relativt. Jag har nu fått ett sommarjobb innan jag börjar på universitetet till hösten – att jobba på lager, och jag sökte SÅ många jobb innan jag fick den tjänsten. Jag har dessutom valt att inte plugga i England, som nästa alla på min skola ska, då jag inte vill att mina föräldrar ska betala 9000 pund om året för att jag ska gå där, och jag själv inte tycket att det är värt 27,000 pund i skulder som jag kommer ha när jag gått klart. Studiebidrag till oss som går i skolan finns inte här.

    Att gå i skolan kanske inte var din grej, och du jobbade hellre än att gå klart, men snälla döm inte oss alla andra. Du har själv berättat att du skolkade många lektioner etc – det kanske gör det lättare att jobba samtidigt. Vi andra kanske försöker så gott vi kan – och som många har sagt här i kommentarsfältet så är det väldigt, väldigt svårt att hitta jobb när man är ung nuförtiden.

    Jag må inte ha jobbat, men kalla mig inte bortskämd. Mycket beror på vilken attityd men vuxit upp med när det kommer till pengar.

    Vad jag försöker säga är att det är väldigt lätt att döma någon som är ung bara för att de inte jobbar – men HUR ska jag hinna eller orka det när jag går upp kl 7 varje morgon, går i skolan från halv 9 till 4 på eftermiddagen VARJE DAG med kanske 4 eller 5 frilektionen i vecka? Jag kan inte ens räkna gångerna jag har kommit hem och jobbat till klockan 2 på morgonen. Jag överdriver inte – att komma i säng klockan 12 och att få sova i 7 timmar var REN LYCKA. Obs. att läkare säger att man ska sova minst 8 timmar för att må bra. Berätta för mig HUR jag skulle hinna jobba extra? Jag satt barnvakt för vissa familjer då och då ett par timmar i månaden och fick mellan 8 och 9 euro för detta. Man kan fråga sig varför jag pluggar så mycket – dels för att jag vill säkra ett bra jobb och en säker framtid, och dels för att jag går på en privatskola och jag vet att mina föräldrar jobbar lika mycket för att jag ska få gå där, och jag vill ge det lilla jag kan tillbaka till dem.

    Det har gett resultat. Jag har kommit in på en av världens bästa skolar till att plugga företagsekonomi till hösten. Jag sökte in till Oxford förra året men kom tyvärr inte in – men att jag ens hade betygen för att försöka bör säga dig någonting.

    Jag må inte ha jobbat, men kalla mig inte bortskämd.

    Att gå i skolan kanske inte var din grej så måste du inte döma oss alla andra. Du har själv berättat att du skolkade många lektioner etc. Vi andra kanske försöker så gott vi kan – och som många har sagt här i kommentarsfältet så är det väldigt, väldigt svårt att hitta jobb när man är ung nuförtiden.

    Tänk om.

  112. Jag började betala alla kläder och nöjen när jag var 15.. istället för att lägga pengar på min shopping så sparade mina föräldrar pengar och idag har jag en egen bostadsrätt i Stockholm… det handlar om att värdesätta saker.
    Och sluta få det att låta som om man är snål som förälder, det handlar om att lära barnet ta hand om sin egna ekonomi. Fler borde lära sig detta..

  113. Har läst din blogg ett längre tag men aldrig kommenterat förräns nu, så jag hoppas att du läser detta.

    Jag är 18 år gammal och bor i utlandet. Jag gör vad sägs vara världens svåraste gymnasieprogram som heter ”International Baccalaureate – IB”. Jag har, bokstavligen talat, jobbat ärslet av mig dessa sista två åren. Förra året hade jag ett slutbetyg på 43 av 45 möjliga poäng – vi läser 6 ämnen och kan få upp till 7 poäng i varje. Dessutom skriver vi en uppsats som ska vara på universitetsnivå på 4000 ord och kompletterar en introduktionskurs i filosofi, vilket ger 3 extra poäng – totalt 45. Vi måste också göra 150 timmar samhällstjänst “community service” för att ens få ett diplom och ta studenten. Omräknat till det svenska systemet så motsvarar 40 IB poäng 20.0 på högskoleprovet – detta utan meriter man får genom att plugga extra språk etc. Från vad jag förstår om omräkning till svenska poäng så hade jag haft ungefär 22,5 poäng att söka in på ett svenskt universitet med.

    Vad jag försöker säga är att det är väldigt lätt att döma någon som är ung bara för att de inte jobbar – men HUR ska jag hinna eller orka det när jag går upp kl 7 varje morgon, går i skolan från halv 9 till 4 på eftermiddagen och har 8 lektioner på 45 min VARJE DAG (med kanske 4 eller 5 frilektionen i veckan)? Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag har kommit hem och jobbat till klockan 2 på morgonen. Jag överdriver inte – att komma i säng klockan 12 och att få sova i 7 timmar var REN LYCKA, en “bra” dag. Obs. att läkare säger att man ska sova minst 8 timmar – ännu mer för ungdomar- för att må bra. Berätta för mig HUR jag skulle hinna jobba extra? Jag satt barnvakt för vissa familjer då och då ett par timmar i månaden och fick mellan 8 och 9 euro i timmen. Sen kanske man frågar sig varför jag pluggar så mycket – dels för att jag vill säkra ett bra jobb och en säker framtid, och dels för att jag går på en privatskola och jag vet att mina föräldrar har offrat extremt mycket och jobbar många timmar för att jag ska få gå där, och jag vill ge det lilla jag kan tillbaka till dem.

    Jag klagar inte, och plugget har gett resultat. Jag tycker om att plugga och jag har kommit in på en av världens bästa skolar till att plugga företagsekonomi till hösten. Jag sökte till Oxford förra året men kom tyvärr inte in – men att jag ens hade betygen för att försöka bör säga något. Jag försöker inte vara spydig, men jag försöker bara berätta att allt är relativt. Jag har nu fått ett sommarjobb innan jag börjar på universitetet till hösten – att jobba på lager, och jag sökte SÅ många jobb innan jag fick den tjänsten. Man får inte söka om man inte har fyllt 18, därför har det varit omöjligt för mig att sommarjobba även om jag har velat. Jag har dessutom valt att inte plugga i England, som nästa alla på min skola ska, då jag inte vill att mina föräldrar ska betala 9000 pund om året för att jag ska gå där, och jag själv inte tycket att det är värt 27,000 pund i skulder som jag kommer ha när jag gått klart. Studiebidrag till oss som går i skolan finns inte här.

    Att gå i skolan kanske inte var din grej, och du jobbade hellre än att gå klart, men snälla döm inte oss alla andra. Du har själv berättat att du skolkade många lektioner etc – det kanske gör det lättare att jobba samtidigt. Vi andra kanske försöker så gott vi kan – och som många har sagt här i kommentarsfältet så är det väldigt, väldigt svårt att hitta jobb när man är ung nuförtiden.

    Jag må inte ha jobbat, men kalla mig inte bortskämd.

  114. Jag håller med till viss del, jag har en son på 5 månader och har en klar bild på hur hans uppfostran vad gäller pengar ska se ut. Han ska få hålla på med vilka fritidsaktiviteter han vill och vi betalar det, det är nyttigt med motion, man träffar andra människor och lär sig bra färdigheter. Men materiella saker kommer vi säga nej till även om vi har råd, han kan få på födelsedag och jul. Vill han verkligen verkligen ha något kan han få jobba för det. Kläder får han köpa själv från det att han är 16 men vi hjälper till vid köp av t ex vinterjacka eller finkläder. Vi sparar 400 kr första året och 200 kr andra året i månaden vilket ska gå till körkort och något annat vettigt.

    Men att alla tonåringar ska sommarjobba är helt vansinnigt! Inte ens de som har gått ur gymnasiet kan få jobb alla gånger, anställer man inte oftast hellre en 20-åring än en 16-åring? Jag sommarjobba alla somrar men det var ju för att jag hade kontakter i form av släkt, annars hade jag aldrig fått de jobben. Så ne, där lever du inte riktigt i verkligheten om du tror att det bara är att skaffa ett jobb.

  115. Hej Bella! Jag tycker att du både har rätt och fel i denna fråga. Det är sjukt viktigt att lära sig vikten av pengar och att man ska behandla dem med respekt. Man ska arbeta för det man vill ha. Jag är 18 år gammal och mina föräldrar har lärt mig att inget är gratis här i livet.

    Jag får studiebidraget varje månad (1050:-). Min mamma betalar hälften av min mobiltelefonräkning, 200:-/mån. Men allt annat betalar jag själv, nöjen, utemat, kläder och resor. Jag idrottar utöver mina studier på en hög nivå och har lyckats prestera väldigt bra både i skolan och inom idrotten. Det är svårt att försöka få in ett extrajobb när man satsar så hårt som jag gör, men!! – det går om man vill. Jag söker till exempel jobb under lov (jullovet är perfekt då de är långt å bra), då brukar jag få in runt 5000:- och sedan lägger jag undan lite samt gör en liten buffert som jag kan ta av vid behov senare efter loven. Mina föräldrar har lärt mig vikten av pengar och att det är bra att spara till vad man vill ha.

    Mina föräldrar hjälper mig ibland, med telefonräkning eller kanske ett par skor någon gång om året. Men jag tror att det bara är för att uppmuntra och belöna mig för det arbetet jag gör, skulle det bara sättas massa krav på mig skulle jag få prestationsångest (har lidit av detta förr och det resulterade i sämre prestationer både i skolan och i idrotten) och jag skulle nog gå in i väggen.

    Något mina föräldrar gjort som varit nyttigt för mig, som fått mig att reflektera kring denna fråga är när jag till exempel velat ha nya idrottsskor, som oftast, för kvalité, kostar kring 700:-, så kan de gå in och säga ”vi kan betala ett par skor för 300:-, vill du ha dyrare får du betala resten själv” .
    Detta har fått mig att tänka och reflektera om jag verkligen behöver dessa nya skor eller inte, det har fått mig att tänka på vad som är viktigt och vad som jag egentligen inte behöver.

    Jag har lärt mig att spara! Jag älskar att se att jag har massa pengar på mitt alldeles eget sparkonto!

  116. Ja, tack vare dina älskade politiker kan du ju kyssa den framtiden adjö… Gy11 är ju ett jävla skämt, så helgerna spenderas till att plugga. Sen finns det ju inga jobb för ungdomar… tack så mycket alliansen!

  117. HUR kan du, som inte ens klarade av skolan själv säga så? Är det inte upp till Gillis att välja själv? Hur skulle du känt om någon sa till dig att du ENDAST skulle lägga fokus på skolan och inte fick välja din frilans-karriär? Det du säger går inte
    Ihop med hur du framstår att du lever! Stackars Gillis, vilken press han kommer få på sig. Men ska jag vara ärlig tror jag dina åsikter kommer att ändras när han blir äldre. Man kan ju hoppas på det iallafall…

  118. Jag kan lova dig att ett barn inte lär sig ekonomi bara för att det själv får hushålla med pengarna. Jag har fått hjälp av mina föräldrar hela vägen fram genom gymnasium och högskolestudier. De ställde inga krav på att arbeta på helger eller sommar. Men jag gjorde det ändå. Jag hade inte behövt lyfta ett finger men jag valde att sommarjobba för att mina föräldrar hade lärt mig värdet av att vara stolt över sitt arbete. Jag började följa med till affären och hjälpa till att handla när jag var väldigt liten och kunde sköta en storhandling själv innan jag var tonåring. Jag hanterade mina pengar (som jag bara kunde be om när jag ville ha) mycket bättre än mina vänner som genast shoppade upp sitt lilla studiebidrag och sin lilla timlön.

    Att ha känsla för pengar och ekonomi har med föräldrarnas inställning att göra.

    Och jag vill verkligen inte vara elak i en anonym bloggkommentar men det är inte så snyggt att du som hoppade av gymnasiet för att du inte orkade säger att man ska jobba extra på helger…

  119. Hej, jag har följt din blogg sen jag insåg att vi skulle få barn samtidigt (fick en flicka 17 nov). Jag har verkligen fått en positiv bild av dig, du har verkat så genuint härlig och snäll. Nu tycker jag inte det.

    Jag ogillar skryt och att du tänker kräva att Gillis sommarjobbar från 14 år och jobbar extra under gymnasiet. Fy så elakt att kräva det när ni faktiskt har råd och ska försörja er son! Dessutom krävs det oerhört mycket plugg om man t ex vill bli jurist eller läkare. Gillis kanske har en aktivitet han gillar och är duktig på, visste du att man tävlar nästan varje helg inom flera idrotter om man är duktig? Och då talar jag om att föräldrarna får köra långt med sina barn på helgen. Jag tävlade i konståkning och tränade både lördag och söndag tidigt om jag inte tävlade hela dagen många mil bort.

    Ge Gillis en trygg uppväxt med mycket kärlek istället! Och se till att han har mössa eller solhatt på sig. Tycker han är för liten för sandlådor med eftersom bebisar i den åldern stoppar allt i munnen.

  120. Jag blir såå trött på er som skyller på att det inte går att få jobb. Allt handlar om hur mkt du vill ha ett jobb. Jag är 24 år bor med min fästman i en lgh för 6 milj, vi har slitit och sparat och faktiskt fått jobb efter jobb. Inte för att vi söker ett jobb och tror vi får det, utan för att vi kämpat. Klart de ä svårt att få jobb, inget kommer gratis. Men att det är omöjligt är bara bullshit. Och att man inte kan Jobba under gymnasiet är ju ett skämt, så lätt de är att gå på gymnasiet i jämförelse med universitet . Så ist för att skylla ifrån sig kanske det bara är att inse att ni är slappisar som inte orkar lr orkade Jobba.

    Go Bella

  121. Finns en anledning till att den psykiska ohälsan bland unga är större än någonsin… Att kräva att en 16-18åring att studera på t.ex naturvetenskapligt program under gymnasiet (heltidsstudier) och kräva att han/hon ska prestera på högsta nivå för att kunna komma in på en läkare- eller civilingenjörslinje (vilket det krävs ett snittbetyg på 21-22,5 av 22,5 för att komma in) SAMTIDIGT som eleven ska både prestera i sin idrott men ÄVEN arbeta extra under skoltiden känns helt jävla sjukt!!!!!!! Självklart ska man arbeta och lära sig pengars värde men är rätt metod att köra ungdomarna rakt in i väggen? Nej, jah skulle inte tro det…

    En liten beräkning… På gymnasiet går man ofta i skolan mellan ca 08:00-16:00, dvs 8 timmar i skolan 5 dagar/vecka, sedan gör dagens lärare så att de håller genomgångar hela lektionerna vilket gör att eleverna måste göra det mesta jobbet hemifrån vilket kan, på natur, detta kan handla om MINST 4 timmar varje dag för att nå toppresultat. Sedan kräver många föräldrar att deras barn ska prestera i sin idrott vilket kan kräva många timmar per dag, vi säger 2-3h. Dessutom finns det ett oskrivet krav från samhället på att ALLA ska ha övertränade kroppar, vara extremt hälsosamma osv, även detta tar omkring 2 timmar per dag. Och så klart anser du (som många andra) att ungdomarna ska arbeta extra för att kunna vara självförsörjande – dvs minst 3-4 timmar per dag 7 dagar i veckan (förmodligen mer på helgerna). För mig är det en ganska så lätt matematik att komma fram till att det är orimligt att ha så många ”måsten”, alltså jobba/plugga/träna. Enligt exemplet ovan så ska ungdomen vara ”uppbokad” 18 timmar/dygn. Alltså finns det 6 timmar över till fritid med vänner, lugn och ro och inte minst SÖMN (som för övrigt bör vara 9 timmar för tonåringar). Så här ska alltså livet se ut för ungdomar under 3 år. Tycker du att det är rätt? Det känns som att det finns en anledning till att 25% av Sveriges ungdomar antingen hoppar av gymnasiet eller går ut utan slutbetyg.

    Skulle du som arbetsgivare acceptera att dina anställda arbetar nästan 20 timmar per dag 7 dagar i veckan? Det är inte ens lagligt… Det är så du beskriver att kan ska pressa ungdomar.

    Den bild du, Isabella, ger läsarna, är att allting ska vara ”perfekt” dvs att du säkert kommer kräva att Gillis ska prestera på högsta nivå i sin idrott, betygsmässigt, musikaliskt, perfekt kropp eller vad det nu kan vara och samtidigt klara av att försörja sig själv som 15-18 åring.

    Måste bara få tillägga att jag verkligen tycker om din blogg och du är en klok kvinna men detta kändes inte genomtänkt.

  122. 18’år o myndig . Ja då ska man jobba? Skyller jag jobbat skulle jag inte haft alla MVG i skolan o kommit in på läkarpogrammet. Du tog ditt jobb före skolan. Du flyttade hemifrån när du var under 18? Men varför ska alla gå efter dina spår? Idagfår knappt utbildade människor jobb. Vem vill anställa en 18’åring?

  123. jag är så oändligt trött på vuxna som drar alla ungdomar över en kant.
    så här säger jag bara ”blondinbella”
    FUCK YOU, Du vet inte ett skit om mig eller någon annan.

  124. Sen tycker jag att det är ganska tråkigt med föräldrar som ska planera hela sitt barns liv. Kommer Gillis en att få bestämma över sitt eget liv med tanken på att ni redan har bestämt allt han ska göra?

    Jag är glad att min mamma aldrig har berättat för mig hur jag ska göra saker och ting, och vad för saker jag ska göra.

  125. ”Till skillnad från hur jag Hade det som barn” shit asså vad du är bortskämd och otacksam! Skaffa dig en utbildning för det första! Du tog jobb före studier! Alla bor i en storstad. Ska man behöva pendla 2 timmar?

  126. Jag jobbade då aldrig helger eller något alls under gymnasietiden! Helgerna gick i princip åt till plugg, om man hade tur så kunde man umgås med vänner ibland. Gick ett teoretiskt program och var stressad över studierna jämt.

  127. Tror nog att du ska vara lite försiktig med att säga vad Gillis ska göra och inte göra när han blir äldre. Du kan ju självklart göra din del, säga att han inte får några pengar från er. Men om han inte vill söka sommarjobb eller extrajobb så är det ju så, och det är något som du som förälder får acceptera. Sen är det ju bara bra om han VILL jobba, men vill han inte är det ju inte obligatoriskt när han går i skolan liksom.

  128. Blir irriterad när jag läser detta måste jag säga. Jag förstår din mening med vad du vill få ut. Men att jobba extra helgar/kvällar på gymnasietiden går verkligen inte. Kanske första året på gymnasiet och sedan nån enstaka gång dom andra åren. Ungdomarna är ju redan utbrända av all skola för att dom kämpar så himla hårt!! Vilken linje man än går (kanske inte bygg, barn/fritid m.m) så ligger all fokus på plugget. Jag som går samhälls och har det rätt lätt i skolan är helt utbränd nu efter mitt andra år (och jag vet hur många andra som helst), jag har fått ställa in massa andra viktiga saker för att skolan går först i dess läge. Jag är ingen sådan som satsar på att få högsta betyg i skolan, bara jag får godkänt så räcker det.
    Det jag vill säga är att det verkligen inte går att kombinera jobb och skola under gymnasiet. Man går in i väggen vilket många redan har hunnit göra på grund av detta.
    Dom två senaste månaderna så har jag och tre till jobbat med ett arbete som har med precis detta och göra. Vi har skickat ut enkäter till nästan alla gymnasieskolor i Norrbotten för att undersöka detta ”gymnasie/jobb samtidigt?” Till svars då vi har sammanställt så har vi fått in mycket bra och dåliga svar. Det är jätte bra att man försöker att jobba samtidigt, men dom elever som har gjort det har fått säga upp säg/tack nej till jobb pga skola/för trötta osv. Att man som elev försöker är bra, men inte att man blir utbränd i sån tidig ålder. Vilket visade stort. Och att man hoppar av gymnasiet pga detta också.
    Därför så har vi nog våra snälla föräldrar som sörvar oss med money. Men såklart så kan vi ju jobba och ge tillbaka som tex hjälpa till hemma oftare och göra lite större tjänster åt dom som tack för att dom hjälper oss ungdomar. Dom vill ju att vi ska uppleva och ha kul när vi är unga. Vi får ge igen i nästa generation till dom.

    Jag tycker att du har både rätt och fel med vad du säger. Jag förstår din poäng, men det funkar verkligen inte…. Kanske i framtiden om dom gör om betygssystemet!

  129. O nej jag håller verkligen inte med dig nu! Jag kommer från en helt normal familj och mina föräldrar betalade mina kläder och allt det andra jag ville ha, men det allra viktigaste är att de betalade för mitt dyra fritidsintresse, min musikutbildning. Jag hade inte tid att jobba utöver skoltiden, jag studerade musik på all min vakna fritid. Och jag är idag så tacksam för den gåva de gett mig, att jag som 24åring fåick det jobbet jag allra helst önskat mig och får undervisa andra barn och ungdomar i klarinett, piano och sång. Allt är inte så svart och vitt bella, skulle inte mina föräldrar betalat mitt fritidsintresse skulle jag inte haft någon möjlighet i hela världen att ha mitt drömjobb idag.

  130. Jag jobbade i 1 år och 3 månader som 16 åring, men beslutade mig sedan för att börja gymnasiet. Jag kan utan tvekan säga att jag lärde mig väldigt mycket och mina föräldrar betalade varken kläder eller nöjen. Idag är jag en nybliven artonåring som precis klarat av ettan i gymnasiet. Och tro mig, det var tufft.

    Jag har alltid varit duktig i skolan och det har aldrig varit några som helst problem för mig att få högsta betyg i de flesta ämnen, om jag bara hade disciplinen tidigare. Men det här året, med det nya betygssystemet.. Du anar inte hur tufft det är. Jag har flera gånger varit på väg att både svimma och kräkas på grund av stress.

    Mina föräldrar betalar min mobilräkning och de har inga som helst problem med att betala kläder och nöjen till mig om jag nu skulle be om det. Att som förälder inte ens betala mobilräkningen när sonen eller dottern studerar är enligt mig lite väl överdrivet. Däremot skulle jag aldrig förstå mig på föräldrar som kastar fram plånboken så fort dottern ska på partyresa till Rhodos! Mobilen är någonting behövligt, medan partyresan egentligen är helt onödig. Mina föräldrar försörjer mig så länge jag studerar och det tycker jag att de gör alldeles rätt i! Däremot insåg jag snabbt pengars värde och jag lärde mig att prioritera annorlunda än jag gjorde innan jag fick mitt första jobb. Därför ber jag fortfarande inte om sponsring – mest för att jag plötsligt är van att betala för mig själv.

    Jag skulle inte säga att jag bara insåg pengars värde, utan jag insåg snarare att jag faktiskt inte har någon användning för den där snygga toppen. Allmänt vett skulle jag kalla det. Men med det följde dessutom att jag faktiskt inte behöver ett extraarbete idag, för vad ska jag lägga pengarna på? Jag har mitt studiebidrag på 1050kr, vilket räcker gott och väl. Om inte, ja då kan man skaffa sig ett helgjobb.

    Isabella, din åsikt är vettig men väldigt väldigt trångsynt. Jag känner till pengars värde, samt prioritering. Men jag tycker att du ska sätta dig i skolbänken ännu en gång, med det nya betygssystemet, innan du yttrar dig om det här ämnet. För jag skulle då aldrig hinna med att både jobba och studera idag. Möjligtvis om jag sänkte kraven jag har på mina egna studier, men det vore enbart ointelligent. Jag kan hålla med om att ett extraarbete som ung är extremt lärorikt, men att se det som en självklarhet är ingenting annat än korkat. Där tycker jag att du bör prioritera annorlunda inför din sons framtid.

  131. Jävlar. Brukar tycka du har bra åsikter men nu är du helt ute och cyklar. Jag kommer från en liten håla. Vi var i princip HELA gymnasiet som sökte jobb på samma ställen. De som fick dessa extrajobben var oftast de som hade kontakter. Jag slet hela gymnasiet. Gick i skolan 8-16. Tränade efter skolan , pluggade på prov och hjälpte till hemma när det behövdes. På helgerna roade jag mig. Det behövs också. Hade gärna haft ett extrajobb dock eftersom kostnader för telefon/träning/nöjen/kläder överstiger 1050. Men det fick jag inte. Min familj hjälpte mig med telefon och gymkort. Kan jag ta hand om mig själv idag? Japp, jag kom in på drömutbildningen tack vare mina betyg jag slet för och kan extrajobba nu. Du som försökte jobba och plugga samtidigt men gick in i väggen borde väl fatta om någon. Tog du ens studenten? Fick inte du extrajobb hos din pappa? Märks att du är född med silversked i mun och bor i Sthlm!

  132. Jag fyller snart 20, har flyttat hemifrån och pluggar. Hela gymnasiet klarade jag mig rätt bra själv på studiebidrag + lite extrapengar från småjobb. Tog studenten förra året med helt ok betyg. Var kanske inte världsbäst på att spara och mina föräldrar la aldrig undan pengar till mig, däremot har jag alltid fått pengar till dyrare utgifter, så som vinterkläder, busskort, om man måste ha en ny dator/mobil osv.

    Visst har jag haft det bra, men jag har aldrig SOM PERSON varit bortskämd. Det är stor skillnad. Jag skulle aldrig be mina föräldrar om någonting om det inte var absolut nödvändigt. Däremot hjälper de mig ekonomiskt än idag, som när jag kanske inte har 6000 kronor att lägga på kontaktlinser om året… (Har -8.0 i styrka så kan liksom inte leva utan linserna.) Jag betalar hyra, mat och allting själv nu när jag pluggar och flyttat hemifrån.

    Om föräldrarna har möjlighet ser jag inget fel i att hjälpa sina barn. Det viktiga för mig är att mina framtida barn inte får en bortskämd ATTITYD. Även om jag vet att mina föräldrar kan betala mina linser, så är jag ändå otroligt tacksam och det är ingenting jag tar för givet. Att se hur hårt dom jobbar för att kunna försörja sin familj har lärt mig att man inte får någonting gratis.

  133. Nu är det ju så att arbetsmarknaden inte ser ut så att det finns extrajobb till 14-15 åringar när det knappt finns jobb för människor som gått ut skolan.runt 14-15 års ålder får man inte stå i kassa och inte många anställer någon som endast jobbar helger helt utan erfarenheter och kanske har aktiviteter som kan krocka med jobb. Sen är ju tid på skola nått man ofta prioriterar. Jag har sökt flera flera jobb och utan kontakter kommer man inte jätte långt som så ung.

  134. Jag håller med om att många ungdomar idag är curlade och bortskämda och kanske hade behövt lite fler utmaningar under uppväxten.
    Jag tror dock på någon sorts medelväg, anpassad efter möjligheter och situation.
    Jag tycker att mina föräldrar lyckades bra med det, och kommer göra likadant om jag får barn.
    Jag har aldrig fått massor kläder, nöjespengar och resor. När jag hade ”månadspeng” fick jag hjälp med dyra saker som vinterjackor, skor och liknande. Från ca 15 års ålder fick jag hela barn/studiebidraget och då förväntades det räcka till alla mina personliga utgifter. Allt från kläder till personlig hygien, fika på stan och cigaretter (tyvärr). Det gjorde det också. Tusen spänn i månaden är rätt mycket, och det räcker rätt långt om man lär sig budgetera.
    Så fort jag kunde började jag jobba under de flesta lov (såväl sommarlov som veckolov) och fick då lite extra pengar som ofta till större del gick till kläder och dyrare nöjen.

    I gymnasiet (tvåan) flyttade jag hemifrån och jobbade kl 17-21 fem dagar i veckan utöver skolan för att ha möjlighet att ha egen lägenhet i stan (föräldrarna bodde på landet). Det var sjukt tufft och jag skulle aldrig begära det av mitt eventuella barn. Jag skulle inte heller begära att ungen jobbade på helgerna. Man har bara en ungdom och den ska man ta tillvara på och inte jobba bort (om man inte själv väljer det). Bättre då att satsa lite energi på gymnasiestudierna så att man går ut med bra betyg och en stadig kompetensgrund att stå på.
    Alla vill ju faktiskt inte bli entreprenörer;)

    Sammantaget tycker jag att lite extrapengar är okej om det är välmotiverat och välförtjänt, men till vardags ska ungen kunna hushålla med sina egna pengar. Typ från 15 års ålder.

  135. trodde inte du på LOA?? pengar är bara energi och man kan få allt man vill. allt är gratis och alla kan få obegränsad mängd av allt , önska – tro – ta emot

  136. jag håller med dig! jag lärde mig den hårda vägen och det var inte så kul just då när man var 13-14 år men jag är evigt tacksam för det idag! jag är en jävel på att spara (trots låg lön) och nör mina vänner har minus på kontot några dagar innan löning så känner jag mig rik! 😀

  137. I och för sig så har ens förälder ekonomiskt ansvar om man går en gymnasieinriktat program när man är 21 år 🙂 (tills) Galet egentligen… Men fick lära mig det när jag gick gymnasiet, gick ut då jag var 20 år..

    1. Ekonomiskt ansvar, absolut. Föräldrarna har en skyldighet att se till att man har mat på bordet och tak över huvudet. Men de har ingen skyldighet enligt lag att se till att barnet skall få märkeskläder, fritidsaktiviteter och saker utöver det vanliga betalda annat än att tillgodose grundläggande behov för att klara av sina studier. Sedan vad man som förälder kallar för grundläggande behov är ju en annan fråga. Tror även att det är så att många föräldrar väljer att ”kompensera” sina barn pga brist på umgänge och närvaro med att skämma bort dem med kläder, pengar och andra saker och att det är en bidragande faktor att barnet inte känner ett lika stort eget driv att tjäna sina egna pengar.

  138. Jag tycker du har rätt inställning när det gäller G. att han ska få lära sig att jobba för pengar… MEN jag tycker att man som förälder i Sverige kommer ”undan” ansvaret för barnen för lätt. Bara för att dom fyller 18 år så är inte titeln ”mamma” och ”pappa” slut! Jag har vänner som hoppade av skolan bara för att dom sommarjobbade, tjänade så bra och älskade det livet mer än studierna. Man är inte tillräckligt mogen mentalt när man är 18 år och är inte att lita på fullt ut. Det finns en stor och känd föreläsare/psykolog som är specialiserad i familjer, barn och relationer. Hon har talat i teve, radio och många andra ställen, kommer inte på vad hon heter, men hon hävdar att en man tex är inte mogen mentalt fören man uppnått 24 års åldern.

    Dom som hoppade av skolan, mina bekanta, dom är inte mycket idag. Saknar studier, kan inte ens plugga vidare eller skaffa riktigt bra jobb och löner. Att sätta sitt barn på jobb när dom är 14 år, är inget JAG tycker är ok, alla gör som dom själva vill. men mina barn ska få vara barn länge länge, dom får tjäna in sina pengar genom mig istället, genom bra betyg och veckopeng.

    Ungdomarnas jobb är STUDIER och deras lön är VECKO-MÅNADSPENG!

    Låt barn få vara barn och slipp inte undan ditt ansvar att faktisk TA HAND OM DITT BARN så länge dom går i skolan.
    /En som tänker mer på välmående och familjen så som du tänker på PENGAR

    1. Absolut skall barnen fokusera på att plugga. Däremot tycker jag att det är en troligt viktig del att se till att barnen kommer in i arbetslivet tidigt, det är jätteviktigt för att de skall växa som personer och känna mer ansvar och också få en känsla av hur det är att tjäna sina egna pengar och klara sig själv. Att ha sommarjobb från dess att man är 14 år tycker jag är en jättebra sak, sedan att barnet kanske inte skall tvingas jobba helger och kvällar under gymnasiet är orimligt.

      Tror också att många glömmer fördelsen av att komma in på arbetsmarknaden tidigt, idag är det många som pluggar tills de är 25 år gamla och aldrig någonsin haft ett jobb, det är ju inte heller helt rimligt.

  139. Kan du inte låta Gillis få växa upp först så att du ser ser vad han är för en person? Han kanske likt sina föräldrar inte är ngn studiebegåvning?
    Naivt att prata om 7 miljonerslägenhet. Vem tror du, förutom ni, vill betala det priset på den lägenheten på den adressen?
    Hur ert liv ser ut om 15-16 år har du inte en aning, livet kan förändras väldigt snabbt.

    1. Tycker att det är rätt tråkigt att läsa kommentarer av denna typ som tydligt är från en person som totalt saknar förmåga att skiva konstruktivt utan istället ägnar sig åt personangrepp där avundsjukan tydligt lyser igenom. Man behöver inte hålla med i sak, men att skriva kommentarer vars enda syfte är att nedvärdera en annan människa är bara så sjukt onödigt. Tycker du ska ägna tiden åt att försöka förändra din egen livssituation istället för att ösa din bitterhet över andra!

  140. Som vanligt gäller kanske någon form av ”balans” mellan Isabellas blogginlägg och ”föräldrars curling”. Att som ungdom få en uppfattning om pengars värde anser jag är mycket viktigt, och håller med Isabella att föräldrarna annars gör barnet en björntjänst om de gör en vana av att alltid bidra med pengar. Från och med gymnasiet tycker jag att det är normalt att själv ansvara för klädinköp och egna nöjen med barnbidraget, och eventuellt sommarjobb beroende på ens utgifter. Dock vet jag hur mycket gymnasieskolan, och även högstadiet, kräver i energi och tid. Den tillåter inte en för begränsad fritid, utan mycket tid utanför skolan krävs för att uppnå höga betyg (om detta önskas). I praktiken har jag lagt ner två heltidsjobb på studierna, ett i skolbänken och ett på hemmaplan inför prov/läxor osv. Jag har jobbat extra 7 h varje vecka samt utövat sport (badminton i mitt fall) mycket aktivt minst 6 h per vecka utöver studierna. Jag gick ut med höga betyg, men det har varit mycket tufft och en fritid har inte existerat. Mina föräldrar har bidragit med pengar till min träning, min mobilräkning (kontaktkort 75 kr/mån) samt dyra nödvändiga klädinköp t ex vinterskor. Jag anser att ett extrajobb inte ska skaffas bara för ”arbetandets skull”, utan bara om man anser sig ha behov av den extra pengen. Låt barnet själv ansvara för den största delen av sin ekonomi, genom att låta denne avgöra behovet av extrainkomstkällor eller inte, och stötta om möjligt vid tunga men nödvändiga investeringar t ex en dator till skolan, sportaktivitet osv. Denna uppfostran/förhållningssätt har i alla fall gett mig en realistisk syn på pengar. 🙂

  141. Enligt svensk lag så är föräldrar ekonomiskt ansvariga för sina barn tills barnen fyllt 18 år eller till 21 år om de inte har gått ut gymnasiet ännu.

    Föräldrar ska alltså stå för vissa saker som mat, husrum, kläder och en del annat. Vad detta är beror ju lite på hur familjen lever.

    Men det vore ju mer fel att två medelklassföräldrar som tjänar 30-40 000 kr per månad var (60-80 000 kr sammanlagt ungefär) ska tvinga sina barn att jobba ihjäl sig för att lära de att livet är tufft.

    Isabella gick inte ut gymnasiet.
    Isabella fick sitt extrajobb av pappa advokat.
    Isabell är ingen ”normal” 23 åring. Tror inte hon kan förstå hur svårt det kan vara ibland för unga och för deras föräldrar.

    Man vill inte skämma bort men samtidigt vill man inte att barn går utan. Varför ska man vara snål mot sina barn?

    Fokuserar barnet 100% på skolan. Får bra betyg. Då kommer det gå bra för hon/han iallafall även om mamma eller pappa bjussar på mobilen eller gymkortet.

  142. Ne Bella nu har du faktiskt fel. Håller nästan alltid med dig men i den här frågan måste du faktiskt tänka ett steg längre. Med 1050 i studiebidrag kommer man inte långt, har man sen det svårt i skolan ovh behöver lägga allt sitt fokus där så finns inte tid för jobb. Självklart ska man som förälder lära barnen värdet av pengarna av det man får samt att föräldrarna arbetar för att få ihop dessa pengar men att en tonåring på högstadiet och gymnasiet ska behöva arbeta utöver 40 timmar i skolan är inte rimligt.

  143. Jag tror att du har denna syn pga din egen gymnasiegång, och även att jag har min syn pga min gymnasiegång. Du prioriterade dina företag. Jag prioriterade skolan. Valen är olika vilket är helt fine och jag lägger ingen värdering i något, alla ska få leva och göra som de vill. Dock tycker jag det är viktigt att kunna sätta sig in i varandras synsätt och erfarenheter. För min egen del var jag i skolan 8h/dag och sen pluggade jag nästan varje dag efter skolan till fram på sen kväll och även stora delar av helgerna. Umgicks med vänner och familj på tiden som blev över. Att jag prioriterade på detta sätt gör att jag gick ut med toppbetyg och därför kom in på psykologutbildningen – min dröm som jag lever idag. Detta gjorde att mina föräldrar betalade de flesta utgifter under gymnasietiden. Jag missbrukade inte det och krävde inga utomlandsresor eller liknande. Jag är glad och tacksam att mina föräldrar hade möjlighet att göra detta. Det jag vill få fram är alltså att alla kanske inte har möjlighet att jobba extra under gymnasietiden av olika anledningar, men har man det är det ju ett plus. Den tid jag fick över investerade jag som sagt i vänner o familj, om jag ist hade valt att jobba tror jag inte att minst psykiska välmående hade varit bra – vi behöver balans.

    Från ditt perspektiv har skolan kanske inte prioriterats och du har varit kreativ och tjänat dina egna pengar, väldigt tidigt. Det är säkert otroligt lärorikt och dina erfarenheter av livet är annorlunda än mina, på gott och ont.
    Drömmar är olika vilket kräver olika prioriteringar. Hoppas du även kan se mitt och andras perspektiv, för Gillis skull, så även han kan prioritera sina drömmar (vilket kanske inte är förenliga med att kunna extrajobba vid tidig ålder)

    Allt gott till dig! Kram!

  144. Jag tror att du har denna syn pga din egen gymnasiegång, och även att jag har min syn pga min gymnasiegång. Du prioriterade dina företag. Jag prioriterade skolan. Valen är olika vilket är helt fine och jag lägger ingen värdering i något, alla ska få leva och göra som de vill. Dock tycker jag det är viktigt att kunna sätta sig in i varandras synsätt och erfarenheter. För min egen del var jag i skolan 8h/dag och sen pluggade jag nästan varje dag efter skolan till fram på sen kväll och även stora delar av helgerna. Umgicks med vänner och familj på tiden som blev över. Att jag prioriterade på detta sätt gör att jag gick ut med toppbetyg och därför kom in på psykologutbildningen – min dröm som jag lever idag. Detta gjorde att mina föräldrar betalade de flesta utgifter under gymnasietiden. Jag missbrukade inte det och krävde inga utomlandsresor eller liknande. Jag är glad och tacksam att mina föräldrar hade möjlighet att göra detta. Det jag vill få fram är alltså att alla kanske inte har möjlighet att jobba extra under gymnasietiden av olika anledningar, men har man det är det ju ett plus. Den tid jag fick över investerade jag som sagt i vänner o familj, om jag ist hade valt att jobba tror jag inte att minst psykiska välmående hade varit bra – vi behöver balans!

    Från ditt perspektiv har skolan kanske inte prioriterats och du har varit kreativ och tjänat dina egna pengar, väldigt tidigt. Det är säkert otroligt lärorikt och dina erfarenheter av livet är annorlunda än mina, på gott och ont.
    Drömmar är olika vilket kräver olika prioriteringar. Hoppas du även kan se mitt och andras perspektiv, för Gillis skull, så även han kan prioritera sina drömmar (vilket kanske inte är förenliga med att kunna extrajobba vid tidig ålder)

    Allt gott till dig! Kram!

  145. Jag håller faktiskt inte med alla nedvärderande kommentarer mot Isabella..

    Visst kan hon verka vara översittaraktig på många sätt men hon har själv kämpat sig fram till detta och det är det hon vill få fram. Sedan är det självklart att alla ungdomar inte kan få jobb men man får se till vilken ungdom man har framför sig.

    Att ge sina barn pengar så fort de vill ha någonting är inte bra på något sätt för de innebär att de aldrig får lära sig. Innan man ska stå på egna ben bör man vara lite förberedd på att ingenting är gratis. Därmed inte sagt att man ska vara iskall och snål mot sina barn, det handlar väl om en fin balansgång.

  146. Jag tror att du har denna syn pga din egen gymnasiegång, och även att jag har min syn pga min gymnasiegång. Du prioriterade dina företag. Jag prioriterade skolan. Valen är olika vilket är helt fine och jag lägger ingen värdering i något, alla ska få leva och göra som de vill. Dock tycker jag det är viktigt att kunna sätta sig in i varandras synsätt och erfarenheter. För min egen del var jag i skolan 8h/dag och sen pluggade jag nästan varje dag efter skolan till fram på sen kväll och även stora delar av helgerna. Umgicks med vänner och familj på tiden som blev över. Att jag prioriterade på detta sätt gör att jag gick ut med toppbetyg och därför kom in på psykologutbildningen – min dröm som jag lever idag. Detta gjorde att mina föräldrar betalade de flesta utgifter under gymnasietiden. Jag missbrukade inte det och krävde inga utomlandsresor eller liknande. Jag är glad och tacksam att mina föräldrar hade möjlighet att göra detta. Det jag vill få fram är alltså att alla kanske inte har möjlighet att jobba extra under gymnasietiden av olika anledningar, men har man det är det ju ett plus. Den tid jag fick över investerade jag som sagt i vänner o familj, om jag ist hade valt att jobba tror jag inte att minst psykiska välmående hade varit bra – vi behöver balans.

    Från ditt perspektiv har skolan kanske inte prioriterats och du har varit kreativ och tjänat dina egna pengar, väldigt tidigt. Det är säkert otroligt lärorikt och dina erfarenheter av livet är annorlunda än mina, på gott och ont.
    Drömmar är olika vilket kräver olika prioriteringar. Hoppas du även kan se mitt och andras perspektiv, för Gillis skull, så även han kan prioritera sina drömmar (vilket kanske inte är förenliga med att kunna extrajobba vid tidig ålder)

    Allt gott till dig! Kram!!

  147. Jag förstår absolut vad du menar, men jag vill bara påpeka att det inte bara är att jobba extra någonstans. Då hade jag gjort det.

    Ida, född 94

  148. Tycker verkligen att det är konstigt hur du reagerar på det här. Jag tycker inte att föräldrar gör en björntjänst för en när de underlättar för ens ekonomi när man inte har någon inkomst, gymnasiet är istället för jobb och förberedande inför att man ska kunna jobba. Man går faktiskt i skolan ca 8 h per dag vilket är samma som om man går till ett jobb. Och hur många går till nästa jobb direkt efter att ha kommit hem från det första?

    Om jag inte minns fel så har du inte gått ut gymnasiet? Då kanske du inte förstår hur det skulle vara att extrajobba samtidigt som man går i skolan 8 h/ dag och pluggar på helgerna för att kunna få ett bra resultat på prov.

    Sen en till sak, du skrev förut om att ni skulle börja spara till er son, vilket jag tycker låter jättebra det är inte det.. men varför skulle det vara mindre en björntjänst än att underlätta med att betala till exempel nöjen? Är intresserad i hur du tänker 🙂

    1. Hon gick inte ut gymnasiet och sedan gick hon på en skola med lite undervisning (förmiddagar eller eftermiddagar så aldrig hela dagar). Så kan man ju prioritera, själv väöjer jag nog att låta mina barn gå på en bra internatskola där de faktiskt lär sig ngt. och ingen friskola som lockar med en laptop och lite undervisning… Säger ju sig självt vad som är bäst.

  149. Jag växte upp med en ensamstående mamma och lärde mig att pengar inte växer på träd tidigt. Jag började jobba extra efter skolan när jag var femton år för att ha råd med allt jag ville. 🙂 Hade alltid nya kläder och kunde göra det mesta. Vill man ha något får man kämpa för det. Superviktigt att man får lära sig det som barn.

    Puss & kram //
    http://CuteLittleThings.se – Mode & Mammaliv

  150. Där måste jag säga att du tänker riktigt märkligt. Jag är 19 år, och sen det nya betygssytemet kom in fick hälften i på min skola magsår och psykisk utmattning. Jag var tvungen att göra mig av med min häst för att jag inte klarade av pressen med skola och hobby samtidigt. Ungdomar stressar för att hinna med studierna, och av egna erfarenheter BEHÖVER man helgen till att ta det lugnt och slappna av. Hitta på något roligt med vänner osv.

    Jag har också sommarjobbat varje sommar sen jag var 14 år, men helger i gymnasiet är att överdriva. Mina föräldrar har betalat åt mig för mina nöjen, och det är tack vare dem som jag har kunnat skaffa minnen för livet, som summersurst, roliga utgångar med vänner osv.
    Jag tror att om Gillis kommer känna pressen av att inte kunna göra roliga saker utan att jobba på helger så kommer han hellre sitta hemma och gå miste om de roliga sakerna man skapar i sin tonår.

  151. Tycker att det är jättebra att ni inte vill skämma bort Gillis och att ni vill lära honom att ha hand om pengar, det är dock väldigt svårt att hitta ett extra jobb ens om man är 16-17. Möjligen klippa gräsmattan hemma eller hos någon granne/släkting. Men vad vet jag, tiderna förändras om 14 år kanske allt ser helt annorlunda ut. Måste bara återigen säga att jag tycker att det är fantastiskt bra att ni inte tänker låte Gillis bli bortskämd, jag vet att det lätt kan bli så för barn till höginkomsttagare. 🙂

  152. Var är din verklighetsuppfattning? Det finns inga jobb om man inte har rätt kontakter om man är under 18. Har du varit ute och pratat med ungdomar om detta?

    Och snälla, jämför inte med ditt jobb på din pappas advokatfirma när du var 16. Det var ju bara att få fickpengarna en annan väg.

    1. Jag fick jobb på ett café när jag precis fyllt 15 (gick dit och frågade ägaren om jag fick börja jobba där). Där jobbade jag varje fredag efter skolan, varannan helg samt under loven fram till jag fyllde 18. Då utbildade jag mig till simlärare (på helgerna) och jobbade som det fram till studenten och även ett tag efter. Och jag gick natur-natur på gymnasiet, läser nu industriell ekonomi och jobbar extra på helger och lov. Så jo, det går att får jobb, det går att både plugga och jobba, bara man kämpar för det och har rätt inställning.

      Ps. mina föräldrar är vad ni här inne skulle kalla höginkomsttagare men jag fick jobba ändå om jag ville ha mer pengar är studiebidraget.

  153. Många idrottar ju under gymnasiet. Alltså går på träningar minst 3 gånger i veckan och har match på helgerna. Plus skola och plugg. Såklart handlar det om prioteringar det där med idrott, men jag tycker det är viktigt att hålla på med lagsporter även då man går på gymnasiet och inte gå över till gym/sluta idrotta helt.

    Sedan så är det väldigt svårt att få extrajobb om man faktiskt inte känner rätt personer eller kan jobba på sin pappas företag.
    Och många som jobbar, har faktiskt svårare att motivera sig i skolan och får mindre tid till att plugga.

    Så håller inte riktigt med dig.

  154. Oj! Det kommer att bli ett tufft uppvaknande för alla ungdomar som skriver att man behöver ha fullt fokus på studierna under gymnasietiden och inte kan arbeta extra. Bortskämda och lata! Klarar man inte arbeta extra under gymnasiet blir högskolan en mardröm. Eller ska ni sitta och gnälla över att studiemedlet är för lågt då eftersom ni inte lär fixa att arbeta då heller.

    1. Bortskämda och lata? Vill man gå ut med bra betyg med det nya betygssystemet krävs det mer plugg än vad du anar. När du var ung och gick i skolan såg situationen antagligen helt annorlunda ut och då kanske möjligheten att kunna jobba under gymnasietiden var större, men det behöver inte betyda att fallet är så idag. Tycker att din uttalande känns kränkande mot alla oss ungdomar som kämpar stenhårt varje dag bara för att klara av skolan.

      Jag början trean till hösten och har alltid haft lätt för skolan och alltid haft höga betyg. Under gymnasiet har jag pluggat flera timmar varje dag, ofta ända in på natten. Har även spenderat nästan varenda helg under mina två år i gymnasiet åt att plugga. Jag har B och C i de flesta ämnena vilket jag behöver för att ha en chans att kunna komma in på de utbildningarna jag vill gå och då snackar vi inte någon läkarlinje utan helt vanliga linjer. Vi med det nya betygssystemet har inte en separat intagning till högskolan utan tas in tillsammans med eleverna som haft det gamla betygssystemet med G, VG och MVG vilket gör att vi ungdomar får ytterligare press på oss.

      På grund av all stress och press från skolan har jag fått magsår och massor andra problem. Kan i princip inte äta någonting p.g.a. att min mage är förstörd av all stress. Äter mediciner och har kramper varje dag och det enda läkarna säger att det beror på är stress och dålig sömn. Jag mår även psykiskt dåligt och har börjat få panikattacker. Har tappat min självkänsla och allt mitt självförtroende på grund av all press jag sätter på mig själv/är tvungen att sätta på mig själv för att kunna gå ut med de betygen som krävs inför högskolan.

      Jag mår så här dåligt enbart på grund av det nya betygssystemet och de kraven som ställs på oss ungdomar i skolan och då kan jag tillägga att jag INTE jobbar extra efter skolan eller har massa aktiviteter. Tränar och umgås bara med familjen och mina vänner när jag får tid över.

      Tänk då på de stackars ungdomarna som redan från början har svårt för skolan och ända vill försöka gå ut med någorlunda betyg.

      Tycker du fortfarande att det känns rättvist att genalisera alla ungdomar som inte anser att det är rimligt att hinna jobba extra efter skolan?

      /Ebba, 17 år.

    2. På vilket sätt är man lat för att man fokuserar på skolan? Eller på sina intressen utanför (sporter osv)? Jag fick dåliga betyg som det var med 8h i skolan och sen 5-6h som jag la på dans utanför skolan (är idag utbildad dansare), så jag skulle aldrig orka eller klara av ett extrajobb utanför skolan om jag dessutom ville få godkänt i alla ämnen.

  155. Jag kan förstå hur du tänker Isabella, men håller inte riktigt med dig.
    Jag har jobbat varje sommar sen jag var 13, något jag har tyckt gett mig mycket. Jag har slitit som både städare, vårdbiträde och gud vet vad. Men i gymnasiet la jag mycket tid på skolan och om jag hade jobbat utöver det på helgerna så hade det ju inte funnits någon tid över! Och då hade jag definitivt inte fått så bra betyg som jag fick, vilken har gjort att jag i princip kunde välja vilken utbildning som helst!
    När man är 17-18 så är det viktigt att man får vara just det – tonåring! Såklart ska man lära sig att ta ansvar och värdet av pengar, men om familjen har råd så tycker inte jag det är konstigt att man får lite hjälp på traven och faktiskt få njuta lite av att vara ungdom.
    Det blir lite svårt att ta det seriöst när det kommer från någon som själv struntade totalt i sin gymnasieutbildning, och som därmed inte riktigt vet hur det faktiskt är att studera hårt på en av de svåra linjerna med mål att komma in på högskolan. Alla kan inte bli entreprenörer utan vi behöver även läkare och ingenjörer, och då räcker det inte riktigt med att ha ok betyg i gymnasiet. Vi prioriterar alla olika, vissa några extra hundralappar i fickan under gymnasie åren – andra någea tusen kronor med i lön om tio år. Det kallas en investering.

  156. Håller helt med dig i detta inlägg. Visst, såklart man kan lära sig pengars värde även om man inte sommarjobbar. Men tycker ändå att det är ett bra uppfostringssätt att låta ungdomarna jobba lite och se att pengar inte rullar in gratis.

    Och till er som skriver att man inte kan få sommarjobb när man är 15 år har jag 3 svar:
    1. Nej, kanske man inte kan få ett ”riktigt” jobb när man är 15. Men själv satte jag upp lappar om barn/hundvakt när jag var mindre, när folk städade sina tomter fick jag björkris därifrån som jag sålde som påskris. Är man påhittig kan det alltid trilla in lite kulor 🙂
    2. Visst kan man få jobb, men det kanske är ett skitjobb. Toppen, då lär man barnen att det behövs några hundår innan de kan få ett jobb de verkligen vill ha.
    3. Många kommuner har enklare sommarjobb som de delar ut till de ungdomar som söker. Själv började jag min bana med att galga kläder nere på Åhléns lager när jag var 15 år, tre veckor för 30 kr/h. Skitjobb till skitlön, men till hösten hade jag en fast extraanställning.

  157. Dude, det är inte så enkelt som du får det att låta. Jag har sökt extrajobb under nästan hela gymnasietiden, har spenderat en massa tid åt att söka annonser, skriva cv och brev osv, och hade när som helst varit själaglad till att få vilket extrajobb som helst. Men det är först precis i slutet av gymnasiet som jag äntligen fick ett jobb, vilket jag är jätteglad till nu. 14-15 år? Lycka till, det är nästintill omöjligt.. Förutom att många saknar kompetens i den åldern så finns det regler och begränsningar som säger hur mycket de får jobba och med vad, ingen vill anställa en då. När jag var 16 sökte jag flera sommarjobb, det enda jag fick var med kommunen för de var skyldiga att ge 16-åringar jobb den sommaren, annars får man nästan aldrig jobb i den åldern.
    Plus att extrajobba under gymnasiet kommer göra en överstressad och trött, kanske inte om man läser svetsarprogrammet men om man läser naturvetenskap som jag gjorde.

  158. Jag är stolt över mig själv att jag som 16 åring åkte till en matbutik och sökte extra jobb och sommarjobb, och sedan blev vald av alla dom som sökte. Jag önskar att fler människor gör så. Testar att tjäna sina egna pengar och sedan lära sig hantera dom själva. Det är en stor läxa som jag anser att viktig för att komma in i vuxenlivet där allting blir mycket mer seriöst…

  159. Jag tog studenten nu i juni och har haft det nya betygssystemet och GY11. Jag skulle aldrig kunnat haft ett helgjobb under gymnasietiden, då skolan har varit otroligt krävande. Både jag och mina vänner har knappt haft ett liv utanför skolan, plugg på kvällarna och plugg på helgerna. Det har inte funnits till för fritid. Dock är ju alla människor olika, vissa klarar mer än andra, men jag tror att det nya betygssystemet är mer krävande än det gamla.
    Att jag inte har haft ett helgjobb har inte bidragit till att jag är slarvig med pengar. Jag gick ekonomi under gymnasiet och mina föräldrar har lärt mig värdet av pengar.

  160. Blir riktigt irriterad över det här inlägget. Gick nyligen ut gymnasiet och har haft sommarjobb i tre år + extrajobb det senaste året. Jag har förutom det haft väldigt bra betyg. Jag har turen att ha väldigt lätt för mig i skolan, men trots detta har jag varit helt utmattad det senaste halvåret på grund av att jag jonglerat skola, jobb, familj och vänner (för ja, man behöver ett socialt liv också). Ett jobb vid sidan av är bra om man klarar av det, vilket jag nätt och jämnt gjorde, men jag förstår verkligen att många inte gör det. Skolan är jobbigare nu, särskilt med det nya betygsystemet och du har ingen rätt att förminska hur jobbig skolan är då du inte ens gått ut gymnasiet. Många lägger ner mycket tid på skolan, vilket är det bästa man kan göra för framtiden och att du ställer krav på Gillis att han ska arbeta sedan han är 14 (och därmed ta bort fokus från skolan) är helt absurt. Nej, tänk om och tänk lite längre!

  161. 1. Statistiken du delger förtäljer inte i vilken utsträckning föräldrarna bidrar till kläder och nöjen bara att de gör det. Du väljer att tolka statistiken som om de köper ALLA kläder vilket är en felaktig tolkning. Det är mycket möjligt att de t ex bara bidrar lite till något stort inköp som vinterjacka eller klänning till studentbalen.
    2. En del människor lära sig saker, ta studenten och få höga betyg för att komma in på attraktiva utbildningar. Man har olika förutsättningar och lär sig olika fort. En del behöver lägga ner mer tid än andra för att lyckas i skolan och hinner då inte jobba.
    3. De flesta elever i gymnasiet är inte myndiga.

  162. Hej 🙂 Jag håller heller inte med dig. Mina föräldrar betalade för mig under gymnasiet för jag HADE inga pengar. Jag jobbade 5 av 10 veckor på sommaren men helgerna lade jag åt att plugga och kämpa för mina betyg. Jag tränade också på hög nivå och ett extrajobb när man är 15 som man ”kan ha på helgen” skulle jag vilja se hur många gymnasieelever som kan skaffa…

  163. Jag fick köpa mina egna kläder/jaca/skor/ nöjen mm och allt från och med 14-15 års ålder. Har fått spara jobba ihop mina pengar för resor och nöjen samt andra saker jag velat ha/behöver. Betalade hela min student själv, förutom maten. Och det har fungerat bra. Visst, man kunde bli avundsjuk på kompisar vars föräldrar givit dem pengar och sånt men jag har lärt mig att man måste jobba här i livet för att komma någon vart. När jag var 7 packade jag min gympaväska själv och klev upp själv till skolan utan att väckas av föräldrar och har alltid gjort. De har heller aldrig frågat om jag har läxa eller prov, det har jag skött själv. Min lillebror har inte varit lika sugen på att ta ansvar, och då har det blivit så också. Att jag fått ta mer ansvar och få göra mer saker än honom.

    1. Det låter som ointresse från föräldrarna i mina öron?!
      Jag skulle iallafall vilja veta om min son har läxor och prov, och jag skulle vilja säga hej då innan han går till skolan, om jag är hemma…

  164. Jag har bara läst några kommentarer men jag håller med dig Isabella. Jag är själv 17 år och har hittills av 3 jobb, varav mitt nuvarande ett väldigt bra jobb faktiskt. Mina föräldrar har dock aldrig behövt puscha mig, men de är själv högutbildade med bra jobb och jag vill också ha det i framtiden. Det har räckt som motivation för min del, och så tror jag det kommer bli med Gillis med. Hade det dock inte räckt hade jag gärna haft någon som tvingat mig, för jag är så glad att ha ett jobb, ett jobb som många arbetslösa 35-åringar skulle föra mycket för. Go you!

  165. Blir lite irriterad när jag läser detta faktiskt. Jag själv är 17 år och jag har precis fått mitt första helgjobb. Jag sökte runt mycket i staden men fick INGENTING förutom på Mc Donalds som satsar på sveriges ungdomar. Det handlar inte om lathet, det handlar om att det är få som ens vill anställa så pass unga, och absolut inte 14 åringar..

    Dessutom är det ingen dans på rosor att vara ungdom, då vi har mycket plugg och varför gör vi detta? JO FÖR FRAMTIDEN.

  166. När hon säger att Gillis kommer sommarjobba så lär det ju vara i nåt av hennes företag med en helt annan betalning…. Tror inte hon menar som alla andra. Hon skryter ju om lägenheten och klär honom i märkeskläder som bebis.

  167. HÅller med fullt ut! Blir så irriterad på alla som ska dra in sina historier om att de har dyslexi, depressioner eller pendlade till pojkvän under studietiden. Skulle Gillis råka ut för något av ovanstående skulle det naturligtvis vara en helt annan situation och skolan skulle prioriteras. Hon kan ju inte tänka på alla eventuella negativa situationer som eventuellt kan hända någon gång under Gillis uppväxt, utan hon utgår ifrån att han skulle klara skolan utan större inlärningssvårigheter. HUR svårt kan det vara att förstå?! Att läsa mellan raderna verkar vara något många missat… Väljer Gillis att inte jobba (om han klarar studierna utan problem dvs), får han också leva med konsekvenserna för detta då Bella och Odd inte tänker agera bankomater som många andra föräldrar gör.

    Sedan är jag väldigt trött på alla som klagar på att det är svårt för ungdomar att skaffa jobb. INGEN jag umgås med har någonsin haft svårt att skaffa extraknäck här och där. Det är inte tack vare kontakter utan för att vi nöjt oss med telefonförsäljarjobb eller att städa några timmar i veckan. Vi har hela tiden tagit vad vi fått! Telefonförsäljare är ingen hit jag vet, men något som alla kan få. Sluta gnäll över arbetslösheten och ta det som finns!!
    Som sommarjobb anordnar kommunerna sommarjobb, visserligen med skitlön men som någon skrev ovan lär man sig så mycket mer genom att jobba. Dessutom får ungdomarna något att skriva på sitt CV som kommer hjälpa dem i framtiden.

    1. Det här med jobben är otroligt beroende av var man bor och vilka kontakter man har. Grattis om du och dina vänner aldrig har haft problem med jobb, där jag växte upp (minikommun på landsbygden i skåne) fanns absolut inga jobb att få om en inte hade väldigt mycket kontakter. Jag struntade i att försöka och åkte utomlands för att jobba istället men det är inte alla som har möjlighet till det. Angående att folk är petiga, jag har provat. Jag har jobbat med telefonförsäljning och som du skriver kan i stort sett vem som helst få jobben, men att hålla kvar dem är en annan sak. Jag är helt enkelt dålig på det. Jag avskyr att ringa och störa folk, sälja in något jag knappt tror på själv och jag är inte alls tävlingsinriktad. Jag ville inte jobba kvar och de ville inte ha kvar mig.
      Du kör samma argument som Bella ”det funkar för mig och mina vänner, då funkar det för alla”. det är inte så. Sverige är ett stort land och det är en jäkla skillnad på att växa upp i Sthlm med hundratals företag inom pendlingsavstånd, en mindre stad med färre alternativ men kanske lika hög konkurrens eller en byhåla (som undertecknad) där inga jobb finns och dyker nåt upp norpas det av en kontakt innan en hinner blinka.

      Det ÄR svårt och folk som du som tycker att folk ska rycka upp sig gör inte saken bättre. Nu har jag råkat få ett bra jobb och har det väldigt bra ställt jämfört med många, men jag är 24, jag har haft tid på mig att göra fel innan det har blivit rätt.

  168. Jag håller faktiskt inte med dig just i detta Isabella. Jag tycker absolut inte att ungdomar som går på gymnasiet ska behöva jobba extra. När man, som jag, går i gymnasiet och kanske har en lång restid (jag har 1 timme enkel resa, 1 dag i veckan 2 timmar) så är man borta från klockan 6 på morgonen till klockan 19 på kvällen, hur ska man hinna med ett jobb då? och helgjobb, ska man inte ha fritid alls? Att studera på heltid ser jag som ett jobb. Läxor och prov tar upp mycket av den knappa fritid man redan har. Allt detta säger jag inte för att jag är bortskämd, tvärtom så har jag haft en knagglig uppväxt med två arbetslösa föräldrar (ja, 0 inkomst) så jag har inte fått mycket saker betalt, och har aldrig varit utomlands. Men föräldrar som kan, tycker jag borde betala för sina barn. Dock ej onödiga saker, som partykryssningar eller solsemestrar med kompisarna. Det får man såklart spara till själv, studiebidraget kanske? Mobilräkning och kläder ser jag som självklara saker att betala åt sin tonåring, utan kläder kan man inte gå och en mobil dessa dagar är minst lika viktig. Så nej, ungdomar över 18 år som pluggar heltid borde inte ta ett extrajobb, det sliter mer på personen än att göra nytta.

    1. Avståndet till skolan har Bella med största sannolikeht inte tagit in övh. För henne bor alla i innerstan.

  169. Mina föräldrar har inte betalat ett enda klädesplagg, några nöjen eller ens en mobilräkning till mig från det att jag fick fullt barnbidrag och senare studiebidrag när jag var 13 år gammal. Det jag har fått ekonomisk stöttning på, tills jag slutade gymnasiet och skaffade eget jobb, är; skol- och idrotts-relaterade saker och lite dyrare saker så som vinterjackor, vinterskor osv. Jag har alltså klarat mig själv och verkligen lärt mig vikten av att ta hand om pengar vilket jag är oerhört glad över. Blir lite skrämd när jag hör vissa av mina kompisar som är i samma ålder som jag (22) vars föräldrar FORTFARANDE betalar kläder, mobilräkningar och annat trots att de har ett jobb. Förstår inte detta.

    Sedan tycker jag att det låter lite hårt att din son MÅSTE extraknäcka under gymnasie-perioden då jag själv minns min gymnasieperiod som VÄLDIGT stress-fylld och med väldigt mycket plugg. Givetvis beror det ju på vilken linje man går osv men jag hade aldrig pallat det

    Sommarjobb förstår jag absolut… Har sommarjobbat sedan jag var 15 och har inte haft några som helst problem med att hitta jobb TROTS att jag bor i en småstad där det anses svårt. Man får helt enkelt ligga i och inte ge upp och dra nytta av dem kontakterna man har. Har gjort alltifrån att plocka jordgubbar till att städa och annat. Givetvis är det ju lättare i en större stad 🙂

  170. Jag förstår hur du tänker, men helt och fullt håller jag inte med. Jag är själv 18 år, har två extrajobb för att kunna ha råd med allt jag vill göra men det jag får betala är mina egna nöjen, typ konsert, resor med kompisar, bio, fika, mat med kompisar osv, samt mina egna kläder (inkl. Vinterskor, jacka osv) MEN mina föräldrar betalar gymkort och telefon och familjeresor. Visst ska man uppmuntra sitt barn till att jobba och plugga, men man måste också få valuta för pengarna man tjänat ihop. Om jag hade betalat både gymkort och telefon så hade jag inte haft mycket pengar kvar till sparande och egna nöjen. Men nu har jag faktiskt möjlighet att kunna spara till en Floridaresa i vinter, kunna fika, äta middag med min pojkvän och ha pengar över i slutet på månaden. Jag ÄLSKAR verkligen att jag tjänar ihop mina egna pengar, men jag är också så otroligt tacksam att mina föräldrar kan betala vissa utgifter åt mig. Jag har fortfarande en sund syn på pengar, är motiverad till jobb och studier för framtiden också trots det.

  171. Håller helt och hållet med! Jag gick ur gymnasiet för tre år sedan med bra betyg. Sedan dess har jag läst på högskola och just tagit min examen. Jag har dessutom jobbat HELA tiden sedan jag var 16, alltså både veckor, helger och somrar. Kontentan är alltså att det defenitivt går att jobba samtidigt som man pluggat och ändå få tillräckligt bra betyg för att söka högskola. Det är många som klagar över att det är svårt att få jobb som ung, både under tiden man går i skolan och efter studenten och det är sant. Många arbetsplatser kräver arbetslivserfarenhet och den måste man börja skaffa sig under skoltiden ifall man vill ha en rättvis chans till jobb efteråt. Att som nittonåring (eller mer om man nu börjat plugga på högskola direkt) helt och hållet sakna arbetslivserfarenhet när man söker jobb ser inte bra ut och man gör det bara svårare för sig själv. Alltså, sök extrajobb och var inte kräsen, allt ser bättre ut än inget på ett cv!

    1. Men bara för att DU bedömer att DU kan arbeta samtidigt som DU pluggar kanske inte en annan människa med andra förutsättningar, prioriteringar eller mål måste dra samma slutsats om sig själv?

  172. Lätt att säga att man ska tjäna egna pengar, när pappa sponsrar med 100k så att man kan atarta alktiebolag och driva en blogg……….

  173. Herregud asså, förstår inte riktigt vad du tänker med..
    Jag går själv i gymnasiet och har alltid läxor och annat med skolan att göra, hur tror du att man ska hinna med att gå till ett jobb efter det??
    Om du inte vet det så har vi fått ett extrem idiotiskt betygsystem som gör att man inte har någon tid till att göra något annat!
    Man har extremt höga krav på sig bara för att man ska få ett ”E” och då har man tyvärr inte tid till att jobba!

  174. Jag extrajobbade inte på helgerna under gymnasietiden eftersom man gick från kl 8 -16 i stort sett varje dag, jag skulle aldrig orka med att jobba när jag var tvungen att även plugga på min fritid vilket gör att det blir mer än ett heltidsjobb att studera. Det var skönt att kunna pusta ut på helgerna. Man ska inte slita ihjäl sig fullständigt. Sommarjobba däremot kan jag hålla med om att man ska ha, men det behöver ju inte vara i en alltför tidig ålder. Jag började sommarjobba när jag var 15 år, vilket var en ganska lagom ålder för det. Men då inte hela sommaren utan några veckor. Sedan trappades det upp mer ju äldre jag blev. Klart att man inte ska skämma bort sitt barn för mycket så att det inte förstår värdet av pengar men samtidigt ska väl föräldrar kunna ge ett klädesplagg hit och dit till sitt barn? Tänk om det inte lyckats få tag i nåt extrajobb eller sommarjobb som inte är det lättaste att få? Ska man behöva leva på 1000 kr varje månad eller mindre beroende på hur mycket föräldrarna ger till sina barn.. Jag tror även att du Isabella kommer att skämma bort Gillis en del när han blir äldre, jag menar ni tjänar ju en skamligt hög summa pengar och lite av det kommer ni säkert lägga på ert barn vid 14 år och äldre.

  175. Visst, det kan vara jättebra att lära sig jobba tidigt, men det får inte bli för stor press. Sedan kan jobbsituationen se olika ut också. Vissa kanske vill jobba, men att det helt enkelt inte finns dessa enkla jobb att genomföra. Sommarjobb, exempelvis. I min kommun garanterar kommunen minst tre veckor sommarjobb, för elever som gått ut ettan, med helt ok timlön. Visst, det är bra, men sedan finns det andra som vill men inte har möjligheten. Det beror ibland också, tyvärr, på var man bor. I vissa städer är det enkelt att få jobb, medan det i andra städer är betydligt högra konkurrens om jobben.

  176. Hej Isabella! Nu vet jag inte hur skolsystemet ser ut i Svergie men som finlandsvensk gymnasiestuderande så vill jag presentera min typiska skoldag åt dig: stiger upp 06.00, bussen går 07.00. Skola mellan 8.00 och 15.00. Hemma igen ca. 15.30. Det betyder att min ”arbetsdag” är ca. 7.5 h lång. Sen får man räkna med 1-2 timmars skolarbete på fritiden då läxor och projekt skall göras. Eftersom ingen vettig ungdom vill vara ”ung och bortskämd” samt att jag lever med bara en förälder gör att jag lägger ca. 1 h på hushållsarbete varje dag. Ungdomar borde dessutom sova 9 timmar per natt . Så av dygnets 24 timmar så är 19,5 upptagna. Kvar är 5,5 under vilka jag skall motionera, träffa vänner, slappa, dusch, besöka toaletten, äta, prata med min familj, utöva andra fritidsintressen etc. och tydligen enligt dig ha ett extra jobb. Förstår du inte att det inte går? Helgerna går åt att sova (eftersom man aldrig lyckas få sina 9h/natt på vardagarna), slutföra skolprojekt, umgås med vänner och familj, vila sig och göra saker man tucker om. Jobbar du över 55,5 timmar på vardagarna plus helgjobb? Skola är också arbete, förutsatt att man tar den seriöst!

  177. Hej! Jag är 15 år och har nog världens kassaste månadspeng i hela världen, 150 kr räcker inte långt men å andra sidan får jag all min bensin och olja till min moped som behövs varje månad för att själv kunna ta mig till kompisar, ridning och fotbollsträningar.
    Jag får också kläder ja behöver och utrustningen till sporterna. Dock betalar jag själv bio och önödiga prylar och allt som rör mobilen.
    Jag tjänar en del egna pengar genom att hjälpa till hemma och hos mor/far föräldrarna med gräsklippningen, rensa rabatter, tvätta bilen eller köra Hö osv lite då och då. Jag har dessutom sålt jultidningar tidigare och därmed lagt undan pengar för att veta att jag har om jag vill köpa något. Likadant har jag gjort vid födelsedagar om jag fått pengar. Det har gjort att jag själv kunnat betala mitt moped körkort och mopedhjälm t.ex.

    Med det vill jag avsluta med och säga att jobba in egna pengar och få en del saker är nyttigt man lär sig samtidigt som man ändå kan lägga all sin kraft på läxor och plugg när skolan håller på. Och då kunna gå på bio eftersom att man har sparat sedan tidigare. fifty-fifty är inte alltid så illa 🙂

  178. Men Isabella, tog du studenten och hur såg dina betyg ut? Hur klarade du att balansera mellan arbete och studier?

    Varför ska en gymnasieungdom lägga mer tid i veckan på arbete/studier än en vuxen gör?

    En del ungdomar vill faktiskt komma in på utbildningar som kräver maxbetyg, dvs högsta möjliga i alla ämnen eller nästan det, t ex läkare, psykolog, jurist, arkitekt och om man nu inte är ett geni, vilket alla flitiga människor med mål inte är, så kanske man faktiskt pluggar 40 timmar i veckan eller mer för att nå detta mål.

    En del ungdomar värdesätter skolan och att lära sig saker som de har nytta av senare.

    Visst är det bra att arbeta när man är ung men inte på bekostnad av studierna, om man tycker att dessa är viktiga.

    Du feltolkar statistiken. Du skriver att föräldrarna köper ALLA kläder, vilket det inte står, de kanske bara bidrar med något någon gång ibland, t ex vinterjacka eller balklänning. Detsamma gäller nöjen.

  179. Jag förstår din poäng absolut! Men jag kan fortfarande inte ruska av mig min lilla bitterhet som sitter i mig efter år av slit när jag läser din text. Och jag kan inte heller rekommendera andra att gå i mina fotspår.

    Jag har alltid varit en väldigt högpresterande tjej med skyhöga krav och detta tog knäcken på mig då jag flyttade hemifrån som 16-åring, satsade allt på skolan och min friidrott = tränade 4 timmar per dag, toppbetyg, sköta ett hem. Var inne i en depression, var med om en grymt förnedrande våldtäkt, blev gravid som 17-åring, gick ut gymnasiet med fullvärdiga betyg ett halvår innan student samt tog körkort med 30 kg extra på kroppen då jag hade min dotter i magen, alla vännerna lämnade mig, jag och min pojkvän hade knappt råd att köpa mjölk men min pojkvän slet som telefonförsäljare så vi kunde betala hyran, dottern anlände efter 20 timmars kamp där jag dagen innan cyklade min väg till skolan i snö, regn och slask som låg på 1 mil för att lämna in mitt sista arbete, jag föll direkt efter det in i förlossningsdepression och var nära på att begå självmord och skar mig i 5 månader. Dottern fick kolik och jag kunde knappt ta i henne. Min pojkvän höll min hand genom allt, drog mig tillslut till BUP där jag skulle få hjälp, men det slutade med att jag gick därifrån och insåg att jag nog kommer få gå igenom min svarta kamp själv.
    Vi sökte upp en läkare när jag var på botten och jag fick hög dos antidepressiva, och det var min vändning. Medicinen gjorde så jag ”domnade” av i huvudet, jag kunde börja ta i min dotter igen och jag kunde sköta min hygien själv, bara en sådan sak! Vi lämnade vår hyreslägenhet och tog lån på banken för att köpa oss ett hus långt ute på landet. Rösterna började sakta men säkert försvinna mer och mer i mitt huvud, dottern började på dagis och jag fick med min kämparglöd ett säljarjobb på ett byggvaruhus och pojkvännen som säljare i en butik, och detta tack vare att vi gav oss fan på att fixa det!
    Pojkvännen gick in i den berömda väggen då han fått stå ut med så extremt mycket men han tog sig upp igen efter en sommar som sjukskriven.
    Nu är vår lilltjej 2,5 år och pojkvännen jobbar som undersköterska och känner att han har hittat sitt kall i livet, inom vården. Jag jobbar numera inom kundtjänst men ska i augusti börja plugga till socionom. Vi är nu 20 år gamla och vi har aldrig mått bättre.

    Men till min poäng, jag råder ingen att stressa fram i livet. Livet kan vara svårt som det är. Dock vill jag att alla tar fram sin inre styrka och kämparglöd ibland när livet går emot än, för då kommer du komma långt. I den situationen vi varit i har vi inte fått något stöd, inget att falla tillbaka på och det känns nästan som alla myndigheter har motarbetat oss istället. Vi har levt på existensminimum. I vårt land idag måste du jobba, annars har du inget. Men vi hade inget val när det var som tuffast, därför önskar jag ingen detta! Det är därför jag mer än gärna kommer hjälpa min dotter i livet, både vad gäller ekonomin och tryggheten. Och du behöver inte vara en lat tonåring för att dina föräldrar inte tvingar dig till att jobba extra som 14-åring, för jag vet att min dotter kommer veta värdet av slit och pengar, och jag ser hellre att hon satsar på skolan fullt ut och sitt egna välmående än ett par extra slantar. Det lönar sig mer i längden!

    Och nej, jag är inte bitter hahaha 😀 (eeh…joo??!!)

    All fred till världen önskar en febrig Frida

  180. Jag håller med om vikten att barn och ungdomar tidigt ska lära sig att ta hand om sin ekonomi och betydelsen av sparande. Däremot tycker jag att man inte kan kräva av en gymnasieungdom att denne ska extrajobba under veckorna. Skolan är deras jobb under denna tid och bör uppta tiden motsvarande ett heltidsjobb. Däremot är det bra att uppmuntra till sommarjobb. Det är självklart nyttigt att prova på arbetslivet, vilket är en annan typ av ansvar än den som finns i skolan och sommarjobbet bidrar säkerligen till annan kunskap än den som står att finna i skolbänken. Dock håller jag med många andra i att det inte är så lätt att hitta ett sommarjobb nu för tiden, och det är sällan bortskämdhet eller lättja ligger bakom icke sommararbetande ungdomar.

  181. Åh jösses. Där trampade du i klaveret Bella. Big time….

    vad hände med försörjningsskyldighet osv? Jag sommarjobbade men dom pengarna sparade jag till större saker. Som att flytta hemifrån o ta körkort. Förbrukningsvaror som kläder, gymkort och biobesök stod mina föräldrar för tills dom inte var försörjningsskyldiga längre.

    å får jag fråga var du varit om du inte fått ekonomisk hjälp att göra det du gör?

  182. Jag förstår din poäng absolut! Men jag kan fortfarande inte ruska av mig min lilla bitterhet som sitter i mig efter år av slit när jag läser din text. Och jag kan inte heller rekommendera andra att gå i mina fotspår.
    Jag har alltid varit en väldigt högpresterande tjej med skyhöga krav och detta tog knäcken på mig då jag flyttade hemifrån som 16-åring, satsade allt på skolan och min friidrott = tränade 4 timmar per dag, toppbetyg, sköta ett hem. Var inne i en depression, var med om en grymt förnedrande våldtäkt, blev gravid som 17-åring, gick ut gymnasiet med fullvärdiga betyg ett halvår innan student samt tog körkort med 30 kg extra på kroppen då jag hade min dotter i magen, alla vännerna lämnade mig, jag och min pojkvän hade knappt råd att köpa mjölk men min pojkvän slet som telefonförsäljare så vi kunde betala hyran, dottern anlände efter 20 timmars kamp där jag dagen innan cyklade min väg till skolan i regn och slask som låg på 1 mil för att lämna in mitt sista arbete, jag föll direkt efter det in i förlossningsdepression och var nära på att begå självmord och skar mig i 5 månader. Dottern fick kolik och jag kunde knappt ta i henne. Min pojkvän höll min hand genom allt, drog mig tillslut till BUP där jag skulle få hjälp, men det slutade med att jag gick därifrån och insåg att jag nog kommer få gå igenom min svarta kamp själv.
    Vi sökte upp en läkare när jag var på botten och jag fick hög dos antidepressiva, och det var min vändning. Medicinen gjorde så jag ”domnade” av i huvudet, jag kunde börja ta i min dotter igen och jag kunde sköta min hygien själv, bara en sådan sak! Vi lämnade vår hyreslägenhet och tog lån på banken för att köpa oss ett hus långt ute på landet. Rösterna började sakta men säkert försvinna mer och mer i mitt huvud, dottern började på dagis och jag fick med min kämparglöd ett säljarjobb på ett byggvaruhus och pojkvännen som säljare i en butik, och detta tack vare att vi gav oss fan på att fixa det!
    Pojkvännen gick in i den berömda väggen då han fått stå ut med så extremt mycket men han tog sig upp igen efter en sommar som sjukskriven. Nu är vår lilltjej 2,5 år och pojkvännen jobbar som undersköterska och känner att han har hittat sitt kall i livet, inom vården. Jag jobbar numera inom kundtjänst men ska i augusti börja plugga till socionom. Vi är nu 20 år gamla och vi har aldrig mått bättre.
    Men till min poäng, jag råder ingen att stressa fram i livet. Livet kan vara svårt som det är. Dock vill jag att alla tar fram sin inre styrka och kämparglöd ibland när livet går emot än, för då kommer du komma långt. I den situationen vi varit i har vi inte fått något stöd, inget att falla tillbaka på och det känns nästan som alla myndigheter har motarbetat oss istället. Vi har levt på existensminimum. I vårt land idag måste du jobba, annars har du inget. Men vi hade inget val när det var som tuffast, därför önskar jag ingen detta! Det är därför jag mer än gärna kommer hjälpa min dotter i livet, både vad gäller ekonomin och tryggheten. Och du behöver inte vara en lat tonåring för att dina föräldrar inte tvingar dig till att jobba extra, för jag vet att min dotter kommer veta värdet av slit och pengar, och jag ser hellre att hon satsar på skolan fullt ut och sitt egna välmående än ett par extra slantar. Det lönar sig mer i längden!

    All fred till världen önskar en febrig Frida

  183. Det du inte tänker på är att de flesta av oss som går i gymnasiet och lever och bor hemma utan ett extra jobb så är det få av mina vänner (15-17år) som får hela sitt barnbidrag. Det du glömmer bort är att det är just det, ett BIDRAG, inte en komplett ekonomiskt täckande inkomst som ska försörja barnet hela månaden utan bara hjälpa det på traven. Många av oss får en så kallad ”månadspeng” som är en del av barnbidraget som ska täcka en del av utgifterna, det vi vill göra. Om det är kläder eller nöjen spelar ingen roll. Så allt får vi lära oss att hushålla med pengar i tidig ålder.

  184. Jag är själv uppväxt så – och tror på de resonemanget.MEN det jag tror det måste komma frivilligt, jag har alltid valt att jobba iaf. Jag tror dock att om man tvingar på sånt eller har det som krav/ultimatum – kan det få rejäl bakslagseffekt. Så de viktiga måste ju va – och prio borde väl va att uppmuntra och få barn och unga att själva vilja driva och styra sina liv – bli självständiga… Inte bara sätta nån på ett jobb liksom, utan bygga upp viljan hos en individ att vilja något – tror jag är det viktigaste. Om man får allt blir det ju också svårare att ”vilja” något. Man mår bog bra av att lära sig VILJA kämpa och tro på att det lönar sig!

  185. Jag har fram tills idag i skrivande stund(21 år) fått väldigt mycket betalt utav mina föräldrar, vilket jag är otroligt tacksam över.

    Mina föräldrar resonerar att så länge jag och min bror sköter oss, håller oss undan cigaretter, knark, tatueringar, piercingar och studerar har vi rätten att bo hemma och ha det bra. Inte komma efter med studielån osv.

    Jag har väldigt svårt att tro att ni som har fått betala mycket under er ungdom inte hade velat ha det ”som jag”. Chansen att kunna lägga pengarna på något mer roligt. Chansen att bo hemma så länge ni vill och kan för att spara pengar.

    Jag tror att alla föräldrar hade velat ge sina barn de bästa om de bara kunde.

    Jag förstår inte varför det skulle vara en fördel att flytta hemifrån när man är 15 och ha fått betalat allt redan från den åldern.

    Jag fick en väldigt fin väska utav min mamma i år, vilket jag inte fått innan(min mamma är lite emot märkesgrejer) och jag blev otroligt glad och vill nästan sova med min väska i sängen. Så jag förstår fortfarande innebörden utav pengar. Mina föräldrar vill bara att jag ska det bra.

    Säger inte att man kan köpa lycka för pengar men det gör livet väldigt mycket enklare!

    Och jag tycker det är rent av elakt att inte hjälpa till ekonomiskt till sina barn fram tills de har gått ur gymnasiet..Och då menar jag inte med allt. Men att betala mobil, busskort, nöjen, kläder, smink, födelsedagspresenter, julklappar osv med 1000 spänn i månaden är…ah ni hör själva

    1. Haha, vänta nu… Du förstår innebörden av pengar för att du fick en dyr väska av din mamma? Oh herregud. Du låter som en bortskämd liten snorvalp som förmodligen kommer bo hemma tills du är 26, då dina föräldrar inte orkar med dig mer och köper en lägenhet åt dig… Vakna!

      1. Jätterelevant kritik, Ida. Många i min klass (nian) förstår verkligen inte innebörden av att sköta sin egen ekonomi. De får Michael Kors-väskor på Gucci-väskor. De har inte gjort något för det.
        Vad är det Lovisa skriver som gör henne bortskämd (i dina ögon). Hon verkar FÖRSTÅ VÄRDET av väskan. Att hennes mamma och pappa har lagt undan pengar för den. Förmodligen kommer hon göra samma sak för sina barn, uppfostra sina barn på samma sätt. Ser inget negativt med Lovisas kommentar. Kanske du som borde läsa om den? 🙂

      2. Ursäkta mig men på vilket sätt är man bortskämd för att man nån endaste gång fått en fin väska?! Båda mina föräldrar arbetar med ekonomi, min pappa är revisor och när jag växte upp startade han sitt företag. På den tiden blev mamma och pappa glada om dom hittade 20 kr i ett par byxor, så fattigt va det. Idag skulle mina föräldrar kunna sluta jobba om dom ville, tack vare hårt jobb och lyckade aktieaffärer (som det kan vara svårt att göra med enbart tur, det krävs utbildning för det). Mina föräldrar har alltid uppfostrat mig och mina syskon till att vara sparsamma, men eftersom dom har möjligheten till att hjälpa oss med utbildning och boende – varför skulle dom INTE göra det då?! Bara för att jävlas? Jag har två hopphästar som jag tävlar med och sliter som ett djur med, dock får jag väldigt mycket hjälp ekonomisk med mitt intresse (trots att jag är 25), för att mina föräldrar tycker att det är roligt och dom kan hjälpa till! Jag tycker uppriktigt sagt synd om barn till föräldrar som inte vill hjälpa sina barn mer än absolut nödvändigt bara för att ”dom ska lära sig den hårda vägen”. Så jävla tragiskt, varför ens skaffa barn om man inte vill ge dom det bästa, vad det nu än är?!

  186. Haha jaså. Mina föräldrar har alltid bidragit med pengar till allt, för att de själva vill (har alltså aldrig bett om pengar). Dvs köpt kläder, betalat resor (när jag åkt med dem, aldrig varit utomlands själv), gett mig pengar bara sådär. Jag kan säga att jag är VÄLDIGT medveten om värdet av pengar. Jag gör budget, jag tänker en extra gång innan jag köper något och jag sparar. Visst, kalla mig bortskämd som har föräldrar som vill ge mig allt och aldrig tvingat mig jobba, men man kan inte komma och säga att man inte vet värdet av pengar och att man beter sig som en snorunge bara för att man får det. Så är inte fallet. Speciellt inte för mig.

  187. Snacka om att vända kappan efter vinden.

    Först tycker du tt föräldrar som inte sparar till sina barn är oansvariga och borde fundera om man verkligen har råd med barn – sen det här?

    Herregud.

    Min dotter ska lägga sin studietid på studier – och vi som föräldrar kommer att finnas där om hon behöver en ny jacka. Det är vårt ansvar. Om man inte inser det ansvaret så kanske man ska fundera om man är funtad att vara förälder.

    Utan komplett gymnasiebetyg så får man INGET jobb nu för tiden (om man inte har turen att kunna försörja sig på en blogg då…) så det är det viktigaste. Inte att tjäna typ 80kr i timmen på nåt sketet extraknäck. Jag skaffade barnet – jag tar hand om barnet. Så funkar det.

  188. Återigen gör du det smärtsamt uppenbart att du inte har en aning om hur vardagen, med ekonomi, utbildning osv, fungerar för de flesta i det här landet.
    Det är självklart väldigt viktigt att ungdomar får lära sig att hantera pengar och sköta sin egen ekonomi, absolut.
    Men, för det första är föräldrar/vårdnadshavare skyldiga enligt lag att försörja sina barn tills de är 21 år gamla. För det andra är en 14-åring fortfarande ett barn på många sätt och bör behandlas därefter. För det tredje är det olagligt att så pass unga barn arbetar, och för det fjärde finns det i stort sett inga jobb förrän en är 18 år, förutom kommunernas ferieplatser som bara blir färre och färre, och de betalar uselt dåligt.
    Som du så noggrant påpekade växer Gillis upp i en lägenhet många bara kan drömma om och med ekonomiska förutsättningar som är få förunnade. Hur tror du att han ska ha tid att sköta skolan och ha någon som helst fritid om han från högstadieålder ska jobba tillräckligt för att upprätthålla den standarden han kommer att växa upp med tack vare din och Odds ekonomiska situation?
    Du utgår så himla mycket ifrån dig själv, du har klarat dig utan en studentexamen eller högskola, men tänk om din son vill bli hjärnkirurg, psykolog, arkitekt, präst, lärare eller nåt annat som kräver väldigt mycket studier och höga betyg? Ska du då kräva att han prioriterar sin egna, högst tillfälliga ekonomi (som du och din man faktiskt enligt lag är skyldiga att stå för tills han är 21 år) istället för något som kommer att ge stabilitet resten av livet?
    Du skulle tjäna så otroligt mycket på att sätta dig in i andras situationer lite. ”Det funkar för mig och då funkar det för alla”-tänket får dig bara att framstå som naiv och oerhört okänslig.

  189. Tycker att du har mycket vettiga åsikter Isabella. Men här gick du lite för långt. Var det inte du som inte gick klart gymnasiet då du inte hann med eftersom du jobbade samtidigt? Att plugga är ett heltidsjobb och självklart kan man försöka ha något typ av extrajobb men kan föräldrarna stötta så är det en självklarhet. Dunsarnas undan barnbidraget till Gillis varje månad men alla kan kanske inte de. De kanske stöttar sina barn genom att betala ett klädesplagg eller en skolresa i framtiden istället. Tänk nyanserat kära du, ett ord man för övrigt lär sig på gymnasiet men som du kanske missade då eftersom jobbet var viktigare….

  190. Skolan är ju ändå en heltidssysselsättning, som en ej får betalt för, under gymnasietiden lägger många ner ännu mera tid på skolan än vad en heltids arbetande vuxen gör på sitt arbete. Hur ska det finnas tid och ork till att plugga och få bra betyg samtidigt som man ska jobba på helgerna? När jag gick gymnasiet hade jag aldrig haft tid eller ork till att jobba extra, då hade jag förmodligen gått in i väggen.Är det inte viktigare att en ska kunna ha givande fritidsintressen och kunna umgås med vänner än att extrajobba? Tid till att både plugga, jobba och ha några intressen på fritiden finns inte!

  191. Holder virkelig IKKE med deg. Gillis skal ikke få noen goder av at dere som foreldre har bra økonomi? Hva er da poenget? Stakkar gutt om han skal slite seg gjennom skolen venner og lekser prøver og lagidrett i tillegg til jobb. Han kommer vel til å bli utbrent før han er 18!!!! Holder med deg i at man skal få et begrep på penger osv. Da er det vel bedre å ha oppgaver hjemme som feks vaske badet og rommet en gang i uken og få en viss sum penger for det. Eller at tlf eller treningsabonoment blir betalt hvis han gjør det. Når man er 14-15 er man barn!! Skal man ikke nyte den tiden før man MÅ bli voksen og ta ansvar? Helt ening når man er 18 er det helt Ok å begynne og jobbe osv men før det. Hjelp barnet ditt med å ha en minnerik barndom. Så kanskje han opplever den bedre enn det du tydeligvis gjorde. Trist å lese hva du skriver.

  192. Att tvinga sitt barn att extrajobba helger i gymnasiet är sjukt. Bara gymnasiet i sig är otroligt stressigt och krävande. Jag sjölv jobbade helger, mornar och kvällar innan o efter skolan och lov och var på godväg att bli ordentligt utmattad ett par gånger under dom 3 åren. Man behöver helgerna för att pausa och andas o ta igen skolarbete, inte stressa över att man ska orka jobba för att sedan orka gå 5 dagar i skolan igen. Alla behöver helger, speciellt när man går gymnasiet!

  193. Innan du börjar uttala dig om skola och sommarjobb bör du nog gå ut gymnasiet själv Bella. Klart att det är lätt att få jobb, när ens pappa har kontakter och pengar till att starta bolag.

    ”Det är lätt att skita när arslet är fullt”

  194. Men.. Du försökte väl med det – att plugga på gymnasiet och arbeta samtidigt? Och det slutade med att du gick in i väggen och ”tog studenten” med ett ofullständigt slutbetyg vilket gör att du inte ens är berättigad till högskolan? Inte en framtid jag önskar mina barn direkt. Man skulle aldrig tycka att en vuxen är lat om man ”bara” jobbar 100% och begära 150%, så varför i hela fridens namn skulle man begära det av sin 15-åriga son/dotter?

  195. Isabella, jag kan verkligen hålla med dig till viss del. Jag tycker att det är enormt viktigt för unga att komma ut i arbetslivet och att få se hur det känns att ta hans om egna pengar osv. Jag började att jobba extra som 14- åring och höll på med det under en väldigt lång tid. Men sedan ändrades våra betygsystem och jag började gymnasiet. Det är väldigt annorlunda nu jämfört med hur skolan tidigare varit. Jag tog precis studenten och det har varit det tuffaste året någonsin. Jag är en av de högpresterande eleverna och har fått kämpa hårt för att få de betyg jag velat. Jag jobbade under 1 dag i veckan som barnvakt under detta år och det kan jag känna att jag ibland ångrar. Det tog slut på mig och folk runt omkring mig. Jag hade absolut ingen tid för varken kompisar eller pojkvän. Jag har verkligen inte känt mig som en ungdom som ska leva i sitt esse under dessa år.. Som sagt så är de viktigt att själv få ta hand om egna förvärvade pengar men det är enormt tufft att betala kläder, fika, bio och andra viktiga (och mindre viktiga) saker under sin gymnasietid. Jobba ska man göra sen i 40 år framåt. Man måste också få vara barn/ ungdom och ta tag i alla de andra stora sakerna som händer under dessa år, som ny skola, ny flick-/pojkvän, puberteten osv.
    Sen gör självklart alla föräldrar olika och du gör på ditt sätt, men i och med att du skriver om Gillis uppfostran så är det inte konstigt att många reagerar. Jag håller med dig i mycket Bella men här skulle jag tänka till en extra gång om jag var du. Han måste också få leva och vara lycklig, det är inte alla som klarar av att ha så många bollar i luften som du.

  196. Förstår verkligen inte vad vissa personer menar. Jag går på gymnasiet och jobbar några gånger i veckan på kvällar/helger. Mina föräldrar betalar vinterjacka och vinterskor annars betalar jag allt själv med min lön och studiebidraget, jag har sparat en liten summa pengar varje månad sedan jag var 13 så när jag vill göra något som kostar lite mer har jag pengar att ta ifrån. Så svårt är det inte! Är verkligen inte så att det inte finns några jobb heller, har man ingen erfarenhet så får man ta det som finns (ex. telefonförsäljning), även fast det kanske inte är så bra lön.
    Jag känner mig verkligen inte stressad av att ha det så här heller, jag ser till att hänga med på lektionerna i skolan så behöver man inte plugga så mycket hemma och det ser jag till att göra på de veckodagar jag inte jobbar. Då finns det gott om tid till annat också, jag går ut och festar med mina vänner minst en gång i veckan och umgås nästan alla andra dagar med min pojkvän, allt handlar verkligen om att planera! Har man disciplin så är det inte så svårt att hinna med det man vill och då kan man också ta ett större ansvar och inte vara beroende av sina föräldrar när man trots allt är nästan vuxen!

  197. Alltså, du har ingen akademisk bakgrund eller intellektuellt kapital. Klart du haft tid med att jobba/göra karriär. De flesta ungdomar idag siktar på att bli akademiker vilket inte alltid går att kombinera med ett arbete.
    Du borde resa lite, träffa folk och skapa dig en bredare syn på din omgivning. Du verkar vara en kreativ individ men du saknar det intellektuella långsiktiga djupet. Step it up!

  198. Varför inte också lära sitt barn värdet av en rik fritid?! Pengar är inte allt här i världen. Jag har valt att ha ett helt vanligt jobb på förskola och jobba 80 procent, vilket jag inte blir särskilt tät av. Men jag känner mig ändå nöjd och lycklig. För jag är inte mitt jobb. Jag väljer familj och vänner framför kläder och prylar.
    Tror vi alla skulle må bättre av att både jobba och konsumera lite mindre och istället värna om våra relationer.

    1. Håller med! Vill bort från denna konsumtionshysteri. Själv har jag valt bort ett hyfsat välbetalt jobb för att utbilda mig till sjuksköterska. Hoppas sedan kunna jobba 80% så jag kan vara hemma mer med min son nu när han är så liten. Visst kommer jag ha lite pengar men istället vara rik på andra sätt. Tänk vilken tur att naturen och lekparken är helt gratis!
      Du har förresten inte bara ett vanligt jobb. Du har ett jätteviktigt jobb!

    2. Men, ”lära värdet av fritid”??
      Vägen till dina barns framgång består ju i om de lär sig förstå ekonomi och lär sig värdet av ett arbete! Att lära sig fritid, dvs att bara bli försörjda och curlade.
      Det är synd om barn som föds upp så.

    1. Det finns det visste, jag som är 19 år har haft många extrajobb, här är några exempel.

      Förskolelärare (under sommaren)
      Fritidspersonal (sommarjobb)
      Servitris (3 år)
      Restaurangbiträde (6 månader)
      Jobbade på klädaffär (6 månader)
      Jobbade på bank (sommarjobb)
      Nu när jag har tagit studenten jobbar jag heltid på en matvaruaffär.
      Det här är bara en bråkdel av de jobb jag har haft.

      Jag har jobbat varje sommar sedan jag fyllde 13 år. Jag har aldrig fått jobb av vän eller släkting utan alltid sökt jobb. Det finns visst extrajobb, du måste bara kämpa lite för att få dom.

  199. Jag är helt övertygad om att det flesta klarar både ett jobb och skolan! Jag har under hela min gymnasietiden jobbat en kväll i veckan mellan tre och halv tio och klarade studierna galant ändå. Och till er som påstår att det är svårt att få jobb beror det nog helt på hur mycket man anstränger sig. Jag har läst första året på högskolan och nu inför sommaren sökt jag lite olika sommarjobb, har för tillfället tre jobb och fick tacka nej till två, så inget är omöjligt så länge man anstränger sig och går ut och söker jobb!

  200. Men kan man vara med bränd än den här tjejen? Noll verklighetsuppfattning. Det är pinsamt att hon för en av Sveriges största bloggar med sina korkade uttalanden. Skämskudde!

  201. Hur kan man ens skicka iväg ett sånt här inlägg?
    Vi vanliga svenssons har inte så lätt att få in en fot på extrajobn idag, det är inte bara att skaffa ett som du verkar tro. Du kanske borde ut från din pengabubbla ett tag och se hur vanliga har det. Betyder inte att man är bortskämd för föräldrarna ger sina barn pengar!!
    Dåligt inlägg och tänk till lite innan du skriver i fortsättningen annars tappar du inte bara mig som läsare!

  202. Vad är det för skitsnack om att det inte finns några jobb om du inte har kontakter? Det är väl bara att söka allt du kommer över och skita i om det är hög status på jobben eller inte. Jag jobbade på McDonalds hela gymnasietiden fast än det inte var mitt drömjobb. Det ångrar jag inte en sekund, för det har lärt mig mycket. Jag mår illa av dagens bortskämda tonåringar som får allt serverat av sina föräldrar. Hur ska dom kunna försörja Sverige i framtiden?

    1. Vad är det för skitsnack att det ”bara” är att börja jobba på McDonalds? Jag sökte jobb på McDonalds under gymnasiet för några år sedan, det var ca 800 pers som fick komma på stora gruppintervjuer för några få platser. Jag hade högsta betyg i alla skolämnen och var en väldigt glad och utåt tjej, men inte fan fick jag något jobb för det. Gick även runt på stan med 50 CV vid två tillfällen, men inte det heller gav resultat. Öppna ögonen.

      1. Det är just det som är problemet, Sara! ” Gick även runt på stan med 50 CV vid två tillfällen…” – ingen arbetsgivare vill anställa någon som har skrivit en liten berättelse om sig själv och sitt liv, som sedan lämnas ut till en massa olika företag. Lägg ner lite tid och energi på dina CVn och gör dom anpassade för de olika arbetsplatserna du söker jobb hos så ska du se att det går bättre!

  203. Jag förstår dig helt och hållet i den punkten att det finns barn/ungdomar som är FÖR bortskämda, dom får allt dom pekar på MEN det är oftast inte barnen man har att skylla på i sånna lägen som med nya kläder,mobiler osv. Föräldrarna har satt sig i den sitsen själva att ge barnen verkligen ALLT. Jag menar,jag skulle inte tackat nej ifall mina föräldrar erbjuder mig saker eller att dom säger ja ifall jag frågar om något jag behöver.Sen finns det odrägliga barn också men som sagt, föräldrarna får skylla lite sig själva.
    Det om Gillis att han ska jobba så tidigt som möjligt (14-15 år) tycker jag är en bra sak. Jag hoppas verkligen han kommer få ett bra och självständigt liv. Sen hoppas jag att om 14 år så är inte arbetslösheten ett lika stort problem som idag. Hoppas du och Odd kommer hålla fast i vad ni tycker för tillfället, det tror jag att ni kommer göra men man vet ju aldrig

    Jag själv är 17(snart 18) år. Mamma betalar kontantkort till mobilen till mig vilket är ungefär 100 kronor per månad sen får jag inget mer från mamma för att allt annat betalar jag själv. Till skillnad från andra i min ålder så får jag inte mitt studiebidrag utan det behövs till annat. Jag väljer själv att inte söka jobb. Kanske kommer jag ångra mig senare i livet att jag inte sökte jobb och fick erfarenhet,kanske inte. Jag tar livet som det kommer och allt löser sig till slut Right? Jag har problem med skolan pga att jag har svårt att förstå vissa saker plus att jag har lässvårigheter.Det leder till dåliga betyg trots mycket plugg. Även fast jag har (för tillfället) dåliga betyg och nästan inga pengar att ”ha kul” för så mår jag så sjukt bra ändå för vet du vad Isabella? Pengar är inte allt här i livet,även fast det är en stor del av det som behövs i livet så är det inte allt ,det tror jag du är fullt medveten om .

    Tack o Hej! 🙂

  204. Nu får du väl ändå tänka snäppet längre. Hur lätt är det att få ett extra jobb som 18-åring? Eller förresten hur lätt är det att få jobb över huvud taget? Idag vill dom ju att man ska vara 25 år, inga planer på att skaffa familj och gärna 100 års erfarenhet.

    Jag tycker inte att du ska sitta och predika på hur det borde vara, det är väl upp till var och en.
    Om jag hade barn och den inte fick något jobb självklart så skulle jag hjälpa honom/henne så gott jag kunde.

  205. Jag började jobba som 14åring och pluggade 08-16 och jobbade 17-21. Flyttade hemifrån som 15åring och har idag en riktigt bra situation ekonomiskt. Är 19 år idag och har i år bott hemifrån i fyra år. Allt går om man vill och jag har mer än godkända betyg och goda meriter inom arbetslivet.

  206. Alltså ibland är du klok o förnuftig och kommer med bra tips och idéer! Men ibland undrar jag på vilken planet du lever på! Ja, det är superbra att lära barnen i ung ålder att inget man får här i livet är gratis. Som barn (ca13år gammal) hjälpte jag till att ta ner takpannorna på vårt hus. Jag har fått hjälpa till både inomhus med städ och i trädgården. Vilket har gjort mig till en ansvarsfull och hjälpsam person. Ibland fick jag betalt, ibland inte, beroende på vilka sysslor det var, att städa är en självklarhet så varför ska jag få betalt för det?! Inte kom min morsa in o stökade ner mitt rum….

    Men när du i ett annat inlägg skriver att du ”tog en ledig dag för att umgås med familjen” tappar jag trovärdigheten i detta inlägget. Alla har varken möjlighet att ”bjuda på resor” till sina barn eller välja bort jobbet en dag för att umgås med familjen! Du vet hur du ska få folk att bli upprörda och jag blir mörkrädd när jag ser att det är den bilden dagens ungdomar växer upp till! Hela Sverige kan inte vara egen företagare och ”välja” när eller om man vill jobba! Så som samhället ser ut idag, med arbetslöshet, timanställningar och fruktansvärda avtala är det rent ut sagt skitigt av dig att ens klanka ner på dem som redan ligger långt under marken!

  207. Om Gillis får svårt i skolan då? O måste kämpa med skolan även om helgerna? Ska han straffas för det då?

  208. Absolut sommarjobb men hur tror du att de fungerar om man idrottar? Ex jag har vuxit upp med hästar, vilket betyder tre fyra timmar i stallet efter skolan inklusive plugg. På helgen tävlingar alternativt matcher eller träningar. Ska du alltså säga nej till en idrottande ungdom?

  209. Själv hade jag föräldrar som insisterade att jag skulle jobba extra på helger och på sommarloven. Jag gick ut gymnasiet med toppbetyg.

    Den pressen, att behöva jobba på min lediga tid, förtärde mig. Jag mådde så fruktansvärt dåligt och var stundtals suicidal för att jag var så pressad.

    Alla har inte den energin. Vissa kräver mer egentid och reflektion, däribland jag.

    Rösta F! för 6 timmars skoldag.

  210. Sommarjobb absolut, men hur tror du att en som sportar ska hinna med extrajobb? tex så är jag uppvuxen med hästar, vilket betyder 3-4 h i stallet varje dag, likaså med andra idrotter. Det kräver tid och de kräver många helger. Säger du nej till sport i ungdomen?

  211. Måste bara säga hur fel jag tycker att du har! Jag är en 18årig tjej som ska börja andra tredje på samhällsprogrammet- Juridik.
    Jag har en del arbetserfarenhet, men alla företag jag går till vill ha 2/3 år inom området, man ska vara 18 (blev nyss det) och sedan gått ut gymnasiet.
    På min linje är det också mängder med plugg varje dag. Hur lätt är det då att bara behöva betala sina saker, när man inte ens har en inkomst. Inte så att jag bara kan starta ett företag? Vilken bubbla lever du i? Det är så sjukt svårt att skaffa jobb nu för tiden..
    Jag får hela mitt studiebidrag och jag betalar allt för det, mina kläder, hygienartiklar, mobil, resor till min pojkvän och mamma som bor i andra städer och nöjen.

    Jag vet inte hur längesen det var jag köpte nya kläder, jag kunde gå på bio eller liknande. Man prioriterar det som är viktigt, min mamma och pojkvän. Menar du då helt ärligt att det skulle vara så dåligt om mamma eller pappa skulle betala lite kläder eller liknande i månaden?

  212. Alltså.. Vet inte var jag ska börja.. Låter på dig som om det är världens enklaste grej att få ett sommarjobb när man är 14. För mig tog det 4 år, fick inget jobb förens jag var 18. Då jobbade jag både helger och sommaren, varannan helg under hela 3:an, vilket jag tyckte var lagom, hade absolut inte kunnat tänka mig jobba varje eller kvällar utöver detta. Innan jag fick jobb så fick jag med lära mig hushålla med pengarna, men klart jag fick lite ibland av föräldrarna, 1050 kr i månaden klarar man sig inte långt på, när jag försökte så mycket med att skaffa mig ett jobb så var de självklart att mina föräldrar kunde bidra så att jag kunde åka på någon liten semester eller liknande..
    Alla är inte som du Isabella.. Har man inte kontakter är inte jobb en enkel grej att skaffa sig innan man är 18… Tro mig!

  213. Jag är äldre med tonårsbarn. Vi har valt att ge dem barnbidraget från de är 13, då ska de köpa kläder och nöjen själva. Jag betalar deras idrott, och saker de behöver till idrotten. Det skulle de aldrig ha råd med 1000 kr i månaden.

    Jag tycker att det är uppfostrande att de ska klara sin ekonomi ”själva”, förstå att man kanske ska spara lite pengar under hösten, för vinterskor och vinterjacka är dyrt.

    Sen betalar vi självklart resor de gör med oss. Och kanske ibland får de lite dyrare julklapp/födelsedagspresent för att kompensera att 1000 kr inte räcker så långt. Men jag skulle aldrig sticka till pengar för att åka ålandskryssning och supa tex. Spara till det gäller.

  214. Jag kan nästan förstå vad du menar, men jag tycker att du tar i lite kanske.. Visst kan det vara så att föräldrarna hjälper till nu för tiden, finansiellt, med ungdomarna – men man får även tänka på att mycket har blivit dyrare OCH det är svårare att få jobb.
    Visst är det jättebra att lära sina barn värdet av pengar – men det behöver inte vara att man ska jobba på helgen när man fortfarande går i skolan på helgerna.
    Jag jobbade inte på helgerna i skolan, hade mitt första sommarjobb när jag var 18 år (ävensom jag jobbade ideellt som ledare på 4H under några sommrar som yngre, men det fick jag ej betalt för.) men jag vet fortfarande värdet av pengar. Mina föräldrar förberedde mig för det under tiden jag växte upp.
    Tänk på att skolan är som ett jobb också. Det är inte en piece of a cake att gå i skolan nu för tiden. Man behöver faktiskt kunna få ta en paus också.

  215. Oj vilket annorlunda synsätt vi har på pengransvaret. Mina båda föräldrar är högt utbildade och deras mål har alltid varit att jag också skulle bli det. De ville att jag absolut inte skulle ha ett jobb under min skoltid, men att de skulle betala allt för mig i utbyte att jag skulle sköta skolan. Jag lyssnade på de även om jag också ville ha jobb som mina kompisar. Men nu i efterhand kan jag bara tacka de, för tack vare att jag inte jobbade under mina gymnasieåren kunde jag lägga 100% på plugget och komma in på medicinlinjen. Jag är fortfarande duktig på att spara och sköta min ekonomi så det är inte så att jag kommer bli en fattiglapp och bortskämd vuxen när jag flyttar hemmifrån, tvärtom – jag flyttar hemmifrån med en utbildning som är 100 ggr viktigare än att lära sig betala allt själv ! Detta olika synsätt kan bero på att våra föräldrar har andra utbildningar och hade olika mål med sina barn.

    Jag vet att du säkert inte kommer läsa detta och acceptera kommentaren men det är kanske bra att se det ur olika perspektiv !

  216. Jag pluggar på universitetet och de flesta jag känner har föräldrar som fortfarande betalar mobil etc. åt dem. Ifall föräldrarna har råd och är villiga att göra det, varför inte? Och jag tycker verkligen inte att man ska piroritera extrajobb, speciellt inte under gymnasiet, då ska man ha fokus på betyg (kanske därför du inte gick ut gymnasiet…? När man går på universitetet kan man välja att engagera sig i olika styrelser och ha kvalificerade extrajobb som bättrar på ens CV. Men annars ska man så klart ha fokus på studier när man studerar. Inte direkt så att man inte vet vad saker kostar för att man inte betalar dem själv och har man haft bra betyg från gymnasiet leder det till ett eftertraktat program på universitetet och därefter får man dessutom en hög lön. Kommer vara en självklarhet för mig att få mina framtida barn att fokusera på studier och ta hand om dem under tiden, fram till att de har en examen från universitetet.

    Kan tillägga att jag pluggar utomlands och att det är så typiskt svenskt att man ska ta hand om sig själv när man är 18. Utomlands kostar studier enorma summor pengar, självklart att föräldrarna betalar.

  217. Hej Isabella,

    Jag tycker att det är facinerande hur folk reagerar i denna fråga. Jag kan tydligt läsa deras avundsjuka och irritation mellan raderna över att du tar upp denna fråga.

    Jag förstår precis hur du menar, jag delar relativt lika uppfattning.
    Jag började också jobba som 16 åring, valde då att börja jobba som telefonförsäljare. Kanske världens tråkigaste jobb, MEN det var fortfarande ett jobb och jag tjänade pengar. Min första lön, my goood. jag tjänade egna pengar, flera tusen. Det var helt otroligt.
    Dessutom valde jag att fortsätta med skolan, jag började gymnasiet. Hade ett helvete med att få tiden att gå ihop, fick ingen tid över till annat än Skola, jobb och sömn.

    Men det viktigaste utav allt, jag lärde mig pengarnas värde och när jag slutade gymnasiet klättrade jag i rang på företaget och blev ”säljledare/försäljningschef” jag hade 100% personalansvar över folk som var flera år äldre än mig. Vilken känsla, och allt detta tack vare tydliga mål, visioner och envishet ifrån min sida.

    Precis som du uttrycker dig, ingenting är gratis!
    Tack för att du är så rak, ärlig, framtidtänkande och duktig!

    Mvh, Sandra Nyman

  218. Sen kommer ju den där viktiga delen också: att kunna få ett jobb. Jag kämpade verkligen för att kunna få ett extrajobb och det enda jag fick var ett jävligt slitsamt conditorijobb med världens elakaste chef som dessutom betalade mig svart så jag hade inga rättigheter what so ever. (fördelen med att han betalade mig svart var att jag kunde säga upp mig direkt, så där hade ju inte han några rättigheter – payback is a bitch). Det är väääldigt svårt att få ett jobb så ung eftersom de flesta arbetsgivare kräver att man har erfarenhet eller så måste man ha kontakter in. Jag hade inget av det, och väldigt många med mig. 1050 kr i månaden är inte mycket att hurra för så jag är väldigt tacksam över att mina föräldrar betalade allt det där för mig, pengars värde har jag definitivt fått lära mig sen efter studenten 🙂 Inga problem!

    1. Det är INTE svårt – det gäller att vara ambitiös, envis och prestigelös – egenskaper som tyvärr 90% av befolkningen (oavsett ålder) verkar sakna. DÄRFÖR är det svårt att få jobb, med all rätt.

  219. Läser kommentarerna från ungdomar som påstår att skolan är ”ett heltidsjobb” och att det är så otroligt svårt att få jobb att det knappt är någon idé. Ni och era föräldrar borde verkligen skämmas.

    För det första: Gymnasiet är ett skämt, man slutar ca 15 på dagarna. Är man ”väldigt seriös” så kan man behöva lägga någon timme på studier, men verkligen inte varje dag. Dock finns det ingen anledning att vara ”väldigt seriös”, utan huvudsaken är att man tar sig igenom men godkänt i alla ämnen, och då krävs inte ens läxläsning.

    För det andra: Jobb är inte så svårt att få som ni framställer det. Från det att jag var 14 år tills jag tog studenten var jag inte arbetslös en enda dag. Jobb finns om man letar på rätt ställe. Visst är det slitigt att jobba som diskare på en restaurang men det ger pengar och erfarenhet och gav mig chans att jobba heltid under sommaren som servitris.

    Ni som tycker att ni har alldeles för mycket plugg för att klara av extrajobb, ja lycka till med era liv säger jag då. Jag gick samhäll-ekonomi på gymnasiet och jag kunde jobba halvtid vid sidan av utan att plugget blev lidande, hade VG som snitt när jag gick ut, och jag hann göra mycket roligt men mina vänner, familj och pojkvän. Var ute och fikade, åkte på summerburst, gick ut, hade filmkvällar. Och när jag tog studenten hade jag lyckats spara ihop 50k och helt okej betyg.

    Framförallt var det bara för mig att skriva högskoleprov och få 1,5 och komma in på juristlinjen, och då hade det räckt gott och väl mig G i alla ämnen, kanske till och med ett par IG. Så sluta upp mig bullshiten att betyg är så himla viktigt och skolan är ett heltidsjobb, för det stämmer inte.

    1. Betyg är viktigt idag. Det är inte alla som skriver 1,5 på högskoleprovet. Jag är inte dum i huvudet, men jag fick slita som fan för mina betyg i gymnasiet, jag fick plugga på kvällarna när jag kom hem, för nej, jag slutade inte klockan tre varje dag heller, vi slutade runt fyra-fem, jag var då hemma runt sex, sen fick jag plugga tills jag gick och la mig. Sista året så var jag helt slutkörd, jag var nära på att gå in i väggen, för jo, det kan man göra förstår du. Jag sparade dessutom alla mina studiebidrag under sista året av gymnasiet. Och jag betalde allt under min gymnasietid, kläder, skor, bio, fika, osv. Efter gymnasiet så tog jag ett år ledigt för att ta körkort, då levde jag på pengarna som jag hade sparat ihop. Jag sommarjobbade sen som lokalvårdare, efter det så fick jag extrajobba, och förra året så fick jag en heltidstjänst som lokalvårdare. Det är ett slitigt jobb, när min farmor hörde vad jag jobbade med så sa hon ”det där kan du inte jobba med, du som har så bra betyg”. Att vara lokalvårdare är inget dåligt jobb, ja det var slitigt och stressigt, men lönen var bra. Det jobbet lärde mig otroligt mycket! Jag slutade i december för att åka iväg till USA och jobba som au pair. Tyvärr så hamnade jag i en väldigt dålig familj som misshandlade mig psykiskt, de var även med i en sektliknande rörelse. Efter en månad så plockade organisationen ut mig ifrån huset då familjen ansågs som hotfull. När jag kom hem så drömde jag mardrömmar varje natt, jag ville inte kliva upp ifrån sängen, jag kunde sitta och titta på TV men jag förstod inte vad som visades, jag glömde bort saker osv. Jag gick till läkaren och det visade sig att det som hände mig i USA även hade fått mig deprimerad. Så just nu är jag sjukskriven. Jag såg en dokumentär om en norsk tjej som skulle följa alla livsstilsråd som stod i tidningarna, för att se om hon blev lyckligare. Hon berättade att ett år innan så hade hon blivit deprimerad, innan hon själv blev det, när hon hörde folk som berättade att de var deprimerade så tänkte hon ”men ryck upp dig”, men när hon blev deprimerad själv, och kunde ligga i sängen på morgonen, i fyra timmar, innan hon klarade av att gå upp, då insåg hon hur svår sjukdomen är. Det är tyvärr den bilden folk har av folk som är sjuka i en depression, ”men ryck upp dig”, tro mig, om det var så enkelt, då skulle man göra det. Man vet aldrig hur livet utvecklar sig, man ska ta tillvara på varenda dag, och jag skulle aldrig säga till någon ”gymnasiet idag är så enkelt”, för nej, det är inte enkelt för alla, skolan är inte enkel för alla, man vet inte vad personen som man säger det till har för bakgrund. Det gäller med allt. Jag säger inte att jag inte snackar skit, för det gör alla människor, men efter att jag blev sjuk så har jag insett att det är så lite man vet om personen som man pratar med. Det kan se bra ut på utsidan, men du har inte en aning om vad som döljer sig på insidan!

    2. men alltså hur inskränkt är inte du? alla människor är olika och vissa lär sig snabbare än andra, vissa presterar bra på högskoleprovet medan andra måste plugga till sig bra betyg. Att du säger att gymnasieskolan är ett skämt känns som en käftsmäll. Jag pluggade till 22-23 nästan varje kväll. Jag satte klockan på helgerna för att gå upp och plugga och det hände kanske tre gånger på tre år att jag INTE behövde sitta inne med böckerna hela söndagarna. De två första åren gick jag på fotboll men snittade en träning i veckan för att jag inte hade tid för att träna. De två sista veckorna i gymnasiet hade jag 16 examinationer varav flera var nationella prov. Du hör ju själv, en timmes plugg per dag och jag tror fan inte ens jag hade fått godkänt.

      Men det är så det svenska skolsystemet är uppbyggt med kommunala vs. friskolor. I vissa skolor är det lättare att få bra betyg än andra. Med dagens betygsinflation räcker inte VG i genomsnitt för att komma in på många utbildningar. Om man har drömmar om att bli psykolog eller läkare krävs MVG i alla ämnen.

      Alla vill inte bli entreprenörer som Isabella och då krävs det att man presterar i skolan. För övrigt gick bella i Jensen som är ”känd” för sina halvdagar och att ge ovanligt lätta betyg. Trots detta klarade inte Isabella av stressen av att gå i en skola med halvdagar för och fick som jag förstår det IG i ett flertal ämnen i och med att hon valde att fokusera på att jobba. Det är absolut inget fel med det men frågan är om det gynnar Gillis att ha pressen på sig att både prestera i skola och jobba om han nu inte delar samma entreprenörsdrömmar som hans mamma.

    3. Alla har ju dock inte samma förutsättningar, så att säga att alla är lat är väl att ta i. När jag gick gymnasiet så låg min skola 5 mil bort(bodde på landsbygden), jag fick åka buss i ca 1,5 timme för att ta mig till skolan, vi slutade kl 5 oftast och då var jag inte hemma förrän 7 på kvällen då det gick dåligt med bussar. Hade då extrajobb som ridlärare 2 dagar i veckan och då klev jag upp 5 på morgonen för att hinna rida min egen häst, åka till skolan, direkt till stallet jag jobbade i efteråt och var hemma kl 10 på kvällen då jag skulle natta hästarna hemma innan jag fick sova. Efter den tiden så mådde jag så dåligt, var sönderstressad och fick så mycket ångest då jag kände att jag inte räckte till. Flera år senare har jag fortfarande men av den tiden och har idag inte klarat av att ha ett heltidsjobb längre än någon månad. Vi ska vara rädd om våran kropp och vårat mående, att ha cash i gymnasiet och lära sig att handskas med pengar är inte värt när man lever på bidrag och är utbränd senare. Pengar är inte allt, långt från allt.

  220. Isabella alla har rätt till sina åsikter men nu tycker jag du gått över gränsen.Jag håller med dig för det mesta du har mkt bra åsikter och synpunkter.Men ungdomar nuförtiden är inte bortskämde du kanske var det.Men för barn under 20 har väldigt svårt att få extra jobb.Föräldrar uppfostrar deras barn olika dom kanske har deals hemma som gör att dom betalar sånt.Och kläder är sånt barn behöver gymkort är bra så dom rör på sig.Skolan är 10 gr hårdare än vad det var i din tid betygen är hårdare dagarna kan vara upp mot 10 timmar och det en skolelev får är 1050 det räcker inte långt om man gåri skolan från 8-16 har man inte mkt tid och energi till jobb om man måste plugga.Så jag tycker du fårtänka om lite innan du anklagar barn för att vara bortskämde.

  221. Intressant hur folk kan vara emot att jobba extra. Jag studerar, jobbar extra och driver mitt eget företag, som för övrigt går så bra att jag funderar på att säga upp mig från extra jobbet. Jag är 17 år. Visst är det svårt att få extra jobb, men vill man så kan man.

  222. Nu förstår jag inte riktigt hur du tänker.
    Jag är en tjej på 18 år, som går i gymnasiet, pluggar minst 2 timmar om dagen hemma (läxor, plugg till prov, uppsatser osv.), har aktiviteter på kvällarna, gymmar och jobbar på helger samt en vardag och jag hinner väl ändå lagom mycket med pojkvän, vänner osv. MEN, trots att jag jobbar 3 dgr i veckan så räcker inte pengarna till både gymkort, mobil, nöjen, kläder, smink, schampoo, balsam osv osv. Vet inte vilken fantasivärld du lever i, där du tror att Gillis kommer klara sig fint själv, men jag tycker synd om ungen om du förväntar dig det. Jag tjänar lagom mycket för att det ska räcka till aktiviteter och sminket. Halva gymkortet betalar jag också, men där ligger jag ungefär på 0 kr när jag är klar.
    Nu förstår jag att du hade tid till att jobba 100% när du var i min ålder, då du uppenbarligen fullkomligt sket i skolan, men vi som satsar, hur hade du tänkt att vi andra ska göra? Vad händer om Gillis har någon svårighet och behöver extrastöd i något? Om han väljer att vara lite extra duktig och satsa på plugget och inte har tid till att jobba heltid som du gjorde? Kommer han ha pengarna som ska räcka till att klara sig själv?
    Ett sommarjobb inom kommunen tjänar man 70 i timmen på, vad räcker det till? Två glassar ungefär. Om han inte lyckas få jobb (vilket han ändå troligtvis kommer, då han nog kommer åka snålskjuts in i ditt/dina bolag,) men OM, vad gör du då? Ska du låta han leva på 1050 kr, som tills när han är 17-18 säkert kommer ha sänkts och värdet på allt höjts?
    Stackars unge om du tänker så, och ibland tänker inte du heller riktigt igenom dina inlägg heller för den delen. Brukar hålla med dig, men snälla, använd det lilla du lärde dig under din korta studietid!

  223. Håller inte alls med dig! Jag är uppvuxen under förhållanden där vi hade en god ekonomisk standard och varken jag eller lillasyster behövde arbeta förren vi själva ville det och då var vi 18-19 år. Vi fick det vi behövde och mer därtill. Våra föräldrar betalade kläder och annat. Dock var de noga med att vi skulle satsa på våra studier. Vi visste att det var tack vare slit och hårt arbete som vi hade det så bra som vi hade det. Vi lärde oss att ta förnuftiga beslut och granska saker kritiskt innan beslut.

    Idag är vi 30 och 32 år gamla. Vi är utbildade till läkare resp civilingenjör och har goda ekonomier.

    Jag har två små barn själv och kommer försöka göra som mina föräldrar gjort.

  224. Jag fick mitt studieort när jag började sjuan för att köpa alla kläder och typ extra som fika mm. Tyckte inte det räckte så började dela ut reklam och hade då totalt in mellan 2000-3000 kr varje månad vilket gjorde att jag hade alltid mer pengar än mina kompisar och alltid fina märkeskläder som mina föräldrar aldrig haft råd att köpa mig. Sedan jobbade jag extra varje helg på Ica från jag var 16 år vilket funkat superbra för mig för har inte frågat någon om pengar sen jag var 13 år MEN jag tycker absolut inte att man ska vara tvungen att jobba extra* man får ju mat och husrum hemma och känner man att det räcker så ska det väl få vara bra då? Driv kommer inifrån och ska inte påtvingas!

  225. Varför klaga på att hon tycker att hennes son ska sommar- och extrajobba? hade det inte varit värre om hon tyckt att han bara kunde leva ett ”pappa-betalar-liv”? Det är väl superviktigt att man lär sig vikten av pengar och kämpar lite för större saker man vill köpa och unna sig på egen hand? Och självklart utgår Isabella från att Gillis kommer ha ”normal-lätt” för sig i skolan. Att han kommer kunna göra läxor utan stora inlärningssvårigheter på kvällarna och jobba på helgerna… Skulle han få problem av något slag så får man ju ta det då och självklart tvingar man inte någon att jobba som inte ens klarar av sina läxor? Hon fattar nog det! Men statistiken hon tar upp visar ju tydligt på att det inte bara är barn med svårigheter i skolan som får lite väl mycket av sina föräldrar när de är unga… Eller hur!? Som förälder kan man ju faktiskt både ge sina barn det grundläggande i vad gäller mat, kläder, lite nöje osv… OCH ett bra ekonomiskt tänk… Det ena utesluter ju faktiskt inte det andra! BRA skrivet Isabella! OCH SÅ JÄKLA SVÅRT ATT FÅ ETT JOBB ÄR DET INTE SOM TONÅRING! SKÄRP ER!!! Antingen kämpar ni inte tillräckligt hårt eller så gör ni fel. Och man kan faktiskt nöja sig med ”skitjobb” i början.

  226. Föräldrar är ansvariga för att försörja sitt/sina barn tills de är 18 år eller har gått ur gymnasiet. Låt barn vara barn och få fokusera på sin skolgång! Extrajobben skall inte gå åt till 14-åringar utan till exempelvis studerande på högskola som MÅSTE ha ett extrajobb vid sidan för att gå runt ekonomiskt. Kul om de inte får tag i något jobb för att 14-åringar norpat dem helt i, till synes, onödan.
    Men visst finns det gränser för vad man skall betala för sina barn, exempelvis en semesterresa med dennes vänner skulle jag nog inte stå för som förälder men jag tycker att det är fullt rimligt att stå för mobilkostnad och liknande men då införstått att den där mobilräkningen inte får bli hur hög som helst. Eller att man får köpa hur mycket som helst.

  227. Förstår inte alls varför alla reagerar så starkt på det Isabella skrivit!
    Jag är en tjej på 20 år, jag började extra jobba redan i årskurs 8. Och har efter det haft ett sommarjobb under varje sommar tills idag. När jag sedan började tvåan på gymnasiet fixade jag ett extrajobb i butik där jag var under helgerna, idag är jag fortfarande kvar där (tre år senare) och har en fast tjänst. Utöver det har jag även haft mycket praktik genom skolan.
    Jag tycker bara att det varit positivt att ha extra jobb. Jag har växt enormt genom att själv har fått tagit hand om mig. Jag har inte fått pengar av mina föräldrar till nöjen och så vidare. Och det är jag tacksam över, tacksam över att mina föräldrar lät mig få en uppfattning av hur allting faktiskt fungerar! Och snacket med att inte ha tid med skolan och så är bara skit, man behöver inte jobba ur mycket som helst utöver skolan! Första året jobbade jag tre timmar varje lördag och söndag, alltså 24 timmar i månaden. I mitt fall hade jag då 100% OB. Det blir bra mycket pengar för en student….
    Jag tycker bara föräldrar gör barnet en otjänst genom att hela tiden sticka till pengar när det behövs, hur ska man då kunna lära sig hushålla och förstå värdet av pengar?
    En annat positiv sak med att arbeta som ung är att när du sen har tagit studenten och ska ut i arbetslivet på riktigt så har du världens fördel mot alla andra om du faktiskt har något på ditt CV! Har hjälpt mig enormt!

  228. Jag förstår mig inte på folk i detta kommentarsfält. Jag håller helt med dig Bella. Mina föräldrar försörjde givetvis mig och köpte alla de kläder och skor jag verkligen behövde, även guvetvis mat och innebandy osv betalade de för. Allting utöver som när jag ville gå på bio med mina vänner eller köpa kläder bara för att ha mer eller massa extra par skor bara för att jag ville, men inte behövde, så betalde jag själv med pengarna jag tjänade! Så min mamma och pappa försörjde mig och såg till att jag hade allt jag behövde, resten av allt extra jag bara ville ha för att fick jag köpa själv.
    De var för mina föräldrar viktigt, precis som för Bella, att jag fick in en fot i arbetslivet och lärde mig. Jag började jobba på sommaren när jag var 14 och extra genom hela gymnasiet och hade aldrig velat vara utan den erfarenheten eller de roliga resor och saker jag kunde göra för de pengarna jag tjänade.

  229. Hej! Alla som klagar på detta inlägg jag förstår inte riktigt hur ni tänker. Jag är själv idag 18 år har flyttat för mina studier jag betalar min telefon, internet och idag även mina räkningar själv jag har nu på sommarlovet två jobb som grupp och gym instruktör och även telefonförsäljare. Då tänker ni andra säkert stakars människa som är telefonförsäljare men jag ska tala om för er att det är ett jobb där man tjänar pengar på och det är inte alls fel att lära sig leva själv. Redan som 13 åring fick jag eget konto och hela barnbidraget själv och fick köpa kläder betala nöjen osv ( självklar hjälpte mamma och pappa till när det behövdes såklart!! ) Men idag är jag evigt tacksam för att pappa tjatade på mig om sommarjobb. Då jag tyckte det var sjukt kul att få första lönen. Jag har tagit hand om min ekonomi sedan 13 års åldern och utan det hade jag inte varit den jag är idag. Idag är jag ganska självständig har bott i studentlägenhet i 2 år har aldrig haft problem med pengar överhuvudtaget. Skulle jag ha ett gymkort så fick jag allt betala det själv. Min familj betalar min lägenhet det är i princip de ända de lägger ut i vardagen för mig ( familjeresor och familje saker man gör betalar de också såklart ) Men att ni klagar på detta inlägg förstår inte jag! Att lära sin barn komma in på arbetsmarknaden i tid är bara bra jag är jätte tacksam för det. För jag förstår inte de som säger att de inte finns några jobb men de finns hur många som helst men många är för lata för att ens orka söka de tror att de ska hoppa upp mitt framför näsan på en. Men gå in på arbetsförmedligen får ni se att det finns jobb! Jag ville byta jobb de tog ca tre veckor för mig sedan hade jag två nya jobb som jag kunde ha över sommaren och bredvid studierna. Så sluta skämma bort era barn och visa dom hur det är i det verkliga livet istället! Blir tokig när jag hör hur mina kompisar får allt de pekar på. Jag får kämpa själv för det jag vill ha och det kommer jag ha en jävla nytta av i framtiden! Utan mina föräldrars sätt att tänka hade jag inte klarat av att bo själv som 16 åring och anledning till att jag flyttade var pga av studierna, men jag har klarat det galant och det tack vare mina föräldrars uppfostran och tänk om pengar och jobb!

    Så Isabella du har helt rätt i dit tänk och tycker absolut du ska följa ditt sätt att tänka!

  230. Jag vet inte hur det är med det nya betyg systemet (men så stor skillnad kan det väll inte ha gjort?) men när jag gick i gymnasiet (teknikprogrammet) hade jag inga problem med att hinna med ett jobb (i tvåan på gymnasiet hade jag till och med två jobb, städerska på en firma och jag hoppade även in och vikarierade inom äldreomsorgen när de behövde). Jag har gick ut med ett betyg på ungefär 17.0, hann utan problem med träning och vänner. Detta är inte för att jag har lätt för skolan, har fått genom gå utredning för dyslexi (utan att få någon diagnos dock) då jag har haft problem med språk osv. Gymnasiet var inte så himla svårt om man tog vara på lektionstiden och inte slösade bort varje håltimma med att sitta och göra ingenting.

  231. Sååå bra Isabella!!!

    Och alla ni som påstår att det inte finns arbete, att man måste jobba ihjäl sig och föräldrar MÅSTE försörja sina barn till 21-års ålder – här kommer ett livs levande bevis.

    När mina föräldrar skiljde sig (jag var 12 år) visste jag inte hur jag skulle göra med pengar. När jag gick till pappa sa han att mamma skulle betala och vice versa. Som 12 åring gick jag rakt in på kommunens badhus och sa rakt ut: kan ni erbjuda mig något sorts arbete trotts att jag är 12?!

    Jag fick jobb, jag lärde andra barn att simma (efter 3 kurser i livräddning, dykning, hur barn fungerar och liknande)

    Idag är jag 19 år. Jag jobbar i en butik och har varit aktiv i arbetslivet under 7 år. Med undantag för 3 månader där jag frivilligt ville vara arbetslös.

    5 år på badhuset. Därefter blev jag telefonförsäljare, jobbade under modeveckor, sålde bär, jobbade som personlig assistent, på dagis, som dagmamma och slutligen arbetar jag idag i en klädesbutik sedan 1 år tillbaka.

    Mina föräldrar betalar inte min telefonräkning, jag står själv för alla räkningar jag må ha. Jag köper själv den där ljustaken jag har suktat efter. Jag betalde mitt körkort delvis själv (fick stöd med 6000 kr av pappa).

    Ovan på att jag står för allt själv förrutom maten som serveras hemma har jag varit i New York 1 gång. Ska dit igen om ett halvår. Jag har sparat pengar. Jag har köpt 2 dyra mobiler helt själv och min garderob består av fina plagg av fint material som är en investering anser jag.

    Nej, mina föräldrar har knappt betalat något för mig. Men det kanske inte är så konstigt. Mina föräldrar fick det väldigt tufft efter skilsmässan ekonomiskt och för att jag skulle leva det liv jag ville valde jag att börja jobba.

    Idag vet jag precis vad värdet av 100 kronor är. Jag vet hur mycket mat man kan köpa för den hundralappen.
    Jag vet hur dyrt det är att flytta hemmifrån, då jag vet hur mycket allt faktiskt kostar.

    Jag har tagit studenten i ekonomi och jag visar stolt upp mina betyg.

    Ja, allt i livet kostar. Nej, jag önskar inte att mina föräldrar skulle ha serverat allt på ett silverfat.

    Klart, även jag suktar efter dem där super dyra skorna/väskan eller varför inte en lägenhet? Men som allt i livet måste man sätta upp mål samt hur man ska klara dessa. Har man aldrig sparat flera tusen i månaden, vet man inte hur otroligt svårt det faktiskt är.

    Jag är ett livslevande bevis på att det är bra att arbeta, att själv tjäna ihop sina egna pengar och hur bra det faktiskt kan gå.
    Jag är stolt över mig själv!

  232. Mina föräldrar belönade gott arbete, pengar för bra betyg och extra tillskott i kassan när jag kämpat med både skola och extrajobb för att spara ihop till en resa eller något större inköp.
    Jag tror föräldrarna gör bäst i att visa sig bra förebilder med hög arbetsmoral, och faktiskt pushar ungarna till att ta för sig av möjligheter.
    Känslan av att få sina 2-4000 kr extra i månaden under gymnasiet var ovärdelig, en riktig frihet – även om man kunde slita sig i håret när många vänner inte hade mer än 200 kr kvar när det var två veckor innan studiebidraget…. men de jobbade inte heller.
    En stor del av min lön gick därför till att finansiera dem, men det gjorde jag med nöje.

    Idag har de flesta som inte jobbade under gymnasiet (för att de inte ville) jobb inom vården på boenden för handikappade eller äldre, jag generaliserar inte alla utan utgår från mina närmsta vänner – men de trivs inte där, de vill mer, men de kan inte för de saknar erfarenhet men framförallt ambition att ens få jobb i kassan i en mataffär, de flesta har inte bytt arbetsplats på 7 år.

    Själv är jag inne på min fjärde tillsvidareanställning, samtliga jobb har jag VALT själv. Jag har alltid slutat själv, jag har flyttat utomlands och fixat riktigt jobb, kommit hem utan någon plan och inom tre veckor haft heltidsjobb.
    Jag har ingen eftergymnisal utbildning, jag har bara ett jävla anamma och arbetsmoral – trots att många kunde kalla mig bortskämd som ung har jag jobbat sedan jag var 15 år, det gäller att bara inte vara rädd för sånt man inte kan.

    Om mina vänner inom vården bara skulle vilja, skulle de fixa en arbetsintervju i en butik (det är oftast dit de längtar) och säga att de kommer fixa detta galant.

    Arbetslösa är oftast FÖR kräsna, rädda för att misslyckas och hamna utanför deras komfortzon. Man måste börja någonstans, så till alla de som klagar på att det inte finns något jobb har förmodligen låtsats som det regnar när de skrollat arbetsförmedlingens hemsida – det finns städjobb, säljjobb, vårdjobb, snabbmatsrestaurangsjobb – mängder som inte kräver erfarenhet.
    Nä, nu blir jag så där riktigt trött igen – det finns jobb, ut och sök och börja jobba.

    Så svårt är det inte.

  233. Hej, förstår verkligen hur du tänker, men dina argument och tankar har många brister som du antagligen inte ser eftersom du inte är ungdom eller har barn i vår ålder. Visst, man kan säkert få ett jobb på McDonalds, men har man det samtidigt som man går i gymnasiet så är chanserna stora att vitsorden blir sämre och utbildningen efter blir lidande bara för att man skulle kunna säga att man försörjde sig själv. Är det verkligen värt det, att ha en jobb under studie som man hamnar jobba på resten av livet? Jag studerar i Finland i ett gymnasium, men mina föräldrar bor i Sverige, det du tycker att är rimligt är tyvärr helt orimligt, tycker det är synd att en stor förebild för många ungdomar tycker att det är ok att säga förhastade saker som kan få stressade tonåringar att stressa och kanske tom känna sig sämre, fastän de inte är det!

  234. Jag har sommarjobbat varje sommar sen jag var 14 (är nu 21), så jag håller absolut med om att det är viktigt att testa arbeta och lära sig vikten av att tjäna egna pengar, MEN att behöver jobba extra under gymnasietiden håller jag inte med om. Under gymnasietiden är man ännu ung och borde istället för att slita på helgerna få göra det man tycker är roligt, dessutom tar skolan så mycket av tiden att jag aldrig hade orkar jobba vid sidan om skolan i den åldern. Sen jag började studera jobbar jag kvälls- och helgjobb vid sidan om studierna, men det är skillnad. I gymnasiet var jag 16, när jag började studera var jag 19 (= vuxen) och hade en egen hyra att betala. Så beror det förstås också på hur mycket man vill satsa på skolan, om jag har förstått blev du aldrig student utan prioriterade annat istället, och så kan man ju förstås också göra 🙂

  235. Jag är idag 24 år och har alltid varit väldigt bortskämd av mina föräldrar under hela högstadie- och gymnasietiden. Först när jag började plugga på universitetet kände jag ett sug efter att tjäna egna pengar. Jag är idag så otroligt tacksam för det! Jag sökte massor av jobb och till slut gav jag upp och la ut en Blocket-annons som dagmatte till hundar. Jag fick napp och började tjäna pengar. Vilken känsla! Idag studerar jag 150 % på universitetsnivå, frilansar som journalist och jobbar vid sidan om på ett bra företag. Det är slitsamt, men SÅ värt det. Jag önskar att jag hade börjat arbeta extra tidigare. Hela min mentalitet kring pengar har förändrats till det bättre, och jag är nu mer mån om att ge tillbaka till mina älskade föräldrar.
    Man mognar enormt genom att arbeta, och jag tycker att du och Odd har helt rätt inställning när det kommer till Gillis i denna fråga 🙂

  236. Jag ser verkligen inga problem med att föräldrarna hjälper till med större utgifter, tillexempel betalar halva vinterjackan eller fotbollsskorna. Jag är själv 20 år gammal, har flyttat 100 mil hemifrån och ska läsa till psykolog till hösten. Detta kan jag göra mycket tack vare att jag varit en högpresterande elev utan att behöva lägga ned jättemycket tid på skolan. Mitt största intresse är idrott och med träning minst fem kvällar i veckan hade det varit svårt för mig att ha ett extrajobb, även om jag sökte en hel del utan att få något. Om Gillis vill hålla på med en idrott kommer det ta tid och med ett studiebidrag på ca 1000 kronor är det kanske inte ens möjligt för honom att hålla på med exempelvis ridning eller hockey. Hur ser du på det, är det viktigare att jobba än att ägna sig åt intressen som idrott när föräldrarna ändå har möjlighet att bidra?

  237. Jag vet inte riktigt om jag håller med… Jobbade första gången som 16åring, tycker för det första att jobb är väldigt svårt att få tag i om man är under 16år. 14 verkar dessutom lite extremt. Sen det här med att föräldrarna betalar kläder osv, jag hade inte barnbidraget själv under högstadiet så då betalade mina föräldrar. nu när jag har studiebidraget får jag lite bidrag ibaldn till skor och jackor. Det här med sommarjobb kan vara svårt också. Förra sommaren hade jag svårt att hitta något men lyckades få tag på ett. I år med ett jobb i CV:t var det ”enklare”, 15 jobb sökta och jag fick 2. Jag kan delvis hålla med om att många är bortskämda och får åka snålskjuts via föräldrarna men det är inte alltid lätt med gymnasie, vänner, familj, aktiviteter osv. Går själv natur och har sällan mycket till fritid, trots det har börjat jobba på burgerking vid sidan av studierna. Samtidigt måste man ju få leva, vara barn, fokusera på studierna och inte behöva försörja sig själv…

  238. Jag anser mig ofta hålla med dig i mycket du skriver, samt se upp till dig som person, men här hände något. Jag förstår inte riktigt hur du resonerar… Jag har själv arbetat sedan jag var ungefär 14 år, sparat mycket, betalat mycket själv, samtidigt så har mina föräldrar stöttat mig till exempel med mobilräkningar. Som läkarstudent så är det plugg 8-17 varje dag. I tentaperioder ännu mer. Att ha ett extrajobb är ohållbart i denna situationen. Studiebidrag + lån ligger på 9024, en studentbostadshyra på 5500. Jag kan förstå att du själv inte riktigt är insatt i den situationen en högskolestudent befinner sig i, eftersom du själv aldrig studerat på högskola, men jag kan upplysa dig om att det är TUFFT. Att mina föräldrar då, stöttar mig med 500 kronor för en mobilräkning varje månad, 500 kronor som för dem är småpengar, men för mig gör en enorm skillnad, hur kan det vara fel? Jag vet vikten av att jobba och hushålla med pengar exakt lika bra som en person som inte får dessa 500 kronor av sina föräldrar varje månad. Jag har jobbat hela mitt tonåriga liv, varje sommar, flera helger. Jobbat, slitit, sparat, lärt mig vikten av att själv tjäna ihop mina pengar, MEN, när jag nu inte längre kan jobba, så ser jag inte det minsta fel i att mina föräldrar stöttar mig, uppmuntrar mig, hjälper mig med min situation, för att jag skall kunna klara de kostnader som det innebär att studera i en storstad. Att få en räkning betald av sina föräldrar, har INGENTING med att vara bortskämd att göra. Men om du anser det, så har vi uppenbarligen extremt olika tolkningar av ordet innebörd. Blir intressant att se hur ni själva tacklar situationen om Gillis påbörjar högskolestudier där han lägger ned så mycket tid på sina studier att han inte hinner extrajobba. Får se om du fortfarande ser på frågan så svart & vitt då, som nu…

  239. Jag håller verkligen med dig! Och en riktigt bra plan med Gillis 🙂 man gör inte barn en tjänst genom att låta dom få allt och inte jobba för något! Han kommer ju själv bli vuxen en dag och ha en egen ekonomi, då kommer han vara glad att ni lärde honom värdet av pengar och att inget i livet är gratis :). Förstår inte dom negativa kommentarerna riktigt. Heja!

  240. Bella, jag blir så besviken när jag läser detta. Du som inte gick ut gymnasiet och halkade in på din bransch på en räkmacka… Du är den sista som borde ge råd till gymnasieelever och eras föräldrar.

    Jag är fullkomligt allergisk mot personer som försöker läxa upp andra och berätta hur de ska göra i en situation som de själva aldrig har varit i närheten av.

    Jag gick i alla fall ut gymnasiet ( och universitetet) så jag har åtminstone en egen erfarenhet! Jag son jobbade extra under gymnasiet kan med facit i hand säga att om jag hade fått göra om detta igen så skulle jag valt att inte jobba! Jag behövde aldrig pengarna utan hade fått för mig att det är det man ska göra när man är så gammal… Ha.. Nej man är inte vuxen som 18 åring det finns så mycket mognad kvar både i kropp och knopp. Däremot trodde jag att mer vuxen än vad jag var då det blir man inte… Så fel jag hade, bläddra tillbaka till den tiden i ditt arkiv så ska du se att du inte var så mogen och vuxen då som du verkar påstå att 18 åringar ska vara.

    Jag är övertygad om att en ungdoms syn på pengar speglas av föräldrarnas. Mina föräldrar har genom hela min uppväxt betalat allt jag kan tänkas behöva, de såg det som viktigt att få vara barn, tonåring och studerande. Dock hat vi alltid pratat om vad det jag fått kostat och hur mycket som är rimligt att få med familjens budget. Jag har varit delaktig i familjens inkomster och utgifter sedan jag kunde räkna. Detta gav mig en enorm respekt för pengar och arbete. Jag har aldrig tjatat på mamma om pengar och aldrig tagit dem föregivet trots att mina föräldrar har betalt mina resor utomlands med kompisar när jag var yngre. Att gå i skolan är ett heltidsjobb det är inte många som jobbar hela veckan för att sedan på kvällar och helger jobba lite till. Gymnasietiden och hur väl man presterar i skolan under den tiden blir för de flesta grunden för ungdomars möjligheter i vuxenlivet. Jag känner så starkt att du är den sista som borde uttala dig och ge direktiv till tonårsföräldrar och deras barns val under gymnasietiden!

  241. Jag tror ju att det viktigaste i denna ”debatt” är att folk ska förstå att det inte finns något rätt eller fel utan att vi alla är olika, har olika förutsättningar, värderingar och syn på saker och ting. Jag skiter väl fullständigt i hur andra resonerar kring arbete/pengar för jag gör på MITT sätt och det fungerar utmärkt. Så snälla, sluta irritera er och klanka ner på andras åsikter. Inse att vi är olika och alla behöver inte tänka och tycka precis som du gör. Ordspråket ”sköt dig själv och skit i andra” har aldrig passat in bättre.

  242. Hej Bella! Tänkte börja med att säga grym blogg! Tänkte bara slänga in ett ord om det här med bortskämda barn, usch jag tål dem inte, de får en taskig attityd och vägrar kämpa för något då de är vana att få allt gratis. Jag har precis fyllt 17 och ska börja i 2an på gymnasiet där jag löser samhällslinjen. Jag bor i norra Värmland i en liten by och har ca 3 mil till skolan, föräldrar som säger att det inte finns några jobb? Det gör det! Sedan jag var 14 har jag betalat mina kläder själv, då fick jag 300kr i månaden och det enda mamma la pengar i var vinterjackor och skor då betalde hon halva. Om jag skulle resa bort med ex mina kusiner betalde mamma resan som ex tågbiljett och sedan fick jag 50kr om dagen till mat och BARA till mat. Nu får jag hela mitt studiebidrag och måste betala ALLT själv, jag har aldrig fått en mobil, till och med de betalar jag och mina syskon hemma. Så vad hände? Jo jag kände att det inte gick runt. Idag har jag två jobb, ett som innebandydomare och så jobbar jag på en biograf i samma stad som mitt gymnasium ligger, då sover jag hos farmor de dagar jag jobbar. Så nej det är fel att säga att jobben inte finns, jobben finns men bara för de som verkligen vill ha dem! Mina föräldrar betalar vårar körkort om vi håller oss helt ifrån tobak och alkohol och sedan har vi ett sparkonto som vi får när vi blir 18 och ska gå till tex möbler när vi flyttar eller om något händer och det krisar sig med pengar. Jag är jätte tacksam för att mina föräldrar gjorde såhär, inte nog med att mina föräldrar gjorde så att jag fick lära mig att handskas med pengar utan också för att vi blev tvungna att lära oss att spara. Jag har redan fått in en fot i arbetslivet, jag vet hur det känns att tjäna egna pengar och när jag måste slita för dem är jag mycket noggrannare med vad jag spenderar dem på! Vill även tillägga att jag betalar min plats på ridskola helt själv. Och en sista sak, vi bor i en by med inte ens 2000 invånare och alla mina syskon (3 st) fick sitt första jobb innan de fyllt 15! Det går om man vill!

  243. Bella, ibland spårar du ur med dina ogenomtänkta kommentarer. Jag kan delvis förstå hur du tänker, att man måste lära barn att ta ansvar vid tidig ålder, absolut! Du har haft det lite lättare än andra barn/ungdomar, dina kontakter har gjort mycket för dig, dock har inte alla den turen. Att få ett jobb idag i Sverige är som att spela på lotto, det kan hända plötsligt för vissa medan andra får söka i en evighet men fortfarande inte få något jobb. Mina föräldrar har varit helt fantastiska. Alla barnbidrag insparade så att jag, vars föräldrar inte har sådana kontakter, ska kunna köpa mig en fin lägenhet i framtiden. Jag har kämpat med skolan, plugga stenhårt på universitetet och tillsist fått jobb. Hela tiden har mina föräldrar varit där för mig och jag har bott hemma, inte betalat något, inte för att jag inte velat utan mer för att mina föräldrar inte velat att jag ska betala. Har detta inneburit att jag inte kan ta mitt ansvar? Absolut inte. Jag vet vilket värde pengar har, jag vet även hur tacksam jag ska vara för att jag har sådana föräldrar. Det jag vill säga är att uppfostrar man sina barn till veta värdet av pengar, utbildning samt kunna visa de, de tuffa sidorna av livet så tror jag faktiskt att det inte spelar någon roll om man skämmer bort de ibland. Du har trots allt skaffat ett barn så att du kan ta hand om det, vårda det och uppfostra det. I slutändan är det DITT barn och för mig är det en självklarhet att alltid finnas där för det och hjälpa det på alla sätt jag kan.

  244. Fun fact! Nästan alla kommentarer där stavningen är bedrövlig, där det finns särskrivningar som får ögonen att blöda och syftningsfel som får själen att må dåligt är skrivna av de människor som påstår att utbildningen inte fått lida på grund av deras extrajobb!

  245. Isabella, jag tycker du har helt fel inställning! LÅT BARN VARA BARN! Varför ska de börja jobba när de är 14 år gamla? Tiden då man har som roligast i livet? När alla kompisarna umgås och har roligt, ska Gillis då jobba och slita bara för att han ”ska lära sig” hur det funkar i vuxenlivet? Det är ren egoism som förälder tycker jag. Och vem vill plugga 5 dagar i veckan och jobba 2? När ska man ha tid till annat? Du ska ju ändå jobba i nästan resten av ditt liv sen ändå, varför stressa in i arbetslivet? Jo, du må vara rik och duktig men här går du faktiskt för långt!

  246. Okej Bella jag vet att du redan har svarat på mycket här men vill ännu säga min åsikt. Det är så himla olika från person till person det där och jag tycker det är lite tidigt att nu säga att ni kommer göra på ett visst sätt då det är många år kvar och ni inte ännu vet hurudan personlighet Gillis har och/eller vad han prioriterar i sitt liv. Nu verkar det som att du inte satte så mycket tid på skolan men jag minns bara att när jag gick i gymnasiet hade jag väldigt mycket kurser som tog mycket tid och det finns inte en chans att jag skulle ha hunnit jobba på sidan om. Jag har alltid hatat att be om pengar av mina föräldrar men fick en fast liten summa i månaden, som jag oftast sparade en stor del av. Fick inget ordentligt sommarjobb före jag redan tagit studenten eftersom det helt enkelt inte fanns, och hade många kompisar i samma situation. Jag har blivit uppvuxen med åsikten att man ska ge jobben åt de som faktiskt måste jobba, de som redan flyttat hemifrån, studerar och måste betala hyran under sommaren. I den situationen är jag nu, studerar heltid på universitet och inte en chans att jag skulle klara av att jobba vid sidan om mina tidskrävande studier. Inte för att jag skulle drömma om att be om pengar av mina föräldrar även om de erbjudit sin hjälp. Jag jobbar somrarna och sparar pengarna för att kunna leva nästa läsår. Då jag flyttade hemifrån hjälpte föräldrarna mig med att skaffa möbler, köksutrustning osv och det hjälpte mycket men mer än så vill jag inte ta emot. Däremot vet jag att det finns såna som skulle ha tiden och möjlighet att jobba och/eller har dyra imtressen, shoppar mycket och konstant ber om pengar av föräldrarna. Då kan man jobba, absolut. Och glöm inte bort alternativet att jobba hemma, sätt Gillis att städa lägenheten om han ber om pengar till nya jeans. 🙂

  247. Du kanske uttryckte dig lite dåligt, men jag håller nog med dig 100%. I nu läget jobbar ingen mera, flera ungdomar får pengar hemifrån för att betala precis allt. Såklart finns de såna som blivit lärda att jobba, trots familjen har ok ekonomi. Till dem hörs t.ex. jag. Har jobbat sen 14 åring, och är nu 19. Har inte haft några problem alls med att hitta jobb, eftersom jag inte varit så kräsen som FLERA ungdomar är nowadays. Har alltid lyckas sköta skolan duktigt, förstår int dem som säger att det krävs flera timmars pluggande, pga det kan de inte extrajobba? bullshit säger jag. Det är fast i var o ens attityd.

  248. Tycker också att ungdomar ska försöka börja sommarjobba runt 14-16 år, jag själv började vid 15 års ålder på ett café. Att extrajobba på helgerna är dock ganska jobbigt under gymnasietiden, med tanke på att skolan kan räknas som ett heltidsjobb där man går från kl 8-16 och utöver det ska hinna plugga på läxor på fritiden. Min gymnasietid var väldigt intensiv och man behövde plugga mycket för att få bra betyg. Därför var det skönt att kunna pusta ut på helgerna och hitta på något annat! Hade aldrig orkat jobba på de enstaka två dagarna i veckan man var ledig, man måste ju ha ett liv också och inte köra slut sig totalt i redan så tidig ålder.

  249. Ser att du fått många kommentarer, men jag skriver ändå.

    Jag håller med dig. Oavsett om föräldrarna är rika eller fattiga så kan/ska man lära sina barn att ta eget ansvar och förstå värdet i pengar.

    Jag kommer från en vanlig medelklassfamilj (kanske snarare underklass då var pappa stack och mamma var sjuk + låginkomsttagare) flyttade hemifrån vid 15 års ålder och har försörjt mig själv sen dess (med försörjt mig själv menar jag att mina föräldrar inte betalt någonting för min överlevnad sen dess). Det var riktigt tufft, och nu i efterhand så önskar jag att mina föräldrar hade hjälpt mig lite mer – inte nödvändigtvis med pengar men kanske med praktiska saker så som uppmuntran/hjälp till att skaffa sommarjobb osv. När man är 15 år är man inte redo för vuxenvärlden, även om man är mogen för sin ålder och tror att man är helvuxen. Lite mer hjälp hade inte skadat, även om jag DÅ sa nej till hjälp och ville klara allt själv.

    Min poäng är att man enligt mig inte ska gå extremt åt något håll. Det bästa är att se till att barnet har en god ekonomisk grund att stå på, men ändå se till att han/hon förstår vuxenlivet, värdet av pengar/arbete osv och inte blir för beroende av andra. Det är mitt mål med mina barn i alla fall (som jag ännu inte har).

  250. Kunde inte ha sagt det bättre själv , så sant! 😀 Och jag är 16 år, jobbar extra på Mc Donald’s +sommarjobbar och trivs super bra! Det är ett superbra jobb och jag förstår inte varför folk ser på det som ett skämt, det är perfekt för oss unga! Det krävs engagemang för att skaffa jobb för jobb finns det för unga i Stockholm,det handlar bara om att dela ut CV:n till minst 20 ställen. Hade mitt första sommarjobb på en camping när jag var 15 🙂 Riktigt bra att få ett steg ut i arbetslivet nu och jag känner mig mer säker på att få en anställning i framtiden då jag har erfarenheter redan nu! Jag klarar mig fin fint på studiebidrag och jobbpengar! Dyrare saker som gymkort eller mobilabonnemang kan man lika gärna önska sig i julklapp och vara tacksam över att slippa betala under året! Dyra väskor kan man gott och väl vänta med att få tills man själv har råd med dem! Skulle aldrig komma på tanken att be mina föräldrar om det! De ger mig mer än tillräckligt ändå 🙂

    Kram på dig Isabella!

  251. Jag har gått natur nu i 3 år. För att vi ska hinna med allt i skolan går vi från 8.30 till 15.45 varje dag. När man kommer hem måste man äta och sen sätta sig och plugga för att senare ut och röra på sig en timma innan man går och lägger sig för att inte sitta still en hel dag. Detta är varje vardag. Sen kommer då helgen när man äntligen kan få sova ut någon timme för att upp och sitta och plugga hela dagen för att få saker gjort. Efter mitt första år i gymnasiet som var riktigt tufft så jobbade jag hela sommaren och det slutade med att när jag började tvåan sen blev jag jättesjuk av utbrändhet och kraschade totalt in i väggen. Att ha ett extrajobb för mig skulle vara en omöjlighet med min vardag som redan består av för lite vila.

    Det nya betygssystemet kräver att du är på topp VARJE dag. Du kan inte ha en dag när du är trött för då sjunker dina betyg. A+A+A+E=D….

    Alla har det inte såhär tufft men att lägga fokuset på att man måste lära sig att jobba och klara sig själv i gymnasiet tycker jag är helt fel. FÖR DET ÄR UNDER GYMNASIEPERIODEN MAN BEHÖVER SOM MEST STÖD OCH HJÄLP OCH SOM MAN ÄR SOM MEST TACKSAM FÖR DET. Fokuset ska inte ligga på att man måste hitta ett jobb som inte heller är speciellt lätt för en ungdom idag, utan fokuset ska ligga på att ungdomen ska få så bra möjligheter det bara går att göra bra ifrån sig i skolan så att man sedan kan komma in på en bra utbildning som minst sagt är A och O idag.

    Jag förstår verkligen hur du tänker Isabella men jag tror som sagt att du prioriterar i fel ordning lite. Pro ett borde väl vara att få bästa möjligheterna till att göra bra i skolan och strax därefter lära dem att klara sig att klara sig själva.

    Jag tycker verkligen inte att man ska överrösa med pengar men ändå se till att ens barn i alla fall inte behöver oroa sig för om dom kommer kunna betala mobilräkningen denna månaden.

  252. Förstår inte vad vissa pratar om. Klart det finns extrajobb idag. Det kanske snarare handlar om vilket jobb man är villig att ”ta”?
    Självklart ska man jobba extra när man börjar närma sig 18års ålder. Har alla jag känner gjort och alla har haft tid till en rik fritid endå. Inget kommer gratis här i världen. Bortskämda!

  253. Du gick väl inte ens ur gymnasiet, så att du uttalar dig utan att känna till hur tidskrävande vissa (inte alla) utbildningar kan vara är lite ironiskt, tycker du inte det själv?
    Hur långt hade du själv kommit med 1000kr i månaden ifall du fick betala allt själv, samt inte hade en förmyndare med kontakter in i arbetslivet? Tycker snarare att det verkar var du som varit bortskämd.

  254. håller med dig fullt ut i det du skriver, men att få jobb som 14 åring är otroligt svårt. i min kommun får man inte ens söka innan man fyllt 16. jag blir 17 nu i sommar och har alldrig haft ett sommarjobb eller extra jobb, men jag har klarat mig ändå UTAN att bett mina föräldrar om pengar. förra sommaren fick jag barnbidraget, men nu så får man ju inget studiebidrag under sommaren, så jag har sparat några hundra lappar varje månad från studiebidragen under året so gått utifall jag inte skulle få något sommar jobb, och det är det bästa jag har gjort. har 2000 kr sparande. och jag fick inget sommarjobb, fast jag sökte 11 stycken. men mina föräldrar driver inga egna företag så där jag man ju inte jobba som de flesta ungdommar får. men att föräldrar betalar kläder, frisörbesök, nöjen, osv för barn som går på gymnasiet är otroligt fel. man klarar sig gott och väl på 1050 kr, bara man PRIORITERAR rätt.

  255. Håller inte med dig. Går visserligen fortfarande i högstadiet men det är inte rimligt att man ska extrajobba på helgerna under gymnasietiden. Går i en helt vanlig kommunal skola och vi har samma mängd läxor och prov som resten av Sveriges skolor (om man inte räknar med ”elitskolorna”). Vet inte hur det var på din tid men redan i högstadiet är det TUFFT. Prov varje vecka, ibland flera på samma vecka, massa läxor hela tiden, ibland har man en vecka på sig och ibland 2-3 dagar. Börjar 8.15 och slutar 15-16 varje dag. Går i skolan lika länge som mamma jobbar med andra ord. Helgerna och eftermiddagarna går antingen åt till plugg eller nöjen med familj/kompisar. Bara det låter väl rätt lagom? Så då kan man bara tänka sig hur gymnasieeleverna har det. Alla nöjer sig inte med E-D i betygen utan vill satsa högre för att kunna skaffa sitt drömjobb sen i vuxenlivet. Idag är det SVÅRT att nå den nivån, även redan i högstadiet. Min kompis fick A i teknik, hur då? Inte genom att vara lagom bra på det och göraallt noga och ordentligt, NO WAY. Hennes fritid gick åt till att skriva dokumentationer som tog 5 timmar styck, läsa på, läsa igenom, utvekla, göra MER än tillräckligt osv osv. Hade hon varit bra och gjort allt noggrant och ordentligt, men bara det hade hon kanske inte haft högre än C max. Och varför överanstränger man sig för ett A då? Jo, för att få sitt drömjobb (arkitekt i hennes fall). Så hur ska en gymnasieelev klara av A i alla ämnen den vill och SAMTIDIGT ha ett extrajobb på helgerna!? Stress är verkligen inte bra för kroppen, folk dör av hjärtattacker här och där och vet du var ifrån de får hjärtattackerna? Jo, pg a stressad och utbränd. Kroppen klarar inte av att få A på det viktiga provet, redovisningen och uppsatsen samtidigt som den ska jobba. Är det inte viktigare att eleven får de betyg den vill ha hellre än att extrajobba på helger för att lära sig pengars värde? Gymnasiet är ett heltidsjobb i sig och om Gillis vill extrajobba då så är väl det utmärkt men det är HAN som ska ha drivkraften. Sommarjobb är bättre tycker jag då det bara är nyttigt med sommarjobb men även det är svårt att få innan man är åtminstone 16. Sökte sommarjobb på ett så enkelt ställe som glasskiosk förut men de inte ens där fick man jobba förrän man var 16. På en glasskiosk. Vill bara säga att det inte är så enkelt som man tror Isabella, och du gick inte ens klart gymnasiet för det blev för jobbigt, hur tänkte du att gillis ska klara gymnasiet och jobb på samma gång?

  256. Vilken planet lever du på? Det hörs att du lever i din lilla rikemansbubbla. Dags att öppna ögonen kanske?

  257. Det är absolut bra att skaffa ett jobb. Man lär sig otroligt mycket av det.Det är en sund inställning att man tycker att sina barn ska förstå vikten av pengar.

    Sedan finns det andra saker som man också kan sysselsätta sig med under sin uppväxt som också kan ge lärdomar om andra viktiga saker i livet.
    Jag idrottade under hela min uppväxt tills jag slutade gymnasiet. Jag hade MVG i nästan alla ämnen när jag slutade gymnasiet trots att jag hade träningar 4-5 dagar i veckan och matcher varje helg. Skola och idrott var det som tog upp min vakna tid och att jobba hade varit väldigt svårt att finna tid till. Jag valde att prioritera idrott före jobb. Det jag har fått utav det är också värdefulla erfarenheter som visserligen inte handlar om pengar men om andra saker i livet så som människor, samarbete med andra, vad hårt arbete kan resultera i, lojalitet, vänskap, motgångar, framgång, målsättning, hälsa, planering, engagemang osv. Detta är saker som jag anser är av värde. Sedan har jag fortfarande lärt mig pengars värde också. Mina föräldrar har aldrig skämt bort mig med materiella saker. Jag fick aldrig något bara för att jag sa att alla andra hade det. När jag började gymnasiet så fick jag hela barnbidraget/studiebidraget och då fick jag själv stå för mina utgifter och lära mig att hushålla med det, även om jag också fick hjälp med det jag som jag verkligen behövde. När jag sedan fick jobb efter studenten fick jag även bidra hemma innan jag tillslut flyttade hemifrån. När jag sedan flyttade hemifrån betalade jag och min sambo allting till hemmet själva för de pengar vi hade jobbat ihop.

    Dom lärdomarna jag har fått från min uppväxt (samarbete,målsättning osv) har du också erfarenhet av fast från andra sammanhang. Men jag har trots att jag inte jobbade tills efter studenten ett sunt tänkande kring ekonomi också. Det finns alltså flera sätt att gå till väga och jag tror att det som är viktigt är att man är mån om att sitt barn lär sig allt som är viktigt att veta i livet för att kunna klara sig själv. Sedan kanske det inte alltid går att bestämma på förhand exakt hur barnet ska lära sig dessa kunskaper men så länge man har en plan för vad är viktigt att kunna så känns det som man är på god väg

  258. Det är klart man ska betala för sig men nu är det så att vi lever i ett samhälle där det är svårt att få sommarjobb, då är det väl rätt självklart att man som förälder vill hjälpa till ekonomiskt om barnet/ungdomen söker jobb men inte får något.

  259. Jag hade aldrig fixat att jobba helg samtidigt som gymnasiet, varannan lördag hade nog vart bra dock! Jag ägnade mina helger åt läxor och fritid, Det är ju faktiskt skolan som är ens ”jobb”. Men jobba varannan lördag och på loven tycker jag är bra.

  260. Måste säga att jag blir imponerad av ditt tänk Bella! Under min uppväxt fick jag lära mig att pengar inte växer på träd och att jag får jobba hårt om jag vill komma någonstans. Sagt och gjort, idag bor jag och min man i hus, har det bra ekonomiskt och har båda två fantastiska jobb. Min pappa lärde mig tidigt värdet av pengar, och jag har nästan aldrig frågat eller fått pengar av dom, vilket jag tackar dom för idag! Jag kommer ihåg hur avundsjuk jag var på vänner som fick allt de pekade på, men idag är jag så tacksam över min kunskap som mina föräldrar gav mig! Gillis kommer också tacka er!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..